Studiens syfte var att undersöka hur rektorer arbetar med konflikthantering till-sammans arbetslagen inom förskolan. Studien bestod av intervjuer som metod vilket bidrog till fördjupade och tydliga svar ifrån ett fåtal deltagare, närmare bestämt fem rektorer inom kommunala förskolor. De rektorer som deltog är verksamma inom tre olika kommuner, och två landskap vilket gör att studien inte enbart är avgränsat till lokala rektorer.
Begränsningarna med metodvalet är antalet deltagare i studien. Med intervjuer som metod så blir antalet deltagare begränsat, men där emot blir svaren fördju-pade. En begränsning uppstod även gällande tidsramen för kursen omfång då ytligare två andra rektorer hade kunnat delta, men då tiden som var inom kur-sens ramar inte passade för dem. Då fokuset i en kvalitativ studie bygger på att gå in på djupet inom ett område, och inte på bredden så ses denna valda metod
31
som väl passande för studien. Genom avgränsningen med informanter till en-bart fem så kan mer tid och fokus ges åt dessa svar, och en mer fördjupning.
Vilket i sin tur även visar på en trovärdighet i denna kvalitativa studie då rek-torernas svar i studiens resultat till stor del citeras.
Något annat som också som kritiskt kan ifrågasättas är varför jag valde att inte ge ut intervjufrågorna i förväg till deltagarna (se bilaga 2). Några av deltagarna ifrågasatte innan och efter intervjuerna varför de inte hade fått ta del av inter-vjufrågorna i förväg. Min anledning till att jag inte delade ut frågorna i förväg var för att jag ville ha så ärliga och spontana svar som möjligt, och detta för-klarade jag även för deltagarna vilket de då också förstod. Ifall deltagarna hade fått ta del av svaren i förväg så hade deras svar också kanske sätt annorlunda ut då de hade haft tid till att förbereda sina svar och tänkt över sina ordval.
6.3 Teoridiskussion
Som teoretisk utgångspunkt utgick denna studie ifrån Kurt Lewins ledarskaps-teori där ledarskapsstilarna auktoritär, låt-gå (Laissez-faire) och demokratisk beskrivs (Hakvoort & Lundström, 2019; Lewin, Lippitt och White, 1939). I denna studie så kan dessa tre ledarskapsstilar tydligt koppas till rektorernas sätt att se på sitt ledarskap och i hur de arbetar med konflikthantering. I det resultat som framkommit ser jag det som, utifrån Lewins ledarskapsteori att rektorerna i ett flertal fall kombinerar dessa olika ledarstilar. En rektor använder inte en-bart en ledarstil. Gemensamt för rektorerna är att utifrån vad som framkommer i resultatet så menar alla rektorerna på att de vill vara den demokratiska leda-ren. Rektorerna vill att pedagogerna själva ska få ett stort utrymme och möj-lighet till att utrycka sig, medan rektorn är närvarande och stöttande. Samtidigt som några av rektorerna också visar på hur de kan vara auktoritära i sin ledar-stil då de själva beskriver hur de kan gå in med hela handen i en konflikt och bryta den och helt fatta egna beslut. Där emot kunde jag också ifrån resultatet läsa ut hur jag anser att det även finns tendenser hur det finns en enstaka rektor som även i vissa fall kan tillhöra låt-gå (Laissez-faire) ledarstilen. Fördelarna med att kunna använda och kombinera de olika ledarstilarna visar på att man
32
som ledare kan vara flexibel i sitt ledarskap. Att som ledare ibland behöver man kunna säga ifrån och fatta besluten. Att där emot att hamna i låt-gå le-darstilen tror jag kan tyda på brist i kommunikationen från ledaren och tvek-samheter i sitt ledarskap.
Denna valda teori har bidragit till en större förståelse för rektorernas sätt och leda och hur de ser på sitt ledarskap. Teorin har också gett mig kunskaper i hur de resultatet som framkommit i studien ska vara mer försåtligt gällande ledar-skap. Om denna teori där emot inte hade varit en utgångspunkt i denna studie så hade rektorernas beskrivning som sitt ledarskap mer bara varit ord. Genom Lewins ledarskapsteori så kan jag grunda och koppla dessa livsberättelser till en teori som rektorernas berättelser mer tydliga och begripliga.
6.4 Slutsatser
Detta har varit ett intressant ämne att studera i mitt slutarbete på förskollärar-programmet. I studiens gång har det blivit många nya upptäcker och insikter gällande konflikthantering och ledarskap, inte minst utifrån rektorns perspek-tiv vilket jag också tror är något bra som jag kan ta med mig i rollen som förs-kollärare. Dessa erfarenheter och kunskaper som jag nu kan bära med mig tror jag kommer bidra till att min syn på konflikthantering och ledarskap blir stärkt och att jag har skapat mig en större förståelse för dessa områden. Förhopp-ningsvis kommer denna studie också ge andra rektorer och pedagoger som job-bar inom förskolan information om hur man kan arbeta med konflikthantering inom arbetslagen och sitt ledarskap.
