u
ppmärksamheten i det svenska samhället för naturkatastrofer, kriser och krigär hög. en rad händelser, t.ex. terrorattackerna i usa, spanien, indonesien och storbritannien, liksom flodvågskatastrofen i sydostasien och årets omfattande översvämningar i centraleuropa har ökat svenska folkets medvetenhet om hot och risker i samhället. Frågan om hur väl förberedda myndigheterna är för att hantera dessa risker och hot har, bl.a. genom debatten kring flodvågskatastrofen 2004 fått ökad aktualitet.
när det gäller frågan hur svenskar uppfattar olika storskaliga risker finns en rad undersökningar (sjöberg 2004), men det är sämre ställt med studier av hur allmän-heten uppfattar myndigheternas beredskap och förmåga att hantera sådana. i 2005 års soM-undersökning ingår frågor som gör det möjligt att analysera vad det är svenska folket oroar sig för, samt om det finns några mönster när det gäller vilka som är mest och minst oroade. i den här redovisade studien inriktas också intresset mot sambandet mellan riskuppfattning och eget beteende. Påverkas svenskarnas val av resmål eller färdsätt av grad av oro för terrorism och naturkatastrofer? när det gäller myndigheters krisberedskap inriktas analysen på att belysa allmänhetens uppfattning om man kan lita på att regeringen, kommunerna, försvaret, sjukvården, räddningstjänsten och andra offentliga instanser har god handlingsberedskap och kan hantera kriser som drabbar sverige eller berör svenskar. slutligen riktas intres-set mot det speciella hotområdet terrorism. hur ställer sig svenska folket till åtgär-der som föreslås för att hindra framtida terrorattacker?
Oroande inför framtiden
i vår omgivning förekommer ständigt företeelser som kan upplevas som hot. de kan befinna sig på olika nivåer. i den första soM-undersökningen, som genomför-des 1986, visade resultaten att det gick att urskilja tre dimensioner: 1) global; 2) krigsrisk och 3) terrorism. i den globala dimensionen ingick bl.a. ”oro för be-folkningsökningen”, ”oro för de militära rustningarna”, ”oro för miljöförstöringen” och ”oro för motsättningar mellan rika och fattiga länder”. Krigsriskdimensionen var starkt präglad av ”det kalla kriget” och den militära spänningen mellan nato och Warszawapakten. att terrorism framträder som en egen dimension kan san-nolikt förklaras med att mordet på statsminister olof Palme inledningsvis koppla-des till internationell terrorism (Lindahl 1987).
Marcia Grimes och Rutger Lindahl
446
tio år senare, dvs. i mitten av 1990-talet, finner vi i resultaten från soM-insti-tutets undersökningar att hotbilden i stort sett är oförändrad. Miljöförstöring, ar-betslöshet, ekonomisk kris och terrorism är de faktorer som svenskar uppfattar som mest oroande. att notera är att terrorism kommer först på delad sjätteplats när hoten prioriteras (Lindahl 1995).
i tabell 1 visas resultaten från 2005 års undersökning av svenska folkets uppfatt-ning om vad som upplevs som oroande inför framtiden. Generellt ligger nivån på svenskarnas oro fortfarande relativt högt. Liksom tidigare intar miljöhot en topp-placering tillsammans med oro för ”fattigdomen i tredje världen” och ”arbetslöshet”. ”terrorism” har prioriterats upp, vilket framstår som naturligt efter det ökade antal terrorattacker som förekommer runt om i världen. i soM-undersökningen från år 2001, dvs alldeles efter attackerna i new York och Washington, var 60 procent bland svenskarna mycket oroade för terrorism (se inledningskapitlet).
dessa ämnen ges omfattande utrymme i massmediernas omvärldsbevakning och uppfattas kunna innebära dramatiska förändringar i den fysiska tillvaron. samtidigt har oron för militära konflikter gradvis sjunkit sedan det kalla krigets slut i början på 1990-talet. att notera är att oron för ekonomisk kris och för ökade flyktingström-mar minskat sedan mitten av 1990-talet. trots en allt intensivare internationell debatt kring världens sinande resurser av icke förnybara energiresurser, t.ex. olja, uppfattar svenskarna inte sinande oljekällor som särskilt oroande.
