Manliga och kvinnliga upplevelser ur ett genusperspektiv

Både Arbetsmiljöverket och Maria Steinberg lyfter fram kvinnor i en större utsträckning än män drabbas av psykiska besvär i arbetslivet. 96 Män drabbas istället i en större utsträckning av arbetsolyckor, vilket kan tyda på att den psykosociala arbetsmiljön är något mer betydande för kvinnor.97 Karin Weman-Josefsson och Tomas Berggren, tar upp att det förekommer tecken på att män och kvinnor reagerar olika på samma omständigheter i arbetslivet, t.ex. krav, möjligheter att påverka, socialt stöd och relationen till arbetsgivare och arbetskollegor. Det kan konstateras stämma utifrån enkäterna och intervjuerna i den här studien, då män och kvinnor haft olika upplevelser gällande samma omständigheter rörande den psykosociala arbetsmiljön vid hemarbete. 98

Enkätsvaren har visat på att män i en högre utsträckning trivs bättre på sin arbetsplats än kvinnor.99 Enkätsvaren har vidare visat på att män har mer kontakt med sina arbetskollegor, både på kontoret och vid arbete hemifrån. Båda könens kontakt minskar dock markant vid arbete hemifrån, i jämförelse med arbete på kontoret.100 I förararbeten till arbetsmiljölagen framkommer det att arbetet bör bidra till social kontakt och möjligheter till samarbete. Det

92 Andersson, Peter, Vidta alla åtgärder som behövs, s. 289-317.

93 Arbetsmiljöverket, Den organisatoriska och sociala arbetsmiljön – viktiga pusselbitar i en god arbetsmiljö, s. 25-26.

94 TR B 2863-11 & HovR B 399-14.

95 Andersson, Peter, Vidta alla åtgärder som behövs, s. 289-317.

96 Arbetsmiljöverket, Jämställdhet i arbetsmiljön, 2020-05-11 & Steinberg, Maria, Är arbetsmiljölagen sexistisk?

Perspektiv på kvinnors hälsa i arbetslivet, Sandmark, Héléne, s. 221-252.

97 Facts (Europeiska arbetsmiljöbyrån), Sammanfattning av en rapport från arbetsmiljöbyrån: Genus och arbetsmiljö, Vol. 42, 2003.

98 Weman-Josefsson, Karin & Berggren, Tomas, Psykosocial arbetsmiljö och hälsa, s. 155-157.

99 Figur 1 & Figur 2.

framkommer även att arbete ensam bör undvikas då arbetskollegor utgör en betydande del för trivseln, samt kan vara till hjälp vid ansträngda situationer, och därav skydda mot ohälsa. Att den sociala kontakten minskar markant vid hemarbete, kan vara oroväckande för båda könen, men särskilt för kvinnornas del, som drabbas mer av psykiska besvär, och som har mindre kontakt med arbetskollegor.101

I förarbeten framkommer det vidare att en god relation till arbetskollegor förebygger isolering. Av intervjun med mannen framgår det att hans relation till sina arbetskollegor är okej. Han upplever ingen jättestor skillnad mellan relationen på kontoret och hemifrån. Enda skillnaden är att det inte förekommer några gemensamma fikatillfällen. Han tycker vidare att möten via Teams eller Skype, är nästan likgiltiga med möten som sker på kontoret. Kvinnan beskriver istället sin relation till sina arbetskollegor som väldigt bra. Hon upplever vidare att skillnaden vid arbete hemifrån är att hon måste vara mer aktiv och söka sig fram till sina arbetskollegor, då kontakten via Skype eller mail, inte är lika omfattande som vid