Under studiens gång har det uppkommit frågor hos mig själv gällande hur kan det förebyggande arbetet, sätt att hantera arbetsplatskonflikter och sitt sätt att se på ledarskap se olika ut hos rektorerna beroende på om det är en kommunal eller privat förskola. Detta är något som skulle kunna undersökas och ses som vidare forskning vilket skulle bidra till nya kunskaper gällande likheter och skillnader mellan den privata och kommunala sektorn. Vidare forskning gäl-lande detta område skulle även kunna fokusera på att man observerar rektorer
33
under en period, får följa en rektors dag och utifrån detta samla fältanteck-ningar. I och med detta får vi även kunskaper om hur rektorns dagar och möten med konflikter faktiskt ser ut, och inte enbart deras återberättande.
Slutligen så knyts denna studie ihop på ett sådant sätt att den kunskap som denna studie har givit mig genom såväl syfte, frågeställningar, metod, teori och som framför allt de berättelser som rektorer givit så har det bidragit till nya kunskaper hos mig. Helheten och slutresultatet av detta arbete kommer jag att bära med mig i min ryggsäck och i min framtida roll som förskollärare.
34
REFERENSER
Augustinsson, S., & Brynolf, M, (2012). Rektors ledarskap: Komplexitet och förändringar (2 uppl.) Studentlitteratur.
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder (3 upp.). Liber.
Burnes, B., & Bargal, D. (2017). Kurt Lewin: 70 years on. Journal of change management, 17 (2), 91–100.
https://doi.org/10.1080/14697017.2017.1299371
Christoffersen, L., & Johannessen, A. (2015). Forskningsmetoder för lärar-studenter. Studentlitteratur.
Fejes, A., & Thornberg, R. (Red). (2019). Handbok i kvalitativ analys (3 uppl.) Liber.
Friberg, B. (2021). Grundläggande konfliktkunskap. I I Hakvoort & B Friberg (Red.), Konflikthantering: I professionellt lärarskap (4 uppl., ss.
64–100) Gleerups.
Hakvoort, I., & Friberg, B. (Red). (2021). Konflikthantering: I professionellt lärarskap (4 uppl.) Gleerups.
Hakvoort, I., Larsson, K., & Lundström, A. (2020). Teachers´understandings of emerging conflicts. Scandinavian journal of educational re-search, 64 (1). 37–51.
https://doi.org/10.1080/00313831.2018.1484800
Hakvoort, I., & Lundström, A. (2019) Pedagogiskt ledarskap – med konflik-ter i fokus. Gleerups.
Hofsten, A., & Nöjd, M. (2014, 15 mars). Fler konflikter när stressen ökar.
Läraren. https://www.lararen.se/forskolan/guider-amp-tips/fler-konflikter-nar-stressen-okar
35
İlgan, A. (2020). Examining principal´s conflict managment styles: A study of Turkish administrators. Bulletin of education and research, 42(1), 1-16.
Jacobsson, E. (2006, 22 maj). En väl hanterad konflikt skapar tillit. Läraren.
https://www.lararen.se/nyheter/annat/en-val-hanterad-konflikts-kapar-tillit
Jarl, M. (2013). Om rektors pedagogiska ledarskap i ljuset av skolans manag-mentreformer. Pedagogisk forskning i Sverige, 18(3–4), 197–
215.
Jepson Wigg, U. (2019). Att analysera livsberättelser. I A Fejes & R Thornberg (Red.), Handbok i kvalitativ analys (3 uppl., ss. 255–272) Liber.
Jordan, T. (2020). Konflikthantering i arbetslivet: Förstå, hantera och före-bygga (2 uppl.) Gleerups.
Jurban, A M. (2017). Organizational Conflict among Teachers and the Princi-pal’s Strategies of Dealing with It from the Teachers’ Perspec-tive in Schools of Jordan. Journal of Education and Learning, 6 (1), 54–71. http://dx.doi.org/10.5539/jel.v6n1p54
Konflikt. (u.å.). I Nationalencyklopedin. Hämtad 2021-11-20, från https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/konflikt
Ledarskap. (u.å.). I Nationalencyklopedin. Hämtad 2021-11-20, från https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/ledarskap
Leo, U. (2010). Rektorer bör och rektorer gör: en rättssociologisk studie om att identifiera, analysera och förstå professionella normer [Doktorsavhandling]. Lunds universitetet.
