4. BETYDANDE MILJÖPÅVERKAN
4.2.4 Mark och vatten
Påverkan och specifika förutsättningar
I detta stycke beskrivs påverkan på mark och vatten kopplad till risk för föroreningsspridning från förorenad mark vid markarbeten och arbete vid nedläggning av jordlina (för mil-jöpåverkan vid rivning, se avsnitt 2.3.3). Nedgrävning av jord-lina är ett förhållandevis litet ingrepp och bedöms inte ge upphov till några betydande konsekvenser. Utbyggnadsför-slaget följer till stora delar av sträckan befintlig ledningsgata.
Det innebär att endast en mindre andel markområde kom-mer att påverkas av ny ledningsgata.
Vid anläggandet av stolparnas fundament kommer schaktning och i vissa fall gjutning av fundament att ske på plats. Vid så kallade bergfundament kommer även borrning i och sprängning av berg att behövas för att förankra funda-mentet i berget.
Inom föreslagen korridor återfinns i länsstyrelsernas efterbehandlingsstöd (EBH) sex potentiellt förorenade områ-den, se Tabell 1.
OBJEKTS ID KOMMUN LÄN BRANSCH RISKKLASS
123704 Upplands
Väsby Stockholm
Drivmedels-hantering Ej riskklassat
123693 Upplands
Väsby Stockholm Skjutbana-
kulor Ej riskklassat
126975 Sollentuna Stockholm
Transformator-station Ej riskklassat Avfallsdeponi-er- icke farligt avfall, farligt
avfall Ej riskklassat
131615 Sigtuna Stockholm Skjutbana-
kulor Ej riskklassat
Inom utredningskorridoren, norr om Fysingen, ligger vat-tenskyddsområdet Ström samt dricksvattentäkten Stock-holmsåsen Norrsunda. Även söder om Fysingen finns ett vattenskyddsområde, Hammarby. Stockholmsåsen
Norrsunda sammanfaller med sjön Fysingen i vars sediment föroreningar har påträffats.
Väster om sjön Fysingen sträcker sig korridoren genom en våtmarks yttre avgränsning.
Tabell 1. Potentiellt förorenade områden inom föreslagen utredningskorridor.
38 ODENSALA-ÖVERBY
Korridoren passerar 42 brunnar varav 7 ligger inom 50 meter från föreslagen ledningssträckning.
För överblick av objekt berörda av kriterierna för bedöm-ning av känslighet, se Tabell 2.
Bedömning
Närmaste identifierade EBH-objekt inom föreslagen utred-ningskorridor befinner sig cirka 110 meter från föreslagen ledningsträckning och består av en skjutbana.
Ström vattenskyddsområde ligger i direkt anslutning till sjön Fysingen i vilken föroreningar påträffats i sedimenten.
Detta medför att man inte helt kan utesluta en förorenings-spridning till vattenskyddsområdet i vilket föreslagen led-ningssträckning är lokaliserad. Vattenskyddsområdet bedöms därför ha en liten till måttlig känslighet kopplad till risk för föroreningsspridning vid markarbeten för nya funda-ment.
Brunnar som identifierats inom 50 meter från föreslagen dragning, förekomst av vattenskyddsområden samt vatten-täkter bedöms ha en liten känslighet. Sammantaget bedöms områdets känslighet som liten till måttlig.
Den samlade bedömningen för projektets risk för påver-kan på mark och vatten bedöms som liten till måttligt utifrån de idag kända och identifierade föroreningarna.
Påverkan på beslutade miljökvalitetsnormer för förekom-mande vattenförekomster kommer att utredas och bedömas i kommande MKB.
OBJEKT ANTAL BENÄMNING KOMMENTAR
Vattenskydds-område 2 Ström Föreslagen dragning går
genom vattenskyddsområdet Dricks-
vattentäkt 1 Stockholmsåsen
Norrsunda Berörs av Fysingen vars sediment är förorenat
Våtmark 1 N Fysingen Naturvärdesklass ”mycket
höga naturvärden”
Brunnar 7 5 energibrunnar
1 brunn med
Bostäder - - Spridd förekomst inom
utred-ningskorridoren Tabell 2. Objekt inom utredningskorridor som berörs av bedömningskriterier för mark och vatten.
4.2.5 Klimatpåverkan
Påverkan och specifika förutsättningar
Byggande av en luftledning kräver naturresurser i form av material och råvaror som stål, metaller och betong med mera. De fordon som används vid uppförandet orsakar koldi-oxidutsläpp till luft, mark och vatten. För att bedöma dessa effekter använder sig Svenska kraftnät av livscykelanalyser och har ett egenutvecklat verktyg för beräkning av miljöpå-verkan under en stamnätsinvesterings livscykel. Beräkning-arna görs för en livslängd på 40 år och i beräkningBeräkning-arna ingår även de stationer som hör till i programmet.
Investeringen i Storstockholm Väst, del 15 , innebär mate-rialåtgång om totalt 24 000 ton varav metaller utgör 5000 ton av dessa och resterande del står stolpfundamentet för.
Ledningsförnyelserna står för hela 90 procent av materialåt-gången. Om hänsyn tas till investeringens hela livscykel handlar det om utsläpp om 29 000 ton CO2e.