kontorsarbete. Varken mannen eller kvinnan upplever sig särskilt isolerade eller ensamma vid arbete hemifrån. Dock poängterar mannen att det kan kännas lite isolerat att inte kunna besöka sina teammedlemmar, och kvinnan poängterar att den sociala biten kan upplevas lite isolerad. Men i stora drag upplever de sig inte speciellt isolerade, vilket möjligen kan bero på att de båda har en ganska bra relation till sina arbetskollegor. 102 Även enkätsvaren visar på en relativt låg känsla av isolation eller ensamhet, men där männen upplever något högre isolation eller ensamhet. Det kan möjligen inneha ett samband med att männen är vana vid en högre grad av kontakt med arbetskollegor. Dock är det viktigt att poängtera att isolationen och ensamheten hade kunnat vara mer påtaglig vid en längre tid av arbete hemifrån, vilket även kvinnan i intervjun konstaterade. Vi befinner oss fortfarande i ett förhållandevis tidigt skede.103 När det kommer till den generella upplevelsen av hemarbete, har både mannen och kvinnan i intervjun en relativt positiv upplevelse. Mannen beskriver att det är okej att arbeta hemifrån, men att det kan vara svårt att endast göra det. Kvinnan beskriver att det fungerar väldigt bra att arbeta hemifrån, så länge tekniken m.m. fungerar. Men hon poängterar att hemarbete i längden resulterar i missad information, då det inte förekommer några fikaträffar.

101 Proposition 1990/91:140, s. 37.

102 Proposition 1990/91:140, s. 37.

Vidare visar enkätsvaren på att kvinnor upplever en högre arbetsbelastning än män, främst på kontoret, men även vid arbete hemifrån. 104 Det stämmer överens med Arbetsmiljöverkets statistik som visar på att fler kvinnor än män upplever en högre arbetsbelastning. 105 Karin Weman-Josefsson och Tomas Berggren tar upp att det förekommer en allmän förklaring till könsskillnader, att kvinnor har ett större ansvar i hemmiljö, parallellt med ett heltidsarbete. Vidare förekommer det indikationer på att kvinnor och män har olika reaktioner och utsöndring av stresshormoner. T.ex. att männens stresshormoner minskar och blodtrycket sjunker fram mot kvällen efter en arbetsdag, medan kvinnornas stresshormoner ökar och blodtrycket är konstant, vilket kan tyda på att kvinnor har en högre total arbetsbörda

(summarum av ett heltidsarbete och ett hushållsarbete). Det kan resultera i sämre möjligheter till att kunna återhämta sig, vilket kan vara en anledning till att fler kvinnor än män upplever en högre arbetsbelastning. Det är dock viktigt att markera detta inte kan appliceras på alla kvinnor, då det förekommer kvinnor som inte har ett större ansvar i hemmiljö. Men det kan vara en av faktorerna till skillnaderna.106 Enligt AFS 2015:4 ska arbetsgivaren fastställa att arbetstagarnas arbetsuppgifter och befogenheter inte resulterar i en ohälsosam

arbetsbelastning, vilket betyder att resurserna bör anpassas till arbetets krav. 107

När det kommer till enkätsvaren gällande arbetsbelastningen vid arbete hemifrån, är det gemensamt för båda könen att arbetsbelastningen uppfattas lägre, i jämförelse med arbete på kontoret. 108 Det stämmer även lite överres med intervjuerna, då både mannen och kvinnan gav exempel på ett något lugnare tempo vid arbete hemifrån. Mannen upplever en lite lugnare arbetssituation då han kan välja att arbeta längre, utan att behöva stressa till tåget. Kvinnan upplever att utvecklingsarbetet är något lugnare. Vidare upplever både mannen och kvinnan en lägre stressnivå vid arbete hemifrån. Mannen gav exempel på att vid arbete på kontoret, brukar han bli avbruten av arbetskollegor som behöver hjälp med något, vilket resulterar i att det han gör behöver flyttas fram. Vid arbete hemifrån kontaktar arbetskollegor honom istället via mail eller chatt, och då kan han själv välja när han vill svara. Båda mannen och kvinnan upplever goda möjligheter till återhämtning, såväl på kontoret som vid arbete hemifrån. Dock konstaterar mannen att återhämtning via sociala kontakter faller bort vid hemarbete, men att återhämtning i form av cykel och motion är mer möjligt. Vidare konstaterar kvinnan att det