Leo, U. (2015). Professional Norms Guiding School Principals’ Pedagogical Leadership. International Journal of Educational Management, 29(4), 461–476. https://doi.org/10.1108/IJEM-08-2014-0121
36
Lundström, A. (2008). Lärare och konflikthantering: en undersökande studie ur ett könsperspektiv [Licentiatavhandling]. Umeå universitetet.
Lewin, K., Lippitt., & White. R.K. (1939). Patterns of aggressive behavior in experi mentally created” social climates”. The journal of social psychology, (10), 271–299.
Löfdahl Hultman, A., & Ribaeus, K. (Red). (2021). Förskollärarens metod och vetenskapsteori (2 uppl.) Liber.
Löfdahl Hultman, A. (2021). God forskningssed – regelverk och etiska förhåll-ningsätt. I A Löfdahl Hultman & K Ribaeus (Red.), Förskollära-rens metod och vetenskapsteori (2 uppl., ss. 31–41) Liber.
Rahim, M.A. (2002) Toward a theory of managing organizational conflict.
The International Journal of Conflict Management, 13 (3).
206–235
Skolverket. (2018). Läroplan för förskolan: Lpfö18. Skolverket.
Svedberg, L. (2016). Pedagogiskt ledarskap och pedagogisk ledning. Stu-dentlitteratur.
Thornberg, R., & Fejes, A (2019). Kvalitet och generaliserbarhet i kvalitativa studier. I A Fejes & R Thornberg (Red.), Handbok i kvalitativ analys (3 uppl., ss. 273–295) Liber.
Trost, J. (2010). Kvalitativa intervjuer (4 uppl.) Studentlitteratur.
Uzun, T., & Ahmet, A. (2017). Relationship between communication compe-tence and conflict management styles of school principals. Eur-asian journal of educational research, (68), 167–186.
http://dx.doi.org/10.14689/ejer.2017.68.9
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Vetenskapsrådet.
37
BILAGOR
Bilaga 1: Rahim, M.A. (2002) Toward a theory of managing organizational conflict. The International Journal of Conflict Management
38 Bilaga 2: Intervjufrågor
1. Vilka/vilken utbildning har du?
2. Hur länge har du arbetat som rektor?
3. Vad är en konflikt för dig?
4. Hur är ditt synsätt på konflikter?
5. Hur ser du på konflikter ur ett ledarskapsperspektiv?
6. Vilka erfarenheter har du av arbetsplatskonflikter?
7. Använder du några metoder/strategier vid arbetsplatskonflikter?
8. Upplevelser av konflikters påverkan?
9. Hur arbetar du förebyggande med konflikthantering tillsammans med arbetslagen?
10. Berätta om dina tankar, bemötande och agerande i konflikthantering?
11. Vilka utmaningar ser du i konflikthantering?
39 Bilaga 3: Samtyckesblankett
Hej, mitt namn är Johanna Sandström och jag studerar förskollärarprogrammet på Karlstads universitetet.
Jag skriver ett examensarbete kring hur rektorn arbetar med konflikthantering tillsammans med arbetslagen inom förskolan. I denna studie berör jag då frågor gällande rektorns ledarskap och konflikthantering. För att undersöka detta har jag valt att genomföra intervjuer där du kommer att delta. Du som deltar i dessa intervjuer kommer att vara helt anonym, du kan avbryta intervjun och ditt del-tagande till studien när du vill, utan att ange något skäl. Informationen som du delger under intervjun kommer att dokumenteras genom anteckningar och ge-nom ljudinspelning.
All information som samlas in kommer enbart användas i mitt arbete och när mitt arbete är slutfört kommer all information från intervjuer och personupp-gifter att raderas.
Du får sedan ta del av mitt examensarbete och du har även rätt att begära rätt-ning om du anser något vara fel, du har även rätt till att begära radering om du inte längre vill delta i studien. Den dokumentationen i form av anteckningar kommer att bevaras på min personliga dator, ljudfilerna spelas in på min mobil och kommer sedan föras över till min dator och raderas ifrån min mobil. Karl-stads universitet är personuppgiftsansvariga.
För mer information om hur Karlstads universitet behandlar personuppgifter, se https://www.kau.se/gdpr
För att godkänna dessa uppgifter, markerar du rutan nedanför med ett X.
Jag väljer att delta i studien och godkänner att Karlstads universitet be-handlar mina personuppgifter i enlighet med gällande dataskyddslag-stiftning och lämnad information. Jag har skriftligen informerats om studien och samtycker till att delta. Jag är medveten om att mitt deltagande är helt frivilligt och att jag kan avbryta mitt deltagande i studien utan att ange något skäl.
Kontaktuppgifter:
Johanna Sandström, Student: Karin Franzén, Handledare:
Mejl: xxxxxxxx Mejl: xxxxxxx
Mobil: xxxxxxx