i
ntresset för internationella frågor är stort bland svenskar. två tredjedelar av dem som tillfrågades i 2005 års SOM-undersökning uppgav att deras internationella intresse är stort. när det gäller eu-frågor är intressenivån lägre. de ointresserade är ungefär lika många som de intresserade. det är knappast förvånande att andelen förespråkare för eu-medlemskap i högre grad än eu-motståndare uppger att de är intresserade av eu-frågor (74 procent jämfört med 39 procent). när det gäller intresse för internationella frågor i allmänhet är intresset höger både bland eu-motståndare (62 procent) och bland eu-förespråkare (82 procent).Ovannämnda förhållanden kan fungera som bakgrund till konstaterandet att år 1995, då Sverige inträdde som medlem i europeiska unionen, uppgav 86 procent bland svenskarna en bestämd åsikt i medlemskapsfrågan. tio år senare har andelen som uppger en bestämd åsikt i frågan sjunkit med tio procentenheter. en fjärdedel har år 2005 inte någon bestämd åsikt om de är för eller emot Sveriges eu-medlem-skap. till detta resultat kan finnas många tänkbara förklaringar. enligt den senaste eurobarometer-studien är svenskarna i stort sett nöjda både med mängden eu-relaterad information i massmedierna och med det sätt på vilken den presenteras, men avsaknaden av en bred debatt om eu-frågor har förmodligen en dämpande effekt på svenska folkets intresse och på både viljan och förmågan att bilda sig en bestämd åsikt om betydelsen av vad eu-medlemskapet betyder för Sverige och för den enskilde medborgaren i vardagen.
ett exempel på att en intensiv och informativ debatt kan vara stimulerande och ge underlag för ställningstaganden i eu-frågor är debatten inför och direkt efter folkomröstningen hösten 2003 om införande av euron. däremot har t.ex. kampanj-erna inför de två riksdagsval som hållits mellan 1995 och 2005 inte innehållit några mer framträdande inslag av eu-frågor och därmed inte givit svenskarna någon extra hjälp med att värdera eu-medlemskapets för- och nackdelar. i många fall kan det uppgivna ointresset förklaras med en grundläggande negativ inställning till Sveriges eu-medlemskap, men en betydande orsak kan sannolikt finnas i bris-ten på engagemang inom partier och intresseorganisationer för att föra ut kon-kreta eu-frågor i en bred publik debatt.
Rutger Lindahl
436
Figur 1 Åsikt om EU-medlemskap, 1995-2005 (procent)
Kommentar: Frågan löd: Vad är din åsikt om det svenska medlemskapet i EU? Tre svarsalterna-tiv kunde användas: 1) i huvudsak för det svenska medlemskapet i EU; 2) i huvudsak emot det svenska medlemskapet i EU; 3) har ingen bestämd åsikt i frågan.
den bild av opinionsutvecklingen när det gäller synen på Sveriges medlemskap i eu som visas i figur 1 illustrerar att det jämna förhållandet mellan eu-föresprå-kare och eu-motståndare består. Samtidigt ökar andelen utan bestämd åsikt. Förutom att eu-förespråkarna 2001 fick ett litet övertag, som man hittills lyckats behålla, är det bara resultaten från hösten 2003 som tilldrar sig särskild uppmärk-samhet. Folkomröstningen om euron ledde till en livlig debatt, som fick till resultat att många fler svenskar tog bestämd ställning inte bara till frågan om eurons infö-rande utan också när det gällde om man är för eller emot medlemskapet i eu. en slutsats man kan dra av detta är att svenskarna reagerar positivt på ökade möjlighe-ter att delta i debatmöjlighe-ter genom att inta tydligare positioner i de aktuella frågorna. Euroomröstningen blev en vändpunkt
debatten inför folkomröstningen om euron stimulerade även opinionsbildningen i andra eu-relaterade frågor (Oscarsson & holmberg, 2004). det klara nej-resul-tatet i folkomröstningen skall ställas bredvid en samtidig ökning av stödet för Sveriges medlemskap i eu. För många svenskar blev euro-omröstningen ett till-fälle att markera att man anser att Sverige skall fortsätta vara medlem i eu, men att man samtidigt inte är beredd att stödja alla förslag till fördjupat eller breddat sam-arbete, dvs. förändringar i medlemskapets innehåll (Lindahl 2004 ).