104 Figur 9, Figur 10, Figur 11 & Figur 12.

105 Arbetsmiljöverket, Stress och hög arbetsbelastning, Korta arbetsskadefakta nr 2/2017.

106 Weman-Josefsson, Karin & Berggren, Tomas, Psykosocial arbetsmiljö och hälsa, s. 155-157.

107 AFS 2015:4, 9 §.

går att få mer tid till återhämtning vid arbete hemifrån, då resor fram och tillbaka till och från jobbet försvinner. Utifrån kvinnans konstaterande kan det möjligtvis även dras slutsatsen att stressen kan minska då resor fram och tillbaka till och från jobbet försvinner.

Utifrån enkätsvaren går det att fastställa att det förekommer olika upplevelser gällande om det är svårare att släppa taget om jobbet efter arbetsdagens slut vid arbete hemifrån. Männen upplever i en högre grad att det inte är svårare att släppa taget om jobbet, medan kvinnorna upplever i en högre grad att det är svårare att släppa taget.109 Det stämmer inte överens med intervjuerna, där det var mannen som hade svårare att släppa taget, och kvinnan upplevde inga problem kring det. Mannen förklarade att det är lätt att tänka att det endast är lite kvar, vilket resulterar i att han stannar kvar och fortsätter. När det kommer till om linjen mellan jobb och privatliv suddas ut vid arbete hemifrån, visade enkätsvaren på att båda könen upplevde i en högre grad att linjen suddas ut. Även här var det dock fler kvinnor som upplevde det.110 När det gäller intervjuerna var det bara mannen som upplevde att linjen suddas ut. Han gav exempel på att det är lätt att sluta ta undan sin dator, och bli van vid att kunna läsa och svara på mail vid alla tidpunkter. Både mannen och kvinnan poängterade att det krävs en

självdisciplin för att linjen inte ska suddas ut. Enligt Arbetsmiljöverkets vägledningar kan långtgående möjligheter att kunna genomföra arbetsuppgifter under diverse tider och på olika platser leda till att det dagliga arbetet blir gränslöst, samt att det hindrar återhämtning och vila. Arbetsgivaren bör möjligen förtydliga gränserna som gäller vid hemarbete, då det utifrån enkätsvaren och intervjun med mannen verkar behövas. Att t.ex. läsa och svara mail vid alla tidpunkter, kan inskränka på återhämtning och vila.111

Enkätsvaren visar vidare på att majoriteten av både män och kvinnor upplever att de kan vända sig till sin arbetsgivare eller arbetskollegor på samma sätt vid arbete hemifrån som när de arbetar på kontoret. Kvinnor upplever dock detta något högre då fler valt svaret ”stämmer mycket bra”. 112 För att kunna uppnå en god arbetsmiljö ska arbetsgivaren och arbetstagaren samverka, enligt 3 kap 1 a § AML.113 I praktiken handlar det om att arbetstagaren ska

underrätta arbetsgivaren eller ett skyddsombud kring det som inte fungerar i arbetsmiljön. För att detta ska kunna ske, behöver arbetstagaren kunna vända sig till sin arbetsgivare eller ett

