28.4. Bilaga 3. Samrådsunderlag Odensala Överby 20191016

(1)

SAMRÅDSUNDERLAG OKTOBER 2019

PLANERAD STAMNÄTSFÖRBINDELSE OCH LEDNINGSÅTGÄRDER MELLAN ODENSALA OCH ÖVERBY

Underlag för avgränsningssamråd enligt 6 kap miljöbalken om ett utbyggnadsförslag för planerad 400 kV-ledning samt ledningsåtgärder mellan station Odensala i Sigtuna kommun och station Överby i Sollentuna kommun, Stockholms län.

(2)

Foton, illustrationer och kartor har tagits fram av Svenska kraftnät Omslagsfoto

Befintlig kraftledning foto: Svenska kraftnät

Org. Nr 202 100-4284 SVENSKA KRAFTNÄT Box 1200

172 24 Sundbyberg Sturegatan 1 Tel 010-475 80 00 Fax 010-475 89 50 www.svk.se

SVENSKA KRAFTNÄT

Svenska kraftnät är ett statligt affärsverk med uppgift att förvalta Sveriges stamnät för elkraft, som omfattar ledningar för 400 kV och 220 kV med stationer och utlandsförbindelser. Vi har också systemansvaret för el.

Svenska kraftnät utvecklar stamnätet och elmarknaden för att möta sam- hällets behov av en säker, miljövänlig och kostnadseffektiv elförsörjning.

Därmed har vi också en viktig roll i klimatpolitiken.

Svenska kraftnät har snart 670 medarbetare, de flesta vid huvudkontoret i Sundbyberg. Vi har även kontor i Sundsvall, Halmstad och Sollefteå. Ytter- ligare flera hundra personer sysselsätts på entreprenad för drift och underhåll av stamnätet runt om i landet. År 2018 var omsättningen 11,5 miljarder kronor.

Svenska kraftnät har ett dotterbolag och sex intressebolag, bland andra den nordiska elbörsen Nord Pool AS. Mer information finns på vår webb- plats www.svk.se.

(3)

FÖRORD

Svenska kraftnät planerar en ny elförbindelse för 400 kV mellan station Odensala i Sigtuna kommun och station Överby i Sollentuna kommun. Elförbindelsen ersätter den 220 kV-ledning som idag sträcker sig mellan Odensala och Överby. Ledningsprojektet är en av flera förstärkningsåtgär- der som Svenska kraftnät gör inom programmet Storstock- holm Väst för att möta det växande behovet av el i Stockholmsregionen. Förbindelsen ökar driftsäkerheten i elnätet och bidrar till en tryggare elförsörjning av stora delar av Stockholm.

Svenska kraftnät genomförde under våren 2017 samråd av flera utredningskorridorer för den planerade förbindelsen.

I detta andra samrådsunderlag fördjupar nu Svenska kraftnät sitt utredningsarbete för att finna en lämplig sträckning för luftledning inom vald utredningskorridor.

Detta dokument utgör underlag för samråd enligt 6 kap 28–46 §§ miljöbalken inför koncessionsansökan. Samråds- underlaget beskriver ett utbyggnadsförslag med en föresla- gen ledningssträckning med luftledning för den nya elförbindelsen. Samrådsunderlaget redogör även för de miljö- och samhällsintressen som berörs av projektet och hur människors hälsa bedöms kunna påverkas samt den alterna- tivutredning som genomförts. Mellan Odensala och Skoby behöver även ett antal ledningsåtgärder vidtas för att möjlig- göra den planerade utbyggnaden som presenteras i detta underlag.

Under samrådet ges myndigheter, berörda kommuner, organisationer, fastighetsägare, allmänheten samt övriga sakägare möjlighet att yttra sig.

(4)

PROJEKTORGANISATION

Svenska kraftnät Box 1200

172 24 Sundbyberg

Svenska kraftnät

Tillstånd Matilda Schön

Projektledare Lotta Johansson

Markåtkomst Fredric Abrahamsson

Kommunikatör Elin Drugge

WSP

Uppdragsledare Jonas Rune

Bitr. Uppdragsledare Maja Hemph Westerfelt

GIS Helge Hedenäs

Handläggare Fia Lavemark

Greta Lindberg

(5)

ODENSALA-ÖVERBY 5

SAMMANFATTNING

Svenska kraftnät planerar en ny 400 kV-elförbindelse mellan Odensala i Sigtuna kommun och Överby i Sollentuna kommun. Elförbindelsen ersätter den 220 kV-ledning som idag sträcker sig mellan stationerna Odensala och Överby. Led- ningsprojektet är en av flera förstärkningsåtgärder som Svenska kraftnät genomför för att möta det växande behovet av el i Stockholmsregionen. Förbindelsen ökar driftsäkerhe- ten i elnätet och bidrar till en tryggare elförsörjning för stora delar av Stockholm.