under de två år som gått sedan folkomröstningen har stödet för eu-medlemskap sjunkit. det gäller både bland kvinnor och män och inom i stort sett alla åldersgrup-per. någon motsvarande allmän ökning av eu-motståndet förekommer emellertid inte. inom den yngsta åldersgruppen fortsätter dock trenden sedan början av 2000-talet med sjunkande eu-motstånd, medan svenskar i övre medelåldern blir mer
39 37 24 37 49 14 0 10 20 30 40 50 60 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 I huvudsak för I huvudsak emot Ingen bestämd åsikt
En kluven EU-opinion
437 negativa till eu-medlemskap. Sedan euro-omröstningen har trenden med stigande eu-stöd också brutits inom samtliga utbildningsnivåer och ersatts med en svag ökning av eu-motståndet, särskilt bland medelhögt och högt utbildade. i ett längre 5-årigt perspektiv visar det sig dock att andelen förespråkare av eu-medlem-skap har ökat och andelen eu-motståndare sjunkit både bland kvinnor och män. Om utvecklingen av opinionen efter folkomröstningen 2003 är ett trendbrott kan det få stor betydelse för hela opinionsmönstret i eu-frågor.
tidigare undersökningar har visat att stödet för Sveriges eu-medlemskap är starkast i storstadsregionerna Stockholm, göteborg och Malmö och mer generellt i södra Sverige, samt att eu-motståndet dominerar i mellersta och norra Sverige (Lindahl 2005). det är i dessa geografiska områden som stödet sjunkit kraftigast under de senaste åren och där också en svag ökning av eu-motståndet förekommer. i övriga delar av landet har det bara skett marginella förändringar.
Figur 2 a Förespråkare av EU-medlemskap efter partisympati, 1995-2005 (procent) 13 36 55 60 24 11 33 25 34 63 67 46 37 13 0 10 20 30 40 50 60 70 80 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 V S C Fp M Kd Mp
Figur 2 b Motståndare till EU-medlemskap efter partisympati, 1995-2005 (procent) 65 36 47 81 49 61 25 23 24 22 42 45 74 49 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 V S C Fp M Kd Mp
Rutger Lindahl
438
Bland de svenska riksdagspartierna är det en majoritet som officiellt stöder Sveriges eu-medlemskap. endast vänsterpartiet och miljöpartiet företräder motsatt linje. inte i något fall har dock den officiella partilinjen i eu-frågor helhjärtat stöd bland partiernas sympatisörer. Starkast är splittringen inom det socialdemokratiska par-tiet, liksom inom centerpartiet och kristdemokraterna. i tidigare SOM-undersök-ningar har visats att eu-motståndet sjunkit bland sympatisörer med miljöpartiet och vänsterpartiet (se figur 2 a+b). den tendensen fortsätter 2005 inom miljöpar-tiet, medan eu-motståndet bland vänsterpartiets sympatisörer stabiliserats på en relativt hög nivå. en tendens inom båda partierna till svagt stigande stöd för eu-medlemskap bröts år 2003 och därefter tyder resultaten snarare på att stödet sjun-ker.
Mer dramatisk är emellertid scenförändringen inom de två partier som framstår som de främsta förespråkarna av eu-medlemskap, dvs. moderata samlingspartiet och folkpartiet. Bland sympatisörerna med dessa partier tycks utvecklingen efter 2003 ha givit signaler till minskat stöd. det sjunkande stödet för Sveriges eu-medlemskap under åren 2003-2005 uppgår i båda fallen till femton procentenheter. detta, tillsammans med ett sjunkande eu-stöd bland socialdemokratiska sympa-tisörer, innebär ett trendbrott i den svenska eu-opinionen. den svenska eu-opi-nionen fortsätter alltså vara djupt kluven och osäkerheten om hur medlemskapet skall bedömas ökar.
Som en jämförelse till resultaten från SOM-institutets undersökningar kan note-ras att fyrtiofyra procent bland svenskarna i eurobarometern uppger att de tycker att det är bra att Sverige är medlem i eu. tjugoåtta procent intar motsatt stånd-punkt. Lika stor andel av de svarande uppger att de tycker eu-medlemskapet varken är bra eller dåligt. Samtidigt är eurobarometerns bild av eu mer kluven. en tredjedel bland svenskarna har en positiv bild av eu. Lika stor andel har en negativ bild eller en mer neutral bild av eu-samarbetet (eurobarometer 63, 2005). Eu-medlemskapet är för många en vänster-högerfråga.
under det dryga halva århundrade som formerna för och Sveriges förhållande till det europeiska samarbetet varit föremål för diskussion har denna förts mot bakgrund av en ”vänster-högerdimension” i politiken. Företrädare för vänsteråsikter (-partier) har kritiserat samarbetet inom eg och senare inom eu, medan företrädare för åsikter till höger om den politiska mitten har förespråkat samarbetet och argumen-terat för svenskt medlemskap. Även i 2005 års resultat framträder ett vänster-hö-germönster tydligt.
