Makt och konflikt

För att försöka sammanfatta det hela så har vår så kallade psykiska verklighet alltså med andra människor att göra, samtidigt som varje individs egen version av verkligheten har skapats mycket tidigt i livet och består av känslomässigt laddade konstruktioner. De fungerar således inte som korrekta återgivningar av verkligheten utan som internaliserade versioner av andra människor och relationer (Thomas, 1998, s. 314). Samtidigt så är många dessa versioner av våra upplevelser inte medvetna vilket betyder att de inte är direkt tillgängliga för oss själva (ibid., s. 316). Hur exempelvis en förövare uppfattar den maktutövning som partnern utsätts för kan exempelvis vara kopplade till förövarens subjektiva inre version av hur relationen ser ut och vissa aspekter av denna version kan alltså, som jag ser det, vara otillgängligt för förövarens eget medvetande.

3.3 Makt och konflikt

Som vi kommer att se i resultatdelen så är frågor rörande makt och konflikt två återkommande aspekter av samkönat partnervåld. På grund av det har jag valt att särskilt beakta infallsvinklar på makt och konflikt i min socialpsykologiska analys. Maktbegreppen kommer att användas på flera teoretiska sätt. För det första kommer de att användas för att granska den våldsamma relationen och dess dynamik. För det andra kommer de att användas för att analysera hur förhållandet ser ut mellan relationens parter och omgivningen, där socialarbetare ingår som en central grupp. För det tredje kommer begreppen även att användas som en aspekt i analysen av vad de olika primärdokumenten konstruerar för narrativ om samkönat partnervåld.

Franzén diskuterar bland annat två maktbegrepp som han menar är oförenliga. Det första kallar han för det intentionella maktbegreppet och det andra för det strukturella

maktbegreppet. Det kanske mest omedelbara betydelsen av makt är att se den som en

förmåga, det vill säga att mäkta något. Den som har förmågan att göra något har alltså makt. Utifrån denna betydelse har makten ett handlande subjekt, eller en aktör, och att utgå från detta är att använda ett intentionellt maktbegrepp. Detta maktens subjekt kan vara alltifrån en enskild person till en sammanslutning av flera nationer. Den makt som subjektet har kan variera på grund av en rad omständigheter. Dels har det med kapacitet att göra, men subjektets avsikter och vilja spelar också in. Om subjektet inte har en vilja så är makten meningslös, men utan kapacitet så är viljan värdelös. Den intentionella makten innefattar således både kapacitet och vilja (Franzén, 2000, s. 83-84). I denna uppsats kan teorin om intentionell makt

31 berättelser är utformade som de är. Att ha med det intentionella maktbegreppet som

analysverktyg kan emellertid också nyansera tolkningen av den maktdiskussion som förs i flera av primärdokumenten, vilket framgår i avsnitt 5.

Det strukturella maktbegreppet handlar om ett bestämt förhållande mellan två eller flera parter och berör frågan om över- och underordning. Inom detta begrepp har makten också kapacitet, men viljan står inte i fokus. Istället fokuseras maktens form och utsträckning. Det handlar om att någon härskar över, behärskar, någon annan. Enligt detta begrepp består samhället av en strukturerad uppsättning förhållanden mellan olika positioner, som i sin tur bestämmer en mängd andra samhällsförhållanden. Exempelvis kan socialt kön, det vill säga genus, ses som en bestämmande struktur som fördelar samhällets individer i ojämlika positioner av över- och underordning (Franzén, 2000, s. 84). Både frågan om genus och hbt-personers strukturella position i samhället är återkommande diskussionsämnen i de olika primärdokumenten som i många fall gör gällande att dessa faktorer är avgörande för förståelsen av samkönat

partnervåld. Samtidigt kan även artikelförfattarnas anses befinna sig i en strukturell maktposition gentemot de personer de skriver om.

Franzén tar även upp det relationella maktbegreppet som kan ses som en möjlighet att kombinera det intentionella- och strukturella maktbegreppet. Enligt det relationella

maktbegreppet finns det makt i alla relationer. Om man, mot förmodan, inte kan finna makt i en specifik relation så betyder det att relationen är jämnt balanserad, men den balansen kan komma att ändra sig. Det relationella maktbegreppet gör också gällande att makten verkar genom relationer. Det kan alltså inte betraktas som ett ting som man kan erövra och som man behöver inneha för att kunna härska. (Franzén, 2000, s. 86-87). Engelstad håller med Franzén om detta och beskriver kortfattat makt som det drag i en relation som ger X möjlighet att påverka Y till en handling som Y annars inte skulle ha gjort (Engelstad, 2006, s. 23-24). Att bli utsatt för olika typer av våld av sin partner innebär definitivt att ens handlingar påverkas i en riktning som de knappast skulle ha gjort om inte partnervåldet fanns (Hydén, 1995, s. 215-216; Walsh, 1996, s. 192-193; NRK, 2003, s. 17-18). Partnervåld kan således ses som ett sorts maktutövande.