Tabell 1 Uppfattningar av olika risker i form av oro inför framtiden
Andel som finner dessa risker:
Inte alls eller Ganska eller
Antal inte särskilt mycket
Oroande inför framtiden svarande Medelvärdea oroande oroande
Miljöförstöring 1659 3,4 10 90 Förändringar i jordens klimat 1656 3,4 12 88 Terrorism 1662 3,3 17 83 Fattigdomen i tredje världen 1653 3,3 14 86 Stor arbetslöshet 1659 3,3 12 88 Naturkatastrofer 1657 3,1 24 76 Ekonomisk kris 1646 2,8 40 60 Ökat antal flyktingar 1649 2,7 43 57 Militära konflikter 1641 2,7 46 54 Sinande oljekällor 1642 2,7 47 53 Kommentar: Fråga: Om du ser till läget idag, vad upplever du själv som mest oroande inför fram-tiden? Svarsalternativ: ’Inte alls oroande’ (=1) till ’mycket oroande’ (=4). a Medelvärde på en skala från 1 (inte alls oroande) till 4 (mycket oroande).
Myndigheters handlingsberedskap
447 det faller sig i detta sammanhang naturligt att ställa frågan varför svenskar uppfat-tar terrorism som så hotande, när sverige inte varit föremål för någon terrorattack eller utpekats som något primärt mål för terrorhandlingar. en möjlig förklaring kan vara att svenskar i förhållandevis stor utsträckning reser utomlands. enligt den se-naste soM-undersökningen reste närmare två tredjedelar bland befolkningen ut-omlands under de senaste 12 månaderna. terrorhotet kan uppfattas osannolikt i den svenska miljön, men däremot, vilket exempelvis också visats på semesterön Bali eller i Mellanöstern, ha allvarliga konsekvenser för svenskar utomlands.
Vad ligger bakom oro för terrorism?
som fenomen betraktat har terrorism också egenskaper som inom riskforskningen betraktas som mest riskfyllda och som framkallar starkast oro bland allmänheten: konsekvenserna av en terrorattack tenderar att vara drastiska och händelsen är bortom den egna kontrollen. Även om dessa empiriska iakttagelser kan förklara varför terrorism väcker större oro för framtiden än sinande oljekällor, så kan de inte förklara varför vissa människor känner större oro än andra (sjöberg 2004). Kan det bero på att olika människor tar del av olika mycket information och från olika källor, dvs. på att underlaget för bedömningen av utvecklingen i omvärlden varierar? Fram-träder något mönster i resultaten, t.ex. vad gäller olika demografiska grupper?
Tabell 2 Förklaringsfaktorer bakom oron för terrorism och för naturkatastrofer
Terrorism oroande Naturkatastrofer oroande
Bivariata Multivariat Bivariata Multivariat
samband modell samband modell
Hur ofta man reser
utomlandsa -0,08 *** i.s. -0,11 *** -0,10 *
Ser på Rapport eller Aktuellt 0,16 i.s. 0,06 ** i.s.
Ser på SVT:s
morgonnyhetera 0,09 i.s. i.s. i.s.
Ser på Nyheterna i TV4a 0,10 *** 0,15** 0,10 *** 0,16 **
Intresse för internationella
frågora i.s. i.s. i.s. i.s.
Man -0,18 *** -0,30*** -0,28 *** -0,34 *** Ålder 0,29 *** 0,013*** 0,14 *** 0,003 ** N (R2 adj) 1513 (0,13) 1513 (0,29) Kommentar: Beroende variabler: Hur oroande man anser terrorism respektive naturkatastrofer vara inför framtiden. Svarsalternativ: ’inte alls oroande (=1) till ’mycket oroande’ (=4). i.s. = icke signifikant, * p < 0.10, **p < 0.05, ***p < 0.001. a Variabeln har kodats om så att dess lägsta värde är 0 och högsta värde är 1. Dessa omkodning- arna påverkar inte de koefficienterna i de bivariata analyserna men däremot underlättar tolk-ningen i de multivariata modellerna.
