Manlig heterosexuell norm

Den rättsliga normbildningen har länge tagit utgångspunkt i en heterosexuell mans situation och erfarenheter.182 Mannens uppfattningar, behov och konflikter är in- byggda i rätten och präglar den rättsliga regleringen både i förhållande till vad som regleras och i förhållande till hur rätten tillämpas.183 En övergripande kritik mot den internationella asylrätten är att flyktingdefinitionen ger uttryck för de värde- ringar och debatter som rådde början av 1950-talet när konventionen tillkom.184 Syftet med konventionen var att reglera problem som uppstått under och efter andra världskriget. Flyktingkonventionen kan därför anses vara uppbyggd efter en flykting som söker skydd från förföljelse utförd av en totalitär stat på grund av politisk övertygelse eller aktivism.185 Personer som inte passar in i denna norm kan möta svårigheter vid bedömningen av sina skyddsbehov. 186

Flyktingbegreppet har tolkats utifrån ett manligt perspektiv och utifrån mäns erfa- renheter av förföljelse, vilket medför att många skyddsskäl som kvinnor åberopat                                                                                                                

179 _{Freedman (2007), s. 18 f.} 180 _{Bexelius (2008), s. 23.}

181 _{Jansen, Spijkerboer (2011), s. 14; Freedman (2007), s. 15.} 182 _{Se b.la. Gunnarsson, Svensson (2009), s. 205.}

183 _{Gunnarsson, Svensson (2009), s. 206 f.}

184 _{Se b.la. Freedman, Jane, Mainstreaming gender in refugee protection, Cambridge Re-} view of International Affairs, Vol. 23 (4), 2010.

185 _{Freedman (2007), s. 71.}

inte erkänts som skyddsgrundande.187

Typer av förföljelse som är mer offentliga – det vill säga civila och politiska övergrepp som generellt sett främst drabbat män har varit i fokus för asylskyddet, men även i den internationella människorätten överlag. Övergrepp som tenderar att ske i det privata, exempelvis sexuella och könsspecifika övergrepp, drabbar generellt sett framförallt kvinnor och dessa övergrepp har tidigare inte betraktats som skyddsgrundande förföljelse.188 Man- nens situation är utgångspunkten, medan kvinnan definieras i förhållande till man- nen.189

Likaså definieras andra sexuella läggningar än den heterosexuella i förhållande till heterosexualitet. Heterosexualitet presenteras som naturligt given och oproblema- tisk, medan andra kategorier presenteras som annorlunda. Exempelvis har detta tagit sig uttryck i att homo-och bisexuella personer har hänvisats till att dölja sin sexualitet i ursprungslandet för att undvika förföljelse. I många europeiska länder tillämpas ett sådant diskretionskrav.190 Efter EU-domstolen dom i C-1999/12-C- 201/12 har dock klarlagts att det inte rimligen kan förväntas av en skyddssökande att hen, för att undvika förföljelse, ska hemlighålla sin sexuella läggning eller iaktta återhållsamhet eftersom sexualitet är en egenskap som en person inte kan förväntas göra avkall på.191 I svensk rätt föreligger inte någon möjlighet att hän- visa en person till att dölja sin sexualitet för att undvika förföljelse.192

En konsekvens av att flyktingdefinitionen är uppbyggd efter en manlig hetero- sexuell norm är synen på vad som betraktas som skyddsgrundande förföljelse. Istället för att våld mot hbtq-personer bedöms som förföljelse betraktas våldet ofta som diskriminering – för att övergreppen ska betraktas som förföljelse kan den skyddssökande behöva visa att våldet är systematiskt.193

187 _Ibid.

188 _{Pomeroy (2010), s. 471. För utförligare resonemang angående uppdelningen mellan} privat och offentligt se avsnitt 5.1.5.

189 _{För resonemang angående att kvinnor definieras utifrån mannen se Beauvoir, Simone} de, Det andra könet, Norstedt, Stockholm, 2002, s. 196.

190 _{Hansen, Spijkerboer (2012), s. 35.}

191_{EU-domstolen dom i C-1999/12-C-201/12, p. 70.} 192 _{Prop. 2005/06:6, s. 27.}

Att lagar som kriminaliserar en sexuell läggning innebär förföljelse är inte fast- ställt. I ett mål från migrationsdomstolen anförde exempelvis domstolen att den generella situationen för homosexuella i Gambia inte föranledde ett skyddsbehov trots att homosexualitet där är kriminaliserat. Gambias president hade även hotat att halshugga alla homosexuella som påträffades i landet.194 EU-domstolen har vidare anfört att bedömningen om sådana lagar utgör förföljelse ska ske utifrån hur dessa lagar tillämpas i praktiken.195

EU-domstolens dom har kritiserats utifrån att domstolen missat en möjlighet att klarlägga att kriminalisering av samkönade relationer innebär förföljelse oavsett hur ofta lagarna tillämpas och straff utdöms.196 Trots att lagarna inte tillämpas ge- nom att brott beivras kan myndigheterna använda lagarna för att utpressa, kvar- hålla och tortera trots att en process inte inletts.197 Lagarna har dessutom en psyko- logisk och sociologisk inverkan på den utsatta och lagarna kan medföra att det generella klimatet i ursprungslandet till blir mer homofobiskt.198

Lagar som kriminaliserar en viss sexualitet är inte den typ av förföljelse som beak- tades vid flyktingkonventionens tillkomst utan flyktingkonventionens är uppbyggd utifrån en man som söker politisk asyl. Detta medför att personer som flyr ifrån länder där deras sexualitet är förbjuden kan möta svårigheter med att visa att de övergrepp de utsatts för är att betrakta som förföljelse.

