De mål som presenteras har av Nyköpings och Oxelösunds kommuner identifierats som högst prioriterade och ansluter till:
• Den nationella avfallsplanen
• De nationella miljökvalitetsmålen1
• Sveriges ekokommuners fyra hållbarhetsprinciper
• Lokala mål i Nyköpings och Oxelösunds kommuner
• Den tidigare avfallsplanen för Nyköpings och Oxelösunds kommuner
• Identifierade behov och förbättringsområden
De åtgärder från tidigare avfallsplan som fortfarande bedömts vara aktuella har lyfts in i ett nytt åtgärdsprogram utifrån uppställda mål.
Sedan mål och åtgärder i denna avfallsplan togs fram har regeringen presenterat en utredning om ansvarsförhållanden inom avfallsområdet i Sverige. Om de förändringar som utredningen föreslår realiseras behöver Nyköpings och Oxelösunds kommuner ta ställning i ett flertal frågor. Detta gäller bland annat frågor om organisation, insamlingssystem samt
1 Inklusive nya etappmål som beslutats våren 2012.
avfallshanteringens ekonomi och finansiering. Genomförandet av flera av avfallsplanens åtgärder kan därmed komma att påverkas och avfallsplanen behöva kompletteras med nya åtgärder. Utredningens förslag beskrivs kortfattat i Bilaga 4.
Grundfilosofin vid framtagande av mål för avfallshanteringen i kommunerna är:
• Kommunerna ska ha rådighet över målen
• Målen ska vara en del av det strategiska miljöarbetet i kommunerna
Genom dialog med olika aktörer har kommunerna även möjlighet att påverka avfallsslag som man själv inte råder över - såsom industriavfall och avfall som omfattas av producentansvar - vilket kan bidra till uppfyllelsen av avfallsplanens mål.
Målstrukturen innefattar fyra prioriterade områden:
1. Minskad avfallsmängd och ökad återanvändning 2. Minskad miljöbelastning
3. Ökad återvinning 4. Människan i fokus
Inriktningsmål har formulerats till respektive prioriterat område och till varje inriktningsmål hör ett antal mätbara mål. Till de mätbara målen hör övergripande åtgärder. Målstrukturen kan beskrivas enligt följande:
• Inriktningsmål. Anger vilken inriktning arbetet ska ha inom olika områden i kommunerna. Detta mål har sikte på 2020 och ska vara vägledande för såväl kommunerna som invånare och företag som producerar avfall.
• Mätbart mål. Anger på en mer konkret nivå vad som ska uppnås. Målet ska vara direkt mätbart eller i annat fall kan genomförande av de åtgärder som föreslagits med koppling till målet vara ett mått på när målet har uppnåtts. Genom de mätbara målen kan de kommunala organisationerna och närmast berörda förvaltningar eller
kommunala bolag följa upp att arbetet med utveckling av avfallshanteringen i kommunerna ligger i linje med avfallsplanens inriktning. De mätbara målen ska av kommunstyrelsen och ansvariga nämnder lyftas upp och arbetas in i den av kommunfullmäktige beslutade budgeten. Därefter bryts målen ned i
internöverenskommelser och planer för respektive förvaltning eller bolag.
• Åtgärder. Åtgärderna, som är formulerade på ett övergripande sätt, ska arbetas in och konkretiseras i ansvarig förvaltnings eller bolags plan och budget genom detaljerade aktiviteter. Ansvaret för genomförande av åtgärderna framgår av åtgärdsprogrammet.
Utvärdering av mål- och åtgärdsuppfyllanden ska stämmas av årligen på ett strukturerat sätt.
Organisation för uppföljning och utvärdering beskrivs i kapitel 2.5. Åtgärderna ska genomföras i den takt som är nödvändig för att uppställda mål ska kunna nås.
I det följande presenteras mål för de fyra prioriterade områdena.