För att bygga eller använda elektriska starkströmsled- ningar i Sverige krävs enligt ellagen ett tillstånd, nätkonces- sion. Vid prövning av frågor om nätkoncession ska en specifik miljöbedömning göras, information lämnas och samordning ske enligt 6 kap. 28-46 §§ miljöbalken. I den specifika miljö- bedömningen ingår samråd och framtagandet av en miljö- konsekvensbeskrivning (MKB) som bifogas ansökan om nätkoncession. Tillståndsmyndigheten (i detta fall Energi- marknadsinspektionen) ger tillfälle till synpunkter på MKB och slutför miljöbedömningen.

Detta dokument utgör underlag för avgränsningssamråd för planerad stamnätsförbindelse mellan Odensala och Överby, se Figur 1, samt tillhörande ledningsåtgärder. Syftet med samrådsunderlaget är att beskriva ett utbyggnadsför- slag med en föreslagen ledningssträckning för en ny 400 kV- luftledning, samt redogöra för de miljö-, kulturmiljö- och samhällsintressen som berörs av projektet och hur en utbyggnad kan påverka människors hälsa. För att göra plats för en ny ledning för 400 kV behövs andra ledningsåtgärder genomföras vilka bland annat innebär rivning av två befintliga 220 kV-ledningar samt flytt av en 400 kV-ledning mellan Odensala och Skoby.

Svenska kraftnät genomförde under våren 2017 samråd om flera utredningskorridorer med både luftledning och markkabel samt kombinationer av dessa mellan Odensala och Överby. Markkabel i växelströmsnätet kan endast komma ifråga då alternativet är det tekniskt och ekonomiskt mest lönsamma. De tekniska förutsättningarna i samklang med kostnadsperspektivet gör att det är luftledning som är aktuell och det alternativ som utreds vidare i projektet. Det föreslagna utbyggnadsförslaget mellan Odensala och Överby har ingått i tidigare utredningskorridorer som utretts för den nya elförbindelsen.

Svenska kraftnät kommer efter avslutat samråd att utvärdera inkomna yttranden och avgöra vilka ändringar som blir rele- vanta inför beslut om linjesträckning. Därefter utförs vidare utredningar för att i nästa steg ta fram en miljökonsekvens- beskrivning (MKB). Byggstart sker när nödvändiga tillstånd erhållits och är i dagsläget beräknad till år 2025.

Föreslagen ledningssträcka är cirka 26 kilometer och berör kommunerna Sigtuna, Upplands Väsby och Sollentuna.

Utredningskorridoren utgår från station Odensala och är till största delen sam- eller parallellbygg längs befintliga ledningsgator i skogs- och jordbruksmark fram till Överby station. Utbyggnadsförslaget passerar bland annat riksintressen för kommunikationer (flygplats, väg och järnväg) samt i kanten av Fysingens naturreservat.

Den betydande miljöpåverkan som utbyggnadsförslaget i drift förväntas medföra på befolkning, stads- och landskapsbild, natur- och kulturmiljö, friluftsliv, naturresurser och kli- mat beskrivs mer ingående i avsnitt 4.1. Underlaget redogör även för förväntad miljöpåverkan under byggskedet på bland annat infrastruktur samt mark och vatten i avsnitt 4.2.

Bedömningarna som kan förutses idag har gjorts utifrån Svenska kraftnäts bedömningsmetodik.

För Svenska kraftnät är det prioriterat att boendemiljöer påverkas så lite som möjligt. Vid lokalisering av nya ledningar används Svenska kraftnäts magnetfältspolicy som ett hjälp- medel, men det går inte alltid att undvika boendemiljöer helt.

Förhöjda magnetfält beräknas idag uppstå för 11 bostäder och påverkan bedöms därmed som stor. Sammantaget bedöms utbyggnadsförslaget innebära stora konsekvenser på befolkning.