109 Figur 13 & Figur 14.

110 Figur 15 & Figur 16.

111 Arbetsmiljöverket, Den organisatoriska och sociala arbetsmiljön – viktiga pusselbitar i en god arbetsmiljö, 54.

112 Figur 17 och Figur 18.

skyddsombud. 114 Det verkar majoriteten av enkätrespondenterna kunna, vilket bådar gott för ett bättre arbetsliv och för att arbetsmiljölagens syfte ska kunna uppfyllas. 115Även kvinnan i intervjun upplever samma möjligheter att påtala arbetsmiljöbrister vid arbete hemifrån som vid arbete på kontoret. Hon konstaterar att hon alltid kan höra av sig till sin arbetsgivare genom att t.ex. ringa eller maila, att det inte förekommer någon skillnad. Mannen i intervjun upplever däremot att det är enklare att påtala arbetsmiljöbrister på kontoret än vid arbete hemifrån, då han alltid kan gå direkt till skyddsombudet som finns på plats. Vid arbete hemifrån behöver han istället formulera mail och försöka få kontakt, vilket inte är lika enkelt enligt honom. Hur arbetstagare uppfattar den här frågan, kan säkerligen ha sin grund i hur de upplever den digitala kontakten, i jämförelse med den fysiska kontakten, då den fysiska kontakten är begränsad vid hemarbete.

Arbetsgivaren ska systematiskt kontrollera, planera och leda arbetet för att tillfredsställa kraven gällande en god arbetsmiljö, enligt 3 kap 2 a § AML. 116 D.v.s. det systematiska arbetsmiljöarbetet som regleras närmare i AFS 2001:1.117 Enligt Arbetsmiljöverkets vägledningar kan ett ledarskap som innefattar en regelbunden kommunikation med

arbetstagarna resultera i att signaler och tecken gör sig synliga, och att brister kan fixas till.118 När det kommer till om arbetsgivaren regelbundet och kontinuerligt stämt av med sina arbetstagare hur de uppfattar sin arbetssituation vid arbete hemifrån, visar enkätsvaren på olika svar mellan män och kvinnor. Majoriteten av männen upplever att det stämmer ganska dåligt att arbetsgivaren regelbundet och kontinuerligt stämt av arbetssituationen vid arbete hemifrån. Majoriteten av kvinnorna upplever istället att det stämmer ganska bra. Frågan är varför kvinnor och män upplever detta olika, då flera säkerligen kan ha samma arbetsgivare. Är det möjligt att arbetsgivaren stämmer av arbetssituationen mer med kvinnliga arbetstagare? 119 T.ex. för att kvinnor i en högre grad drabbas av psykiska besvär i arbetslivet. 120 Enligt båda intervjudeltagarna har arbetsgivaren stämt av arbetssituationen. Mannen berättade att det sker en gång i veckan via ett digitalt möte, och kvinnan berättade det skedde mer individuellt i början, men att det numera sker cirka en gång i veckan via ett gruppmöte på Skype. En möjlig faktor till de olika enkätsvaren, kan möjligtvis vara att vissa uppfattar en sådan typ av

114 Arbetsmiljöverket, Arbetsmiljön vid hemarbete, 2020-09-08.

115 Proposition 1990/91:140, s. 33.

116 SFS (1977:1160) Arbetsmiljölag, 3 kap 2 a §.

117 AFS 2001:1.

118 AFS 2015:4, 9 § Allmänna råd.

119 Figur 19 & Figur 20.

120 Arbetsmiljöverket, Jämställdhet i arbetsmiljön, 2020-05-11 & Steinberg, Maria, Är arbetsmiljölagen sexistisk? Perspektiv på kvinnors hälsa i arbetslivet, Sandmark, Héléne, s. 221-252.

avstämning som tillfredställande, medan andra kanske hade behövt en mer ingående avstämning för att kunna beskriva hur de faktiskt upplever sin arbetssituation. Materialet som har insamlats till den här studien via enkäterna och intervjuerna kan

konstareas vara relativt litet, vilket resulterar i att osäkerhet råder. Det går inte att fastställa att dessa upplevelser kan appliceras på andra arbetstagare. Studien hade möjligen kunnat få ett annorlunda utfall om ett annat urval av organisationer och deltagare hade tillämpats. Men utifrån urvalet som har tillämpats, går det att fastställa att dessa upplevelser är resultatet. Inför en framtida studie i form av en större undersökning hade enkät- och intervjufrågorna kunnat vara mer ingående. T.ex. båda mannen och kvinnan i intervjun berättade att arbete hemifrån kräver mer självdisciplin, det hade varit intressant att ställa följdfrågor som behandlar vad det innebär och ifall det är något som arbetsgivaren kan hjälpa till med. Vidare hade det varit intressant att tillämpa ett urval som inte tillhör gruppen icke-sannolikhetsurval, i hopp om att kunna applicera upplevelserna på en större population.