2.3.1 Minskad avfallsmängd och ökad återanvändning Inriktningsmål
1 Hushåll och verksamheter bidrar till att minska avfallsmängderna och öka
återanvändningen. Förhållandet mellan konsumtion och avfallsmängder förändras genom miljömedvetna val.
Mätbara mål
1.1 År 2015 ska mängden matsvinn från kommunernas egna eller upphandlade kök ha minskat med 20% jämfört med år 2013.2
1.2 Medvetenheten om sambandet konsumtion - avfallshantering – miljöpåverkan ska öka.
År 2016 ska andelen invånare som uppger att de medvetet väljer att konsumera på ett sådant sätt att de ger upphov till mindre mängd avfall ha ökat med minst 10% jämfört med 2013.3
1.3 År 2015 ska mängden avfall till återanvändning via återvinningscentralerna ha ökat med 20% jämfört med år 20124.
1.4 År 2015 ska mängden textil i kärl- och säckavfall och grovavfall ha minskat med 10%
jämfört med år 2012.5 2.3.2 Minskad miljöbelastning Inriktningsmål
2 Avfallets farlighet minskar och hanteringen av farligt avfall6 säkras. Det ska inte finnas farligt avfall i kärl- och säckavfallet. Miljöbelastningen från avfallshanteringssystemet minskar.
Mätbara mål
2.1 År 2016 ska hushållens möjligheter att lämna sitt farliga avfall ha förbättrats så att minst 90% av hushållen anser sig ha tillgång till ett tillfredsställande insamlingssystem för farligt avfall.7
2.2 År 2015 ska mängden farligt avfall i det hushållsavfall inklusive grovavfall som hushållen slänger ha minskat jämfört med år 2012.8
2.3 År 2015 ska 100% av verksamheter med regelbunden kommunal tillsyn enligt miljöbalken ha haft tillsyn.9
2.4 Senast år 2013 ska riskklassningen av nedlagda deponier ha utförts och senast år 2014 ska tillhörande åtgärds- och kontrollprogram tas fram.10
2.5 År 2015 ska den årliga förbrukningen av fossila bränslen från de avfallsfordon som hämtar kärl- och säckavfall ha minskat jämfört med år 201111.
2 Mäts genom plockanalyser av insamlat avfall eller stickprovsundersökningar i utvalda verksamheter.
I målet ingår tallriksvinn och produktionssvinn från både produktions- och mottagningskök inom skolor/förskolor och äldreomsorg exkl. hemtjänst och privata äldreboenden.
3 Mäts genom kundenkäter, t.ex. Kritik på teknik, och genom att följa trenden mängden avfall (kg)/invånare, t.ex. via Kommuners kvalitet i korthet
4 Det ska bli enklare för hushållen att lämna material och produkter för återanvändning. Idag finns möjligheten enbart på ÅVC Lennings väg.
5 Mäts genom plockanalyser av kärl- och säckavfall och grovavfall
6 Inkluderar impregnerat trä, asbest, elavfall och småkemikalier från hushåll
7 Mäts genom kundenkäter, t.ex. Kritik på teknik
8 Förekomsten av batterier och elavfall ska minska och övrigt farligt avfall ska inte förekomma i kärl- och säckavfall samt grovavfall. Mäts genom insamlingsstatistik och plockanalyser
9 Med ett tillsynsintervall på 4 år och med start 2012 har alla verksamheter fått besök t.o.m. 2015.
10 Riskklassning ska ske enligt MIFO
11 Mäts utifrån transportörernas uppgifter om förbrukning av olika typer av drivmedel vid insamling av kärl- och säckavfall (restavfall, matavfall) i kommunerna
2.3.3 Ökad återvinning Inriktningsmål
3 Hushåll och verksamheter sorterar det avfall som uppstår, så att det kan återvinnas på bästa sätt för en hållbar utveckling12. Återvinningen av material och näringsämnen ökar.