Landskapsbilden bedöms kring utbyggnadsförslaget ha ett litet värde då befintliga ledningsgator redan utgör en del av landskapet. På sträckan passeras ett antal värdekärnor, bland annat områden med landskapsbildskydd och naturreservat. För aspekten stads- och landskapsbild bedöms risken för påverkan som liten och de sammantagna konsekvenserna som små.

Utspritt längs sträckan har ett antal mindre områden identifierats med påtagliga alternativt höga naturvärden.

Längs sträckan mellan Odensala och Överby bedöms endast tre områden med utpekade naturvärden direkt beröras av utbyggnadsförslaget, däribland Fysingens naturreservat.

(6)

6 ODENSALA-ÖVERBY

För naturmiljön bedöms den sammantagna konsekvenserna bli små till måttliga.

Kulturmiljön kring utbyggnadsförslaget bedöms i stort ha ett högt värde men sammantaget bedöms påverkan som liten. Delar av kulturmiljön påverkas, men ingen värdekärna skadas och de upplevelsevärden och pedagogiska värden som finns i området bibehålls i stor utsträckning.

Området kring den planerade ledningen bedöms ha höga värden för rekreation och friluftsliv då utbyggnadsförslaget passerar i kanten av ett naturreservat och inom ett riksintresse för rörligt friluftsliv. Korridoren korsar även lokala fri- luftsområden samt en vandringsled. Risken för negativ påverkan bedöms dock som obetydlig då utbyggnadsförsla- get till stora delar går i befintlig ledningsgata och inte medför någon förändrad markanvändning.

Påverkan på kända naturresurser och markanvändning bedöms som liten och konsekvenserna bedöms som små. De naturresurser som berörs ligger i huvudsak längs med befintliga ledningsgator och påverkan på dessa bedöms som något lägre än om orörd mark påverkats. Utbyggnadsförslaget sträcker sig genom vattenskyddsområden men den planerade verksamheten bedöms inte medföra någon negativ påverkan om försiktighetsåtgärder vidtas.

Miljöpåverkan kopplad till byggskedet är främst stör- ningar genom fysiskt intrång, buller samt luftföroreningar.

Fysiska intrång innebär också nya tillfartsvägar till ledningsgatan såväl som uppställningsplatser för maskiner och mate- rial. Påverkan under byggskedet kommer att pågå under flera år då ledningen behöver byggas i etapper. Utbyggnadsförsla- get med övriga planerade ledningsåtgärder bedöms därmed innebära en stor negativ påverkan på närboende, landskapsbilden och naturmiljö. Kulturmiljön påverkas något mindre.

Påverkan på mark och vatten under byggskedet är kopplad till risk för föroreningsspridning från schaktarbete vid anläg- gande av fundament och bedöms som liten till måttlig mot bakgrund av de markföroreningar som idag är kända.

Kraftledningar är en del av infrastrukturen. Utbyggnads- förslaget korsar infrastruktur som Arlandabanan, Ostkustba- nan, E4:an och ett flertal andra mindre vägar. Genom en anpassad sträckning och anpassade stolpplaceringar bedöms påverkan på korsande järnvägar och E4:an helt kunna undvikas. Dessutom passerar den förslagna ledningen, som närmast, cirka 700 meter väster om Arlanda flygplats som är av riksintresse för kommunikationer (flygplats) och inom flygplatsens influensområde för radiokommunikation.

Risk för radiostörning på inflygningszoner har utretts av Svenska kraftnät i samverkan med Luftfartsverket och Swedavia. Arlanda flygplats bedöms inte påverkas av den planerade etableringen. För berörd infrastruktur bedöms påverkan sammantaget bli liten.

(7)

ODENSALA-ÖVERBY 7

Figur 1. Översiktskarta över utredningskorridor och föreslagen ledningssträckning mellan Odensala och Överby.