En kluven EU-opinion
439
Figur 3 Inställning till EU-medlemskap efter subjektiv vänster-höger position, 1999 och 2005 (procent)
Kommentar: Placeringen på vänster-högerdimensionen bygger på svar på frågan: Man talar ibland om att politiska åsikter kan placeras in på en vänster-högerskala. Var någonstans skulle du pla-cera dig själv på en sådan vänster-högerskala? Svarsalternativen var : klart till vänster, något till vänster, varken till vänster eller höger, något till höger och klart till höger.
Jämförelsen i figur 3 med utfallet på vänster-högerdimensionen år 1999 visar tydligt att motståndet mot eu-medlemskap minskat och att stödet ökat bland svenskar som placerar sig själva klart till vänster. utvecklingen inom denna del av väljarkåren är mycket mer markant än i dimensionens andra ände. Resultatbilden visar också att eu-förespråkarna uppenbart har problem att öka stödet i den ”politiska mitten”, där trettiofem procent bland svenskarna (2005) placerar sig själva. här är intresset för politik i allmänhet, liksom för eu-frågor och internationella frågor förhållan-devis lågt. det får bl.a. till konsekvens att andelen som inte har någon bestämd åsikt beträffande Sveriges medlemskap i eu är stor. Om bristen på framgång håller i sig för eu-förespråkarna när det gäller att attrahera dessa väljare kommer det ha större betydelse för den totala opinionsbalansen, än fortsatta förskjutningar till deras förmån i vänster-högerdimensionens ytterkanter.
Mångsidig bild av Eu-medlemskapets konsekvenser
Svenska folkets uppfattning om nyttan med eu-medlemskapet har varierat under perioden sedan 1994. inför folkomröstningen om medlemskap hösten 1994 präg-lades kampanjarbetet både på Ja- och nej-sidan av bedömningar av eu-medlem-skapets för- och nackdelar. i de flesta fall intog svenskarna klara ställningar till om de förväntade sig positiva eller negativa konsekvenser inom olika samhällsområden. SOM-institutets årliga undersökningar visar att svenskarnas bedömning snabbt kom att avvika från vad som uttalades som förhoppningar åren innan eu-medlemskapet inleddes. generellt dominerar uppfattningar om att nyttan av medlemskapet blivit mindre än förväntat. Bilden varierar dock mellan olika politikområden. i
euroba-15 61 67 25 24 65 58 21 0 10 20 30 40 50 60 70 80
Klart til vänster Något till vänster Varken vänster
eller höger Något till höger Klart till höger
1999 För 1999 Emot 2005 För 2005 Emot
Rutger Lindahl
440
rometern redovisas att trettiosex procent bland svenskarna anser att Sverige tjänat på att bli medlem i eu, men femtio procent anser att eu-medlemskapet är en förlustaffär (eurobarometer 63, 2005).
ett genomgående drag i opinionsmönstret är att andelen svenskar som uppger att eu-medlemskapet varken lett till förbättring eller försämring av förhållanden i Sverige är högt. eftersom svarsalternativet ”ingen uppfattning” erbjuds, måste åsikten uppfattas som en markering av att det inte går att avgöra om konsekven-serna överväger i ena eller andra riktningen. det kan i sin tur mycket väl vara en konsekvens av att eu-medlemskapets konkreta betydelse för svenskars vardagsliv, för politiska beslut på riks-, region- och lokalnivå, inte tydliggörs tillräckligt väl.
På miljöområdet, där debatten om eu:s roll är förhållandevis intensiv, har de tidiga negativa förväntningarna förbytts i ett svagt övertag för uppfattningen att eu-medlemskapet medför förbättring. Fler än hälften av tillfrågade svenskar intar dock ståndpunkten att eu-medlemskapet varken innebär förbättring eller försäm-ring (se figur 4a). en anledning till att eu:s hanteförsäm-ring av miljöfrågor får en förhål-landevis positiv bedömning är troligen att eu på detta område, bl.a. under den tid då Margot Wallström var eu-kommissionär med ansvar för miljöfrågorna, har uppfattats som handlingskraftigt och inriktat på åtgärder som går i linje med svenska uppfattningar. Även bland sympatisörer med eu-kritiska partier som vän-sterpartiet och miljöpartiet finner man relativt positiv bedömning av eu-medlem-skapets effekter på miljöområdet. i eurobarometern ställs frågan om man anser att eu spelar en positiv eller negativ roll för utvecklingen när det gäller miljöskydd och i den senaste resultatredovisningen uppger femtio procent bland svenskarna att eu spelar en positiv roll, medan tjugosju procent intar motsatt ståndpunkt.