Den relationella makten har även en produktiv roll. Den kan alltså åstadkomma något, göra så att något bevaras eller produceras. Makten kan aldrig delas eller erövras, men den kan motstås och förändras. Makt är således inte något absolut utan och något som kan förändras genom

32 motstånd, och motståndet finns alltid. Makt och motstånd handlar nämligen om den skillnad som uppstår när några befinner sig i en överposition gentemot andra. De som befinner sig i underläge kan alltså göra motstånd mot sin underposition och detta motstånd kan vara verkningsfullt även om det är passivt eller inte ger sig till känna (Franzén, 2000, s. 87-88), vilket det finns exempel på i en del av primärdokumentens narrativ.

Konfliktperspektivet uppmärksammar konflikt, dominans och förtryck i det sociala livet (Hutchison & Wood Charlesworth, 2008, s. 47), vilket bland annat aktualiseras i uppsatsens diskussion kring hur våldsutsatta personer blir bemötta när de söker hjälp av socialarbetare och polis. Perspektivet fokuserar på källor till konflikt, och orsaker till mänskligt beteende, på såväl den ekonomiska-, den politiska- och den kulturella arenan och kan tydligt kopplas till makt (ibid., s. 47-48), vilket är orsaken till att båda dessa begrepp diskuteras under samma rubrik.

De mest centrala idéerna inom konliktperspektivet är:

* Grupper och individer försöker först och främst få sina egna intressen tillgodosedda. * Makt är ojämlikt fördelad och vissa sociala grupper dominerar andra.

* Den sociala ordningen baseras på de dominanta gruppernas manipulation och kontroll över de icke-dominanta grupperna.

* Brist på öppen konflikt är ett tecken på exploatering.

* Medlemmar i icke-dominanta grupper blir alienerade från samhället.

* Social förändring orsakas av konflikter, med perioder av förändring som avbryter långa perioder av stabilitet (Hutchison & Wood Charlesworth, 2008, s. 48).

På en abstrakt nivå är flera av konfliktperspektivets begrepp ganska okomplicerade. Det handlar om konflikt, makt, dominans och ojämlikhet. När man försöker sig på att använda dessa begrepp för att undersöka dess konkreta verkningar, och därmed blir tvungen att ge dem en mer precis definition, märker man dock att de inte är fullt så okomplicerade. Inom de olika varianterna av konfliktperspektiv används de olika begreppen på olika sätt med olika

innebörd. Exempelvis råder det stor oenighet rörande huruvida makt och privilegier ska betraktas som objektiva, materiella omständigheter, eller som subjektivt upplevda

erfarenheter, eller som både och (Hutchison & Wood Charlesworth, 2008, s. 50). I denna uppsats betraktas de som både och. Exempelvis kan den strukturella makten (Franzén, 2000, s. 83-88) i viss mån betraktas som objektivt betingad när det handlar om juridisk

33 särbehandling av hbt-personer. Samtidigt kan en sådan särbehandling givetvis även rymma subjektiva dimensioner och upplevas olika av olika människor. Hur varje individ upplever och hanterar en sådan strukturell diskriminering tangerar i sin tur det symboliska våld som Nygren diskuterar (Nygren, 1977, s. 224-226) och kan även kopplas till internaliserad homofobi (Mallon, 1998, s. 13; Walsh, 1996, s. 193).

Traditionellt sett har konfliktperspektivet använts för att granska övergripande sociala strukturer och samhälleliga fenomen. Randall Collins har dock, enligt Hutchison och Wood Charlesworth, försökt använda perspektivet vid granskandet av mindre grupper och familjer. Collins föreslår att vi ska se och identifiera konflikten som en central process för alla typer av socialt liv (ibid.). Att använda konfliktperspektivet kan alltså hjälpa en att se ojämlikheter, maktstrukturer och olika typer av förstryckande system samt ge en förståelse för mångfald (Hutchison & Wood Charlesworth, 2008, s. 49, 51), vilket är ett av skälen till att jag valt att ha med det som analysbegrepp i denna uppsats.

Konfliktperspektivet handlar främst om grupper och är därför i allmänhet inte användbart i försöken att förstå enskilda individer. Ett undantag är dock en pluralistisk variant av konfliktperspektivet som hävdar att individers grupptillhörigheter överlappar varandra. Sociala konflikter förekommer på områden som ekonomi, etnicitet, religion, kön, ålder och så vidare. Denna pluralistiska variant försöker alltså förstå livserfarenhet genom att granska de olika grupptillhörigheter som en enskild individ simultant kan inneha. En variant av detta pluralistiska synsätt är en approach utvecklad av feministiska teoretiker som kallas

intersektionell teori (Hutchison & Wood Charlesworth, 2008, s. 49, 51). I denna uppsats blir konfliktperspektivets idéer om grupper relevanta eftersom de erbjuder en tolkningsram inom vilken hbt-personers förhållande till en heteronormativ majoritetskultur kan granskas.