Mätbara mål
3.1 År 2015 ska minst 50% av matavfallet från hushåll, restauranger, storkök och butiker behandlas biologiskt så att växtnäring och energi tas tillvara.13
3.2 År 2015 ska hushållen sortera ut minst 80% av alla tidningar och förpackningar och lämna dessa till återvinning.14
3.3 År 2015 ska minst 95% av grovavfallet som samlas in via återvinningscentraler och i övrig grovavfallshantering återvinnas.15
3.4 Senast år 2015 ska kommunernas samtliga verksamheter och kommunala bolag källsortera matavfall, förpackningar, tidningar och farligt avfall.16
3.5 År 2015 ska minst 20% av mängden icke-farligt bygg- och rivningsavfall som lämnas till Björshults avfallsanläggning återanvändas eller materialåtervinnas.17
3.6 År 2015 ska minst 60% av fosforföreningarna i avlopp tas tillvara och återföras till produktiv mark, varav hälften till åkermark.18
2.3.4 Människan i fokus Inriktningsmål
4 Insamlingssystemet präglas av service, nytta för medborgaren och omtanke om människan.
Estetiskt tilltalande lösningar med god tillgänglighet, säkerhet och arbetsmiljö är viktiga förutsättningar för att uppnå samhällets mål på avfallsområdet. Det ska vara lätt att göra rätt!
Mätbara mål
4.1 År 2016 ska 85% av hushållen vara nöjda med kommunens insamling av hushållsavfall.19 4.2 År 2013 ska arbetsmiljön vid insamling av hushållsavfall ha kartlagts och prioriterade
arbetsmiljöproblem åtgärdats genom kommunens eller fastighetsägarens försorg.20
12 Återvinning för en hållbar utveckling innebär t.ex. att plastförpackningar materialåtervinns istället för energiåtervinning
13 Mäts utifrån teoretisk beräkning av total mängd matavfall, insamlingsstatistik och plockanalyser.
Plockanalyserna kan indikera potential för ytterligare insamling av matavfall
14 Mäts genom plockanalyser och statistik från FTI (Förpacknings- och Tidningsinsamlingen)
15 Avser andelen grovavfall till material- eller energiåtervinning i relation till den totala mängden grovavfall. Mäts genom vågstatistik och plockanalyser av grovavfall
16 Inbegriper t.ex. lunchrum, fastighetsskötsel, konferensrum, kontorsverksamhet. Mäts genom fråga till verksamhets- och divisionschefer.
17 Exempel på avfall som kan återanvändas eller materialåtervinnas är rena massor, betong, gips, skrot och hela byggnadsdelar. I målet ingår användning av avfall som fyllning vid återställande av mark eller landskapsuppbyggnad där andra material ersätts. Avfall som energiåtervinns ingår ej. En stor del av icke-farligt bygg- och rivningsavfall sorteras ut vid källan och nyttiggörs genom andra aktörer än kommunerna. Icke-farligt bygg- och rivningsavfall som lämnas till Björshult är i stor utsträckning sådant avfall som återstår efter källsortering. Målnivån i detta mål är därför lägre än den nationella.
18 Sker via spridning av kvalitetssäkrat slam från reningsverken
19 Mäts genom kundenkäter, t.ex. Kritik på teknik
20 Specifika arbetsmiljökrav finns som berör bl.a. slamtömning av enskilda avlopp
4.3 År 2015 ska nedskräpningen i tätortsmiljön, i naturen och längs vägar samt på avlämningsplatser för avfall minskat jämfört med år 2012.21
21 Nedskräpning i tätortsmiljön kan mätas t.ex. med hjälp av den modell som SCB har tagit fram i samarbete med stiftelsen Håll Sverige Rent. Nedskräpning på övriga platser kan följas upp utifrån antalet nedskräpningsärenden som anmälts till kommunernas tillsynsmyndigheter. Föreslaget nationellt mål om nedskräpning innefattar en procentsats, vilket inte bedöms vara relevant i detta fall då senast genomförda lokala mätning i stadsmiljön i Nyköping visar på mycket låga nivåer.