Jordbruksfrågor har under lång tid framstått som problem för eu. det har också kunnat avläsas i resultaten från SOM-undersökningarna i form av dominans av bedömningen att medlemskapet i eu medför försämring för det svenska jord-bruket. under 2000-talet förändrades bilden successivt och år 2003 skilde endast fyra procentenheter mellan den andel som uppgav att eu-medlemskapet innebar försämring (28 procent) och den andel bland svenskarna som hade motsatt åsikt (24 procent). i den senaste undersökningen visar resultaten att opinionsläget åter svängt och att bedömningen nu är väsentligt mer negativ. i avsaknad av konkreta jordbruksproblem som ”galna-ko-sjukan” och ”mul-och klövsjukan” har troligen debatten kring jordbruksstödets omfattning i samband med eu:s utvidgning och förhandlingarna om den senaste långtidsbudgeten fungerat som stimulans för en mer kritisk hållning till eu-medlemskapets effekter. enligt eurobarometern oroar sig två tredjedelar bland svenskarna för försämrade förhållanden inom jordbruks-området.
en utveckling i motsatt riktning kan noteras när det gäller synen på eu-medlem-skapets konsekvenser för prisnivån på livsmedel. efter att ha visat en utvecklingstrend mot minskande stöd för uppfattningen att medlemskapet betyder förbättring för-ändras bilden mellan år 2003 och 2005 så att andelen svenskar som uppfattar att
En kluven EU-opinion
441 det sker förbättringar när det gäller livsmedelspriserna tack vare eu-medlemskapet fördubblas (se figur 4b). tänkbara förklaringar till detta är publicering av prisjäm-förelser över tid i Sverige och mellan Sverige och grannländer, vari det framgår att eu-medlemskapet resulterat i ökad priskonkurrens, vilket gynnar svenska konsu-menter (jfr ex SCB:s prisstatistik.).
Figur 4 a Svenskarnas uppfattning om konsekvenser av EU-medlemskapet inom miljöområdet, 1994-2005 (procent)
Figur 4 b Uppfattning om konsekvenser av EU-medlemskapet inom livsmedelsprisområdet, 1998-2005 (procent) 25 34 53 51 41 10 17 18 52 21 15 17 0 10 20 30 40 50 60 1994 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 Förbättring Varken/eller Försämring 41 47 34 15 20 36 35 20 21 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 1994 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2005 Förbättring Varken/eller Försämring
Rutger Lindahl
442
Figur 4 c Svenskarans uppfattning om konsekvenser av EU-medlemskapet inom det ekonomiska området, 1994-2005 (procent)
Figur 4 d Uppfattning om konsekvenser av EU-medlemskapet inom sysselsättningsområdet, 1994-2005 (procent)
Kommentar: Svarsalternativen ”stor förbättring” och ”viss förbättring har sammanslagits i resul-tatredovisningen och samma sak har gjorts med alternativen ”viss försämring” och ”stor försämring”. Andelen som ej har någon uppfattning i frågan redovisas ej i figuren men utgör för varje år diffe-rensen mellan 100 och de i summan angivna sammanlagda värdena.
ett annat mycket omdebatterat område är konsekvenser inom det ekonomiska området. År 1994 var förväntningarna på en positiv effekt av eu-medlemskapet mycket höga. ganska snart efter inträdet i eu förändrades opinionsbilden radikalt. det råder idag knappast någon tvekan om att många svenskar blivit besvikna på utfallet av eu-medlemskapet inom detta område. i resultaten från 2005 års under-sökning har det eu-kritiska inslaget ökat (se figur 4c). eurobarometern redovisar för år 2005 att lika stor andel svenskar anser att eu spelar en positiv som en nega-tiv roll för den ekonomiska utvecklingen i det egna landet.