Marcia Grimes och Rutger Lindahl
448
innehållet i tabell 2 är resultat av en analys inriktad på att belysa hur oro för ter-rorattacker varierar beroende på följande faktorer: 1) hur ofta man reser utomlands; 2) hur mycket man ser på nyhetssändningar i tv; 3) nivån på intresse för interna-tionella frågor; 4) kön och slutligen också 5) ålder. som jämförelse görs motsva-rande analys när det gäller oro för naturkatastrofer, vilket aktualiserats genom flodvågskatastrofen och de stora översvämningskatastroferna i europa.
det är främst två egenskaper som skiljer de mer från de mindre oroliga. de är egenskaperna att vara kvinna och äldre. när de bivariata sambanden analyseras visar det sig att de som reser utomlands ofta är mindre oroliga både för terrorism och naturkatastrofer än de som sällan reser. detta resultat kan tolkas på olika sätt. ett sätt är att förmoda de som är mera oroliga helt enkelt väljer att resa utomlands mindre. ett annat sätt är att utgå ifrån att de som reser relativt mycket skaffar sig förstahandsinformation om förhållanden i omvärlden, vilket gör dem bättre skickade att tolka och mindre beroende av massmedieförmedlad information, vilket de som inte reser främst har att förlita sig på. Massmediernas rapportering om händelser som äger rum i andra geografiska områden och kulturer kan betyda stora tolkningsproblem för dem som saknar egna referenser. av resultaten framgår att nivån på nyhetskonsumtion spelar en tydlig roll för upplevelsen av orosmoment inför framtiden. högkonsumenter av nyhetssändningar från sveriges television och tV4 är mer oroade för terrorism och naturkatastrofer än de som mer sällan ser på denna typ av program. sambanden är dock relativt svaga. anmärkningsvärt är att det inte framträder någon signifikant skillnad i oro för vare sig terrorism eller na-turkatastrofer om hänsyn tas till nivå på intresse för internationella frågor.
när dessa förklaringar ställs mot varandra och mot kön och ålder, visar det sig att bara en faktor fortfarande visar tydligt samband med oro, nämligen hur ofta man ser på nyheterna i tV4. de som dagligen ser detta program har ett klart högre medelvärde än de som sällan ser det, vad beträffar oro för terrorism och naturkata-strofer. orsaken till detta förhållande går inte att klarlägga med det material som står till förfogande i denna undersökning. i detta sammanhang kan det vara av intresse att notera att både sveriges television och tV4 ges högt förtroende för sin rapportering om kriser och katastrofer. sveriges television ges mycket eller ganska högt förtroende av 79 procent bland svenskarna. Motsvarande är för tV4 66 pro-cent, för morgonpress 54 procent och kvällspress 18 procent.
skillnad mellan könen framträder också tydligt. Medelvärdet för män ligger 0,30 enheter under motsvarande värde för kvinnor. Även ålder spelar en betydande roll. använder man ett generationsmått på 20 år skiljer sig generationerna klart från varandra (0,26) och oron ökar med stigande ålder. Mönstret är likartat både när det gäller oro för terrorism och för naturkatastrofer.
påverkar oro beteende?
ett annat sätt att skatta allmänhetens oro för större kriser är att undersöka om deras uppfattning om risker förknippade med olika aktiviteter påverkar deras beteende.
Myndigheters handlingsberedskap
449 För att fånga upp denna aspekt ställdes i soM-undersökningen 2005 en fråga om oro för den egna säkerheten har betydelse vid val av resmål och färdsätt i samband med semesterresor.