(8)

(9)

ODENSALA-ÖVERBY 9

INNEHÅLL

1. INLEDNING 10

1.1 Svenska kraftnäts uppdrag 10

1.2 Behovet av planerad ledning 10

1.3 Syftet med samrådet 11

1.4 Avgränsningar 12

1.5 Metod 13

2. UTBYGGNADSFÖRSLAGETS LOKALISERING,

UTFORMNING OCH OMFATTNING 14 2.1 Ledningens föreslagna lokalisering 14 2.2 Ledningens utformning och omfattning 16

2.3 Rivningsarbeten 22

3. MILJÖNS KÄNSLIGHET 24

3.1 Planförhållanden 26

4. BETYDANDE MILJÖPÅVERKAN 28

4.1 Driftskedet 28

4.2 Byggskedet 36

5. FÖRESLAGNA SKYDDSÅTGÄRDER OCH

GENERELLT HÄNSYNSTAGANDE 42

5.1 Generellt hänsynstagande 42

5.2 Specifika skyddsåtgärder 42

6. UTREDDA ALTERNATIV OCH UTFORMNINGAR 44

6.1 Nollalternativet 44

6.2 Avfärdade utredningskorridorer 44

6.3 Tekniska utformningar som inte utreds vidare 44

6.4 Angränsande projekt 44

7. SAMLAD BEDÖMNING 48

8. PRELIMINÄR UTFORMNING AV MKB 49

8.1 Inventeringar i fält 49

9. TILLSTÅND, ANMÄLAN OCH DISPENS 50 9.1 Medgivande om förundersökningar 50

9.2 Ledningsrätt 50

9.3 Fastighetsförvärv 50

9.4 Landskapsbildskydd 50

9.5 Naturmiljö 50

9.6 Kulturmiljö/arkeologi 51

9.7 Infrastruktur 51

9.8 Flyghinderanalys 51

10. TIDPLAN 52

11. BILAGOR 53

12. ORD- OCH BEGREPPSFÖRKLARING 54

13. REFERENSER 57

(10)

10 ODENSALA-ÖVERBY

1. INLEDNING

1.1 Svenska kraftnäts uppdrag

Svenska kraftnät ansvarar för Sveriges stamnät för elkraft och har systemansvaret för den svenska elförsörjningen.

Svenska kraftnäts uppdrag, se Figur 2, kan sammanfattas i följande fyra punkter:

> Erbjuda säker, effektiv och miljöanpassad överföring av el på stamnätet.

> Utöva systemansvaret för el kostnadseffektivt.

> Främja en öppen svensk, nordisk och europeisk marknad för el.

> Verka för en robust elförsörjning.

1.2 Behovet av planerad ledning

För att långsiktigt upprätthålla driftsäkerheten i stamnätet i Stockholmsområdet behöver Svenska kraftnät förstärka nätet i regionen.

Sedan 2008 genomför Svenska kraftnät, i samarbete med Vattenfall Eldistribution och Ellevio flera förstärkningar av både regionnätet (70–220 kV) och stamnätet (220–400 kV) inom projektet Stockholms Ström. Eftersom elbehovet i Stockholmsregionen förändras över tid, gör Svenska kraftnät löpande analyser för att säkerställa att det finns tillräcklig med kapacitet i elsystemet. Omfattande nätanalyser utförda under åren 2013 till 2014 visade att de planerade investering- arna i projektet Stockholms Ström inte var tillräckliga för att långsiktigt trygga driftsäkerheten och elförsörjningsbehovet.

I februari 2016 tog därför Svenska kraftnäts styrelse beslut om ytterligare förstärkningar i de västra delarna av stamnä- tet i Stockholm, projektet Storstockholm Väst. Den planerade elförbindelsen mellan Odensala och Överby ingår i projekt Storstockholm Väst.

Förstärkningsprojektet innebär att det befintliga lednings- stråket Odensala–Överby–Beckomberga–Bredäng–Kolbotten

Figur 2. Illustration av elens väg och elhandelns aktörer.

(11)

ODENSALA-ÖVERBY 11

byggs om från 220 kV till 400 kV, se Figur 3. I Storstockholm Väst ingår också en ombyggnad av ledningen Hamra-Överby från 220 kV till 400 kV. Tillsammans med de förstärkningar som görs inom projektet Stockholms Ström, bidrar Stor- stockholm Väst till att elnätet är robust och driftsäkert även i framtiden, både vid normal drift och i samband med fel och underhållsarbeten. Det betyder att risken för elavbrott mins- kar. Möjligheten att göra planerade avbrott på stamnätet utan att andra elförbindelser överbelastas förbättras också.