Bedömning
Anläggandet av ledningen bidrar till utsläpp av koldioxid samt i den materialåtgång som är nödvändig för att uppföra ledningen och som tar naturresurser i anspråk. Påverkan är dock tidsmässigt begränsad och möjligheter finns för åter-vinning och återbruk av material den dag ledningen behöver förnyas eller tas ur bruk. Byggandet av ledningen bedöms ha en liten negativ påverkan på klimatet.
5 Innefattar projekten Odensala-Överby samt Överby-Beckomberga.
ODENSALA-ÖVERBY 39
4.2.6 Infrastruktur
Påverkan och specifika förutsättningar
Kraftledningar är en del av infrastrukturen. Vid anläggning av kraftledningar eftersträvas att påverkan på annan infrastruk-tur så som vägar, järnvägar eller andra kraftledningar mini-meras.
Utbyggnadsförslaget korsar inledningsvis Arlandabanan som är ett riksintresse för järnväg, se Bilaga 8. Arlandabanan är en dubbelspårig järnväg som trafikeras av persontåg. På sträckan Karlberg-Märsta/Arlanda-Uppsala ser Trafikverket ett framtida behov av kapacitetshöjande åtgärder. Dialog kring passagen av Arlanda sker fortlöpande med berörda instanser.
Utbyggnadsförslaget passerar, som närmast, cirka 700 meter väster om Arlanda flygplats som är av riksintresse för flyget och inom flygplatsens 4 kilometer influensområde för radiokommunikation, se Figur 30 och 31.
Mellan Brista och Rosersberg korsar utbyggnadsförslaget E4:an (riksintresse väg) och Arlandabanan (riksintresse järn-väg) vid tre tillfällen, se Figur 32. Väg E4 som sträcker sig från Helsingborg till Haparanda ingår i det av EU utpekade Trans-European Transport Network (TEN-T) och av särskild internationell betydelse. I Stockholm är E4:an en viktig väg
Figur 30. Befintliga kraftledningar vid Skoby och inflygning till Arlanda.
både som infart till den centrala regionkärnan söderifrån och norrifrån och som genomfartsled.
I höjd med Verka korsar ledingen även Ostkustbanan som är av riksintresse för kommunikationer (järnväg). Ostkustba-nan sträcker sig mellan Stockholm och Sundsvall och är på sträckan Skavstaby till Märsta dubbelspårig. Sträckan trafi-keras främst av persontrafik men även godstrafik förekom-mer. Ledningen kommer även att korsa ett antal mindre landsvägar.
Den föreslagna ledningssträckningen går parallellt med befintliga ledningar stora delar av sträckan. Från Odensala till Måby föreslås ledningen sambyggas med Svenska kraftnäts 400 kV-ledning (CL6 S 6-8). Dessa kommer sedan att gå delvis parallellt med en 2x65 kV-ledning som ägs av Tra-fikverket och en 70 kV-luftledning som ägs av Vattenfall (ledningsåtgärder planeras även för dessa, se avsnitt 6.4), se Figur 33. Svenska kraftnäts 220 kV-ledning (KL42 S8) plane-rar Svenska kraftnät att riva som ett första steg för att ge plats för den planerade ledningen.
Efter Måby och vidare till Skoby fortsätter sambyggnaden med CL6 S8 parallellt med Svenska kraftnäts 220 kV-ledning (KL41 S4-6) samt Trafikverket och Vattenfalls ledningar.
Efter Skoby går den föreslagna ledningssträckningen parallellt
40 ODENSALA-ÖVERBY
Figur 31. Områdesskydd kring Arlanda flygplats som är av riksintresse för flygplats.
ODENSALA-ÖVERBY 41
med Trafikverkets ledning fram till Norrsunda.
Strax söder om Verka sträcker sig den planerade led-ningen parallellt med Trafikverkets befintliga 2x65 kV-led-ningar fram till station Överby.
Bedömning
För infrastruktur finns inga bedömningsgrunder framtagna.
Påverkan på infrastruktur beskrivs istället mer generellt med hänsyn till vilka åtgärder som krävs eller rekommenderas för att undvika eller minimera påverkan.
Påverkan på korsande järnvägar och E4:an bedöms i detta skede kunna undvikas genom anpassad stolpplacering. Ris-ken för negativ påverkan bedöms därför som obetydlig för dessa betydande transportvägar. Någon påverkan på
Figur 32. Befintlig 220 kV-ledning som korsar E4:an och Arlandabanan på flertalet platser mellan Brista och Upplands Väsby. Foto ta-get vid Rosersberg i sydlig riktning.
Figur 33. Befintliga ledningar vid Fjällsta gård, vy mot norr. Från vänster syns Svenska kraftnäts sambyggda KL 42 S4 och CL6, Tra-fikverkets 2x65 kV, Vattenfalls 70 kV samt Svenska kraftnäts 220 kV KL42 S8 som ska rivas.
Arlanda flygplats och riksintresset för kommunikationer (flygplats) under byggskedet bedöms inte uppstå. För mindre landsbygdsvägar kommer tillfälliga skärmar/vägtunnlar att byggas för att möjliggöra att byggnation och lindragning kan genomföras utan vägavstängningar.
Den sammantagna påverkan bedöms därmed som liten.
42 ODENSALA-ÖVERBY