nära knutet till de ekonomiska frågorna ligger sysselsättningsområdet. efter krisen i den svenska ekonomin och på arbetsmarknaden under första delen av
1990-55 17 17 24 44 40 26 31 15 38 21 35 0 10 20 30 40 50 60 1994 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2005 Förbättring Varken/eller Försämring 42 12 9 32 55 48 26 18 30 12 49 26 0 10 20 30 40 50 60 1994 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2005 Förbättring Varken/eller Försämring
En kluven EU-opinion
443 talet riktades stora förväntningar på eu-medlemskapets positiva effekter på sys-selsättningsnivån i Sverige. under slutet av 1990-talet och början av 2000-talet dominerades resultaten i SOM-institutets undersökningar av uppfattningen att eu-medlemskapet varken medfört förbättring eller försämring. År 2005 har dock opinionsläget skärpts genom att andelen svenskar som uppfattar att medlemskapet betyder försämrade sysselsättningsförhållanden i Sverige har ökat kraftigt (se figur 4d). det kan också noteras att bilden av eu:s roll när det gäller att bekämpa arbets-löshet är övervägande negativ. eftersom arbetsmarknadsfrågor – t.ex. utflyttning av jobb – intar en mycket framskjuten position bland svenskarnas orsaker till oro inför framtiden spelar denna opinion sannolikt en betydelsefull roll för det totala opini-onsmönstret i eu-frågor.
Samtidigt har också bedömningen av konsekvenserna när det gäller företagens konkurrensvillkor successivt blivit mindre positiv i SOM-institutets undersök-ningar. För fem år sedan ansåg 35 procent bland svenskarna att eu-medlemskapet innebar förbättrade konkurrensvillkor för svenska företag, medan 9 procent hyste motsatt åsikt. År 2005 har den förstnämnda andelen sjunkit till 20 procent och andelen svenskar som anser att eu-medlemskapet innebär försämrade konkur-rensmöjligheter vuxit till 15 procent.
Söker man sig bakom resultat av den typ som redovisas ovan finns det tydliga spår av svenska folkets splittring i förespråkare och motståndare till eu-medlemskapet. dessutom framträder det en betydande grupp som i flertalet fall inte anser sig ha tillräckligt underlag för eller av andra skäl inte är beredda att ta ställning, utan menar att eu-medlemskapets konsekvenser måste tolkas så att de varken innebär förbättring eller försämring. inom de flesta politikområden som ingår i SOM-un-dersökningen visar resultaten att majoriteten av eu-motståndarna genomgående bedömer eu-medlemskapets effekter som negativa, medan eu-förespråkarna står för den motsatta bedömningen. avståndet i uppfattning mellan dessa båda huvud-grupper är som störst inom det ekonomiska området. när det gäller miljöfrågor, liksom högre utbildning och forskning gör även eu-motståndarna en klart mer positiv bedömning av effekterna och avståndet mellan de båda huvudgrupperna blir förhållandevis litet. På motsvarande sätt ligger eu-förespråkarna opinionsmäs-sigt relativt nära eu-motståndarna inom områden som jordbruket och sysselsätt-ningen.
vardagsdebatten saknar Eu-frågor
i valrörelsen 2006 tycks eu-frågor än en gång tilldelas en undanskymd roll av de politiska partierna. det är uppenbart att inget parti betraktar eu-frågor som röst-vinnande. Kanske snarare som ökande risken för röstförluster. därmed kommer självklart inte medborgarnas intresse att stimuleras för att tränga djupare in i kon-sekvenserna av eu-medlemskapet. eu-frågorna har kommit in i en ond cirkel. det finns inget idag som tyder på att en bred och genomlysande debatt kommer att
Rutger Lindahl
444
ändra på det nuvarande opinionsmönstret, men den skulle föra eu-frågor till sin naturliga plats bland de svenska vardagsfrågorna.
Referenser
eurobarometer nr 63 (2005), europeiska kommissionen.
Lindahl, R. (2005) ”Svensk opinion om eu-medlemskapets konsekvenser” i holm-berg, S. & Weibull, L. (red) Lyckan kommer, lyckan går. göteborg, SOM-insti-tutet, s 191-202.
Lindahl, R. (2004) ”eu- och eMu-medlemskapets konsekvenser” i Oscarsson, h. & holmberg, S. (red) Kampen om euron. göteborg, Statsvetenskapliga
institu-tionen, göteborgs universitet.
Lindahl, R. (2004) ”eu ja, men …” i holmberg, S. & Weibull, L. (red) Ju mer vi är tillsammans. göteborg, SOM-institutet, göteborgs universitet, s 155-164.
Lindahl, R. & Oskarson, M. (2001) ”eu-medlemskap på gott och ont” i holmberg, S. m.fl. Europaopinionen. göteborg, Statsvetenskapliga institutionen, göteborgs universitet.
Oscarsson, h. & holmberg, S. (red)(2005) Kampen om euron. göteborg,
Nato-opinionen och den svenska valrörelsen
429