8 Slutsats

Den psykosociala arbetsmiljön kan konstareas utgöra en otroligt viktig part, även vid hemarbete, då den kan leda till hälsofarliga tillstånd. Utifrån den tidigare forskningen och Hovrättens bedömning i Krokom-målet går det att dra slutsatsen att det förekommer en relativt negativ bild gällande regleringen kring den psykosociala arbetsmiljön.

Arbetsmiljöverket har numera dock infört (AFS 2015:4) om organisatorisk och social arbetsmiljö. Frågan är ifall (AFS 2015:4) är tillfredsställande, samt ifall Hovrätten hade bedömt Krokom-målet annorlunda om fallet hade ägt rum idag. Säkerligen har föreskriften gjort en skillnad då det numera rör sig om mer detaljerade regleringar. Dock kan den

psykosociala arbetsmiljön fortfarande konstateras vara mer diffus ifall avseende fästs vid den glesa rättspraxisen, där Krokom-målet i princip är det enda vägledande fallet.

Den gällande rätten inom området återfinns först och främst inom EU-rätten, som gäller framför nationell lag. EU-rätten reglerar dock inte ordagrant den psykosociala arbetsmiljön, vilket väcker frågan ifall EU-rätten är tillräcklig, eller behöver den utvecklas inom det

psykosociala området som i nuläget verkar ganska tomt. Ett oreglerat område kan lämna plats åt skiftande tolkningar. Den nationella lagstiftningen består främst av Arbetsmiljölagen, som i sin tur kompletteras av Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Generellt verkar det inte förekomma någon större skillnad mellan regleringen av den psykosociala arbetsmiljön vid hemarbete och regleringen av den psykosociala arbetsmiljön vid arbete på kontoret. Vid en analys av den nationella lagstiftningen uppkommer ett orosmoment att arbetsgivare saknar en tydlig uppfattning av sina förpliktelser, när det kommer till vilka åtgärder som ska vidtas och vilka åtgärder som är oskäliga.

Utifrån enkäterna och intervjuerna kan det dras slutsatsen att det förekommer skillnader mellan manliga och kvinnliga upplevelser av den psykosociala arbetsmiljön vid hemarbete. En betydande skillnad uppkommer vid frågan om arbetsbelastning, där kvinnor upplever en högre sådan, vilket kan ha ett samband med att kvinnor har en högre total arbetsbörda (summarum av ett heltidsarbete och ett hushållsarbete). Vidare förekommer det en väsentlig skillnad vid frågan om arbetsgivarens avstämning vid hemarbete, där majoriteten av

kvinnorna upplever att arbetsgivaren stämmer av arbetssituationen regelbundet, medan majoriteten av männen upplever att det inte stämmer. Är det mjöligt att arbetsgivaren stämmer av arbetssituationen mer med kvinnliga arbetstagare? T.ex. för att kvinnor drabbas mer av psykiska besvär. I stora drag verkar hemarbete inneha en relativt positiv påverkan när

det kommer till den psykosociala arbetsmiljön, då exempelvis stress och arbetsbelastning upplevs lägre. Ett orosmoment kan dock vara att kontakten med arbetskollegor minskar markant vid hemarbete, vilket kan resultera i ohälsa. Varken männen eller kvinnorna upplever sig emellertid märkvärdigt isolerade eller ensamma. Det kan dock förändras med tiden, vilket även andra upplevelser inom området kan. Avslutningsvis är det viktigt att markera att det inte går att fastställa att upplevelserna i den här studien kan appliceras på andra arbetstagare, då det insamlade materialet i form av enkäterna och intervjuerna är relativt litet.