1.3 Syftet med samrådet

När en ny kraftledning ska byggas behöver nätägaren, i detta fall Svenska kraftnät, ansöka om tillstånd (koncession) hos Energimarknadsinspektionen (Ei). Vid prövning av en kon- cessionsansökan ska miljöbalkens lagstiftning avseende samråd tillämpas. Samrådsprocessen följer därför lagstift- ningen i miljöbalken som reglerar den specifika miljöbedöm- ningen, hur processen med att ta fram en

Figur 3. Schematiska bilder över Stockholms nuvarande och framtida elnät. Storstockholm Väst Odensala-Överby samt Överby-Beckomberga markerade i rosa.

(12)

12 ODENSALA-ÖVERBY

miljökonsekvensbeskrivning (MKB) ska gå till och vad en MKB ska innehålla. En mycket viktig del av den specifika mil- jöbedömningen är samrådet, där alla intressenter, bland annat berörda länsstyrelser, kommuner, sektorsmyndigheter, organisationer, fastighetsägare och allmänheten får möjlig- het att yttra sig om den planerade elförbindelsen samt övriga ledningsåtgärder som planeras i samband med etableringen.

Samrådet innefattar verksamhetens och åtgärdernas lokalisering, omfattning och utformning, de miljöeffekter som verksamheten kan antas medföra i sig eller till följd av yttre händelser samt om miljökonsekvensbeskrivningens innehåll och utformning.

Svenska kraftnät genomförde under våren 2017 samråd om flera utredningskorridorer med de tekniska alternativen luftledning och markkabel samt kombinationer av dessa mellan Odensala och Överby. Svenska kraftnät har därefter gjort bedömningen att det finns en övre gräns för hur mycket 400 kV-kabel som kan installeras i området utan att driftsäker- hets- och kapacitetsmålet äventyras. För Odensala-Överby innebär det att varken ledningen i stort eller någon del av ledningen kan byggas som markkabel. De tekniska förutsätt- ningarna gör att det är luftledning som är aktuellt och det tekniska alternativ som har utretts vidare i projektet. Områ- det mellan Odensala och Överby inom tidigare utredningskorridor 3 och 4 har därmed studerats ytterligare för att hitta ett utbyggnads- och sträckningsförslag för luftledning för den nya elförbindelsen.

Svenska kraftnät kommer efter avslutat samråd samman- ställa och bemöta inkomna yttranden i en samrådsredogö- relse. Därefter utförs vidare utredningar för att i nästa steg välja en linjesträckning utifrån en samlad bedömning där

inkomna synpunkter utgör en viktig del. Efter det tas en mil- jökonsekvensbeskrivning fram som ligger till grund för kommande koncessionsansökan till Energimarknadsinspektionen.

Svenska kraftnäts samrådsprocess för nya ledningar genomförs i flera steg, en övergripande illustration visas i Figur 4.

1.4 Avgränsningar

Samrådsunderlaget har avgränsats till de geografiska områ- den som planerad förbindelse och övriga ledningsåtgärder kan komma att påverka. Utbyggnadsförslaget är cirka 26 kilometer långt och omfattar området från station Odensala till station Överby, se Figur 1 och avsnitt 2.1. Bredden på aktuell utredningskorridor är cirka 200 meter (vid vissa passager kan den vara smalare och vid andra bredare) och berör kommunerna Sigtuna, Upplands Väsby och Sollentuna.

Underlaget har i sak avgränsats till att behandla de betydande miljöeffekterna som verksamheten kan väntas med- föra samt behandla de miljöaspekter som projektet i första hand förväntas påverka. I driftskedet när ledningen är färdig- byggd och används innefattas aspekter för befolkning, stads- och landskapsbild, naturmiljö, kulturmiljö, rekreation och friluftsliv, naturresurser och klimatpåverkan. I byggskedet behandlas miljöaspekter för närboende och landskapsbild, naturmiljö, kulturmiljö, mark och vatten, klimatpåverkan och infrastruktur. Underlaget kommer inte att behandla miljöpå- verkan av ledningsåtgärder från andra berörda ledningsä- gare.

Tekniska lösningar som utreds är etablering av en ny luftledning inklusive sam- och parallellbyggnad samt rasering av luftledning och ledningsflytt, se avsnitt 2.2 och 2.3.

Figur 4. Svenska kraftnäts samrådsprocess för ansökan om nätkoncession hos Energimarknadsinspektionen.