Ytterligare en konsekvens av att flyktingkonventionen är uppbyggd efter en man- lig norm är synen på vad som utgör politisk aktivitet – kvinnors aktiviteter betrak-                                                                                                                

194_{Förvaltningsrätten i Stockholms, migrationsdomstolen, dom den 10 december 2010, i} mål nr UM 23658-10. Målet gällde en man från Gambia som först vid migrationsdomsto- len åberopade skyddsskäl på grund av homosexualitet. Domstolen avslog ansökan om återvisning och prövade sökandens skyddsbehov. Domstolen anförde att den generella situationen för homosexuella i Gambia inte föranledde ett skyddsbehov. Sökanden hade inte personligen utsatts för några övergrepp och med bakgrund av att han först vid migrat- ionsdomstolen uppgett att han var homosexuell avslogs överklagan. Uppehållstillstånd beviljades inte.

195_{EU-domstolens dom den 7 november 2013 C-1999/12-C-201/12, X, Y och Z.}

196 _{http://www.amnesty.org/en/news/eu-court-ruling-setback-refugees-2013-11-07, senast} sedd 22/4 2014.

197 _{Chelvan. S, X, Y and Z v Minister voor Immigratie en Asiel: a missed oppurtunity or a}

new dawn?, European Human Rights Law Review, 2014, s. 49-58, s. 53.

198 _{UNHCR, GIP: Claims to Refugee Status based on Sexual Orientation and/or Gender} Identity, p. 27.

tas i mindre utsträckning än mäns som politiska.199 Segenstedt och Stern har vid en granskning av domar och beslut200 funnit att bedömningen av vad som uppfattades som politisk aktivitet särskilt när det gällde bedömning av kvinnors skyddsskäl varierade mellan domstolarna, men även inom respektive domstol.201 När det gällde kvinnliga asylsökanden från Somalia, som flytt undan förföljelse från islam- istiska rörelser på grund av att de inte följt rådande normer, borde rimligtvis ett resonemang angående förföljelse på grund av politisk uppfattning eller kön ha förts. Granskningen av domarna och besluten visar däremot att dessa personer istället, utan förgående prövning av eventuellt flyktingskap, beviljades uppehålls- tillstånd som alternativt skyddsbehövande eftersom det råder en inre väpnad kon- flikt i Somalia.202 Segenstedt och Stern drar slutsatsen att det är svårt att hitta en enhetlig praxis i var skiljelinjen mellan skyddsgrunderna flykting och alternativt skyddsbehövande går och att det därför behövs vägledning från Migrationsöver- domstolen angående detta.203 Även i UNHCR:s granskning av Migrationsverkets beslut framkommer att det i ärenden där könsspecifik förföljelse åberopas ofta inte görs en koppling till någon förföljelsegrund och att uppehållstillstånd istället bevil- jas på annan grund.204

Migrationsöverdomstolen beviljade i MIG 2011:6 ett ungt par uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande. Paret hade haft en utomäktenskaplig relation och riskerade på grund av denna förföljelse utförd av släktingar. Flickan var bort- lovad till en kusin och familjen hotade att döda paret om hon inte gifte sig med kusinen. Trots att flickan riskerade tvångsgifte förde Migrationsöverdomstolen inget resonemang angående eventuell förföljelse på grund av kön utan anförde kortfattat att paret inte åberopat några skäl som innebar att de kunde betraktas som flyktingar.

Av de ovan behandlade granskningarna och av MIG 2011:6 framgår att skydds-                                                                                                                

199 _{Freedman (2007), s. 80.}

200 _{De granskade domarna och besluten fattades av Migrationsöverdomstolen, migrations-} domstolarna och Migrationsverket mellan tiden november 2010 till februari 2011och gällde asyl och synnerligen ömmande omständigheter.

201 _{Segenstedt, Stern (2012), s. 289.} 202 _{Ibid, s. 290 f.}

203 _{Segenstedt, Stern (2012), s. 291.} 204 _{Feijen, Frennmark (2011), s. 147.}

sökande beviljas uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande, utan att re- sonemang förs angående förföljelse på grund av en förföljelsegrund trots att för- följelse på grund av kön eller politisk uppfattning skulle kunna föreligga. Genom att inget resonemang förs angående förföljelse på grund av kön visar domstolarna och Migrationsverket en oförmåga att se kön och genus som något sammanlänkat med en norm om hur en person ska bete sig. Synen på kön som enbart något biolo- giskt medför att ett resonemang om flyktingskap inte vidtas. Den skyddssökande flickan i MIG 2011:6 riskerade inte förföljelse på grund av att hon var en flicka utan på grund av att hon inte levt i överensstämmelse med de normer som flickor förväntades göra. Det som hade orsakat förföljelsen av flickan var inte själva kon- struktionen av kön utan det förhållande att hon inte betett sig enligt konstrukt- ionen.205 När förföljelsegrunden kräver en förståelse för förhållandet mellan kön och genus finns en risk att beslutsfattare inte för en analys angående eventuellt flyktingskap. Ovanstående exempel visar på att skyddsbehovsbedömningen återi- gen präglas av den manliga heterosexuella normens erfarenheter av förföljelse. Skyddsskäl, som inte passar in i denna mall utan kräver en förståelse av genus och kön, riskerar att inte beaktas i tillräcklig grad.