Tabell 3 Säkerhetstänkande i val av resmål och färdsätt
Säkerhet betydelsefull vid val av: Resmål Färdsätt Mycket stor betydelse 24 19 Ganska stor betydelse 41 32 Inte särskilt stor betydelse 26 36 Ingen betydelse alls 9 13 Summa procent 100 100 Medelvärde (1=ingen betydelse alls, 4=Mycket stor betydelse) 2,8 2,6 Antal svarande 1661 1646 Kommentar: Fråga: Har oro för din säkerhet betydelse när du väljer resmål och färdsätt på se-mesterresor? Svarsalternativ: ’ingen betydelse alls’ (=1) till ’mycket stor betydelse’(=4).
de frågor som ställdes var formulerade ganska brett för att fånga upp så många aspekter som möjligt av svenskarnas säkerhetstänkande. de nivåer på säkerhetstän-kande som framgår i tabell 3 kan alltså grundas på bedömning av t.ex. oro för att bli rånad, att råka ut för matförgiftning eller bli utsatt för en terrorhandling. efter-som det inte finns resultat från tidigare undersökningar att jämföra med går det inte att avgöra om de i tabell 3 redovisade absoluta nivåerna på säkerhetstänkande skall anses höga eller låga. det kan dock konstateras att det föreligger en tydlig nivåskill-nad mellan säkerhetstänkandet vid val av resmål jämfört med val av färdsätt. resul-taten visar att det i hög grad är samma personer som uppger hög oro i båda fallen. av dem som uppgav hög oro för den egna säkerheten vid val av resmål oroade sig 70 procent också för säkerheten vid val av färdmedel för semesterresan. Överhu-vudtaget bedömde dessa personer att det fanns anledning till betydande oro för i stort sett alla de faktorer som användes i den inledande frågan om vad som ger svenska folket anledning till oro för framtiden.
utan möjlighet att särskilja alla dessa faktorer, koncentreras analysen till samban-det mellan oro för terrorism och säkerhetstänkande vid val av resmål och färdsätt. För att kunna göra en djupare analys av vad som kan ligga bakom säkerhetstänkan-det, konstruerades ett ’orosindex’. det är sammansatt av medelvärdet på hur oro-ande en person bedömer följoro-ande risker: ”ekonomisk kris”, ”ökat antal flyktingar”, ”fattigdomen i tredje världen”, ” stor arbetslöshet” och ”militära konflikter”.
Marcia Grimes och Rutger Lindahl
450
Tabell 4 Förklaringar till säkerhetstänkandet vid val av resmål och färdsätt
Val av resmål Val av färdsätt
Bivariata Multivariat Bivariata Multivariat
samband modell samband modell
Terrorism oroandea 0,28*** 0,72*** 0,28*** 0,57*** Naturkatastrofer oroandea 0,21*** 0,25*** 0,23*** 0,25*** Oro indexa 0,17*** i.s. 0,24*** 0,59*** Man -0,18*** -0,20*** -0,17*** -0,20*** ålder 0,16*** i.s. 0,16*** 0,005*** N (R2adj) 1618 (0,10) 1606 (0,12) Kommentar: Beroende variabeln bygger på frågan: Har oro för din säkerhet betydelse när du väljer resmål och färdsätt på semesterresor? Svarsalternativ: ’ingen betydelse alls’ (= 1) till ’mycket stor betydelse’ (=4). * p < 0.10, **p < 0.05, ***p < 0.001. a Variabeln har kodats om så att dess lägsta värde är 0 och högsta värde är 1. Dessa omkod- ningar påverkar inte koefficienterna i de bivariata analyserna men däremot underlättar de tolk-ningen i de multivariata modellerna.
de samband som presenteras i tabell 4 visar att oro för terrorism har en stark in-verkan på säkerhetstänkande vid val av resmål och färdsätt. en tänkbar förklaring till detta är att det skett flera uppmärksammade terroristattacker inom vissa geogra-fiska områden bl.a. kända turistorter) och mot vissa färdmedel (t.ex. flygplan). oro för naturkatastrofer spelar också en betydelsefull roll vid semesterplaneringen. dess roll är dock mindre än oron för terrorism. det tidigare mönstret gäller även här, dvs. att män och yngre personer i mindre utsträckning än kvinnor och äldre tar hänsyn till säkerhetsrisker när de planerar var man skall tillbringa semestern och hur man skall resa.
synen på den svenska krisberedskapen
hittills har konstaterats att det är rätt många faktorer som svenska folket upplever som oroande för framtiden och att det finns ett utbrett säkerhetstänkande när det gäller val av semestermål och färdsätt för semesterresor. i de flesta fall är oron och säkerhetstänkandet kopplade till förhållanden utanför sveriges gränser. Flodvågska-tastrofen år 2004 ledde till en debatt kring svenska myndigheters beredskap när det gäller att hantera kriser inte bara inom sverige utan också sådana som drabbar svenskar som befinner sig i utlandet. i den senaste soM-undersökningen ställdes därför frågor som var avsedda att ge underlag för analys inte bara av medborgarnas allmänna förtroende för olika officiella aktörer, utan också för att klarlägga svensk-ars förtroende för dessa aktörers beredskap att handla i krissituationer som berör sverige eller svenskar i utlandet.
Myndigheters handlingsberedskap
451
Tabell 5 Förtroende för samhällsaktörers beredskap vid större kriser
Förtroende för aktörens beredskap vid kris –
andelb av de svarande som har (procent):
Förtroende
Förtroende för aktörens Mycket eller Varken stort Ganska eller
för aktören beredskap ganska stort eller litet mycket lite
generellta vid krisa förtroende förtroende förtroende
Regeringen 2,7 2,5 17 27 49 Försvarsmakten 2,9 3,2 35 35 20 Polisen 3,4 3,4 50 29 16 Sjukvården 3,7 4,0 77 13 5 Räddningstjänsten 4,2 4,2 83 9 2 Frivilligorganisationer 3,8 62 22 5 Kommunen 2,8 2,9 22 45 23 Massmedier 27 35 28 Kommentar: a Fråga: Vilket förtroende har du för följande myndigheters och organisationers be-redskap att agera vid större kriser som drabbar Sverige eller svenskar? a Medelvärde på en skala från ’Mycket lite förtroende’ (=1) till ’Mycket stort förtroende’ (=6). b Procentsatserna summerar inte till 100 eftersom vissa svarspersoner uppgav att de inte hade någon uppfattning i frågan.
Förtroendet för centrala samhällsinstitutioner behandlas på ett mer övergripande sätt i kapitlet ”Flagande förtroende” i denna bok. i detta sammanhang uppmärk-sammas endast några av dessa aktörer och därvid ses den allmänna nivån på förtro-ende som en jämförelsepunkt för den i detta kapitel centrala frågan om förtroförtro-endet för aktörens beredskap att handla i ett krisläge. resultaten i tabell 5 visar att förtro-endet för regeringens handlingsberedskap i krislägen är lägre än det allmänna för-troendet. utan möjlighet att jämföra med mätningar av förtroendet över tid finns det anledning att uppmärksamma att 2005 års soM-undersökning genomfördes under en tidsperiod då regeringens handlande, eller brist på handlande, var föremål för intensiv debatt. huvudskäl till det var arbetet inom 2005 års katastrofkommis-sion och presentationen av kommiskatastrofkommis-sionens slutrapport rörande hanteringen av flodvågskatastrofen i sydostasien. de höga förtroendenivåerna för räddningstjäns-ten, sjukvården och polisen när det gäller insatser i samband med kriser var förvän-tade. dessa organ förknippas ju direkt med hög akutberedskap och krishantering. Bidragande orsak till höga nivåer på förtroendet kan också ha varit insatser t.ex. i samband med stormen Gudrun och vid översvämningar på olika håll i sverige. insatser inom dessa områden kan möjligen också spela in på bedömningen av för-troende för försvarsmakten. trots ett krympande försvar tycks det finnas ett bety-dande förtroende för att försvarsmakten snabbt och effektivt skall kunna ingripa i krislägen. detta gäller sannolikt både inom landet och utomlands t.ex. akuta kon-fliktförebyggande och fredsbevarande insatser i Fn:s eller eu:s regi. För
kommu-Marcia Grimes och Rutger Lindahl
452
nernas del kan det noteras att medborgarnas förtroende är större för krishanterings-kapaciteten än för kommunens verksamhet i allmänhet. Förmodligen spelar här t.ex. räddningstjänstens höga värdering in på totalbilden. det höga förtroendet för frivilligorganisationernas beredskap att agera vid kriser har sannolikt koppling till frivilliga försvarsorganisationer (bl.a. hemvärnet) på lokal nivå och till positiv be-dömning av insatserna av en rad internationella organisationer i samband med flodvågskatastrofen.
en särskild granskning av svenska folkets uppfattning av regeringens förmåga att hantera större kriser visar att bedömningen genomgående är relativt negativ. inom samtliga områden uppstår en negativ opinionsbalans, dvs. det är fler som anser att regeringens förmåga är dålig än som anser att den är bra. Mest positiv är bedöm-ningen inom det samhällsekonomiska området och när det gäller åtgärder mot miljöförstöring. inom dessa områden är det dock endast drygt 20 procent bland svenska folket som gör en positiv bedömning. Mest negativ är bedömningen av regeringens förmåga att hantera organiserad brottslighet och naturkatastrofer. Över hälften bland svenskarna anser att regeringen har en dålig förmåga att hantera kri-ser inom dessa områden. Även när det gäller att hantera frågor inom området ter-rorism dominerar en kritisk syn på regeringens krishanteringsförmåga.
i de mönster som tidigare forskning klarlagt finns en faktor som har stark inver-kan på hur farliga man anser olika riskobjekt och företeelser vara: förtroende för myndigheter och för de som ansvara för t.ex. en teknisk anläggning med hög risk-nivå (siegrist 2005). de som känner tillit till de myndigheter som beslutar om och upprätthåller regleringen kring potentiellt farliga anläggningar uppfattar också anläggningarna som mindre farliga än de som har lågt förtroende för myndighe-terna.
det kan här vara av intresse att studera om det i soM-undersökningens resultat finns något som styrker att tilltro till myndigheter när det gäller hanteringen av kriser kopplade till terrorism också minskar oron för andra typer av risker. Frå-gorna som ställdes kring terrorism och andra potentiella samhällskriser ger möjlig-het att undersöka om tilltro till myndigmöjlig-heter också mildrar oron för andra typer av risker. relationen mellan myndigheten och riskobjektet är förstås något annor-lunda i det här fallet. Medan myndigheter har ett mycket stort ansvar när det gäller tillståndsprövning och tillsyn kring teknik och anläggningar som kärnkraftverk och i många fall är direkt ansvariga för driften av dessa anläggningar, befinner sig ter-rorism och naturkatastrofer i stor utsträckning bortom myndigheternas kontroll. den allmänna diskussionen kring hanteringen av flodvågskatastrofen i sydostasien visar dock att allmänheten uppfattar att myndigheter ändå har ett ansvar när så-dana kriser inträffar.
analysen visar att förtroende för olika myndigheter nästan helt saknar mildrande effekt på hur oroande allmänheten finner terrorism och naturkatastrofer. samma förhållande gäller inom områdena miljöförstöring eller militära konflikter. det starkaste sambandet mellan förtroende för olika aktörer och riskuppfattningar finns
Myndigheters handlingsberedskap
453 mellan förtroende för frivilliga organisationer och oro för miljöförstöring i framti-den. detta samband är dock relativt svagt. Pearsons r = 0,13, vilket betyder att förtroendet förklarar mindre än 2 procent av variationen i oro för miljöförstö-ringen. inte heller bedömningarna av regeringens förmåga att hantera olika typer av kriser hade något samband med bedömningen av risker. tilltro till myndighe-terna förklarar inte heller varför vissa tänker mer i säkerhetstermer när de väljer resmål och färdsätt. dessa resultat tyder på att risker som terrorism och naturkata-strofer skiljer sig på något sätt från andra typer av risker.
Vad bör göras?
när det gäller medborgarnas syn på vilka åtgärder som bör vidtas innehåller soM-undersökningen 2005 frågor som rör åtgärder för att förhindra framtida terrorat-tacker i europa. det ger en relativt begränsad bild av vad svenska folket anser bör göras för att motverka negativa effekter av hot och risker i sverige och omvärlden. i resultaten finns det dock några mönster som framstår som intressanta.