(13)

ODENSALA-ÖVERBY 13

1.5 Metod

Vid planering av en ny kraftledning är det prioriterat att boende ska påverkas så lite som möjligt. Som stöd vid denna prioritering används bland annat Svenska kraftnäts magnet- fältspolicy, se avsnitt 5.1.1. Hänsyn tas även till övriga aspekter (se avsnitt 1.4), planförhållanden och verksamheter.

Arbetsprocessen för detta samrådsunderlag har följt följande steg:

> Genomgång av befintligt underlagsmaterial (bland annat framkomlighetsstudie, teknisk förstudie och förprojekte- ring med byggbarhetsanalys).

> GIS-underlag från bland annat länsstyrelserna, Riksantik- varieämbetet och Skogsstyrelsen.

> Genomgång av information inkommen från tidigare samråd.

> Möten med berörda intressenter och kommuner.

> Genomförande av en naturvärdesinventering.

> Genomförande av en kulturmiljö- och arkeologisk inventering.

> Fältbesök för landskapsbildsanalys.

> Översiktlig bedömning, enligt Svenska kraftnäts bedöm- ningsmetodik, av den betydande miljöpåverkan samt de miljökonsekvenser som den planerade ledningen kan antas medföra.

(14)

14 ODENSALA-ÖVERBY

2. UTBYGGNADSFÖRSLAGETS LOKALISERING, UTFORMNING OCH OMFATTNING

2.1 Ledningens föreslagna lokalisering

Utbyggnadsförslaget utgörs av en cirka 26 kilometer lång luftledning mellan stationerna Odensala och Överby, se Figur 5 och Bilaga 1. Elförbindelsen ersätter den befintliga 220 kV- ledning (KL42 S4-71) som idag, delvis sambyggd, sträcker sig mellan Odensala och Överby. Ledningens utformning planeras med portalstolpar, julgransstolpar samt så kallade stubbar vid större vinklar och i vissa passager kompaktstolpar för att minska intrånget. Alla stolparna hör till Svenska kraftnäts standardstolpar. Den föreslagna ledningsträckningen har i huvudsak lokaliserats i eller i nära anslutning till befintliga ledningsgator för Svenska kraftnäts nuvarande 220 kV och 400 kV-ledningar, se Figur 6.

Från station Odensala planeras ledningsträckningen anläggas söderut sambyggd med CL6 S6-8 (Svenska kraft- näts ledningslittera för 400 kV-ledningen Odensala-Hagby) i nya julgransstolpar i tidigare ledningsgata för 220 kV-ledningen KL 42 S8. Utbyggnadsförslaget går genom ett skogs- och jordbrukslandskap intill spridd bebyggelse vid Odensala.

Vid Brunnby viker den sambyggda ledningen av åt sydöst och planeras fortsatt vidare i KL42 S8 ledningsgata, parallellt med Trafikverkets 2x65 kV-ledning samt Vattenfalls 70 kV- ledning, för vilka det också planeras ledningsåtgärder.

Utbyggnadsförslaget passerar mellan Fjällsta gård och Husby-Ärlinghundra kyrka och öster om Brista verksamhets- område för att korsa över E4:an och Arlandabanan vid Skoby parallellt med 220 kV-ledningen KL41 S4. Den nya ledningen avviker därefter från sambyggnad i befintlig ledningsgata och följer Arlandabanan i ny ledningsgata söderut i cirka 1,5 kilometer för att åter korsa E4:an och ansluta till tidigare ledningsgata (KL 42 S4-7) vid Norrsunda kyrka. Ledningen planeras här med portalstolpar och i vissa passager med kompaktstolpar parallellt med Trafikverkets 2x65 kV-ledning.

Kompaktstolparna används för att både Svenska kraftnäts och Trafikverkets ledning ska få plats mellan kyrkan och E4:an.

Från Norrsunda går utbyggnadsförslaget i anslutning till tidigare ledningsgata längs västra sidan av E4:an fram till Rosersberg där den åter korsar E4:an. Ledningen passerar

väster om sjön Fysingen och följer kanten av Fysingens naturreservat, vilket kräver dispens från naturreservatets före- skrifter. Ledningen planeras här med portalstolpar och stubbar.

I höjd med Nytorp korsar utbyggnadsförslaget E4:an och Ostkustbanan och går sedan i ett skogs- och jordbrukslandskap med spridd bebyggelse, huvudsakligen i anslutning till tidigare ledningsgata fram till station Överby och Kappetorp verksamhetsområde. Ledningen planeras här med portalstolpar och stubbar parallellt med Trafikverkets 2x65 kV-ledning.

Utbyggnadsförslaget innebär, utöver en ny 400 kV-ledning, också genomförande av andra ledningsåtgärder, se Figur 6:

> Tillfällig luftledning vid Måby mellan luftledningen för 220 kV (KL42 S 4-7) och luftledningen för 220 kV (KL42 S8).

Denna ledningsåtgärd etableras för att upprätthålla strömförsörjningen till Måby från Odensala station medan KL 42 S8 rivs. Innan den tillfälliga luftledningen rivs behö- ver en ny förbindelse mellan Odensala och Måby upprättas.

> Avveckling och rivning av Svenska kraftnäts 220 kV-ledningen (KL 42 S8) mellan Odensala-Måby.

> Omprövning av koncession för ledningsflytt (delvis inom ny ledningsgata) och rivning av Svenska kraftnäts sambyggda 400 kV-ledning (CL6 S6-8/KL 42 S 4-7) mellan delsträckan Odensala-Skoby. Mellan Måby och Skoby är CL6 S 6-8 byggd i portalstolpar. Rivningen sker efter att den planerade ledningen är driftsatt.

> Byte av minst en stolpe inom befintlig ledningsgata av Svenska kraftnäts 220 kV-ledningen (KL41 S 4-6) mellan delsträckan Måby-Skoby.

> Avveckling och rivning av Svenska kraftnäts 220 kV-ledning KL42 S4-7 (delvis sambyggd med CL6 S 6-8) mellan Odensala-Överby. Rivningen sker efter att den planerade ledningen är driftsatt.

Dessa åtgärder baseras på den byggbarhetsanalys som finns idag och kan komma att ändras i senare projektering.

1 Svenska kraftnäts ledningslittera

(15)

ODENSALA-ÖVERBY 15

Figur 5. Översiktskarta över utredningskorridor och föreslagen ledningssträckning mellan Odensala och Överby.

(16)

16 ODENSALA-ÖVERBY

2.2 Ledningens utformning och omfattning

2.2.1 Stolpar och ledningar

Den planerade 400 kV-luftledningen avses, baserat på för- projekteringen, i huvudsak att uppföras med portalstolpar, julgransstolpar, kompaktstolpar och stubbar. Anpassningar av stolpval har gjorts i projektet för att minska magnetfälts- utbredningen och möjliggöra framkomlighet vid trånga passager, se avsnitt 2.2.2. De portalstolpar som är aktuella i projektet är så kallade ostagade B-stolpar (se Figur 7), som innebär mindre markintrång och brukningshinder exempelvis i jordbruksmark. I punkter där luftledningen byter riktning används så kallade vinkelstolpar (stubbar), se Figur 8. Vid sambyggnaden mellan Odensala-Skoby använder Svenska kraftnät enbenta stålstolpar med fyra fotkonstruktioner (så kallade julgransstolpar), se Figur 9. Kompaktstolpar används för att minska intrånget i vissa passager och används exempelvis vid passagen vid Norrsunda kyrka, se Figur 7.

Höjden på portalstolparna räknat från marken till stolptopp är cirka 25-32 meter, något högre än dagens portalstolpar. Höjden varierar bland annat beroende på terräng, spannlängd och närhet till bebyggelse. Höjden på julgrans-

stolparna räknat från marken till stolptopp är cirka 46-65 meter. Höjden på stubbarna räknat från marken till stolptopp är cirka 30 meter. Avståndet mellan stolparna (spannlängd) är cirka 300 meter, men kan variera beroende på markförut- sättningar med mera. Exakt stolptyp och stolphöjd kommer att fastställas i ett senare skede när detaljprojektering och geotekniska undersökningar är slutförda.

Växelströmsledningar har tre faser. Nya luftledningar utförs vanligen som triplexledare, vilket innebär att varje fas består av tre ledare. Jordningen av stolparna sker genom att en jordlina grävs ned längs med hela ledningens längd. I undantagsfall, om markförhållanden eller särskilda skydds- värden inte medger längsgående jordlina, sker punktjordning vid stolpen. I toppen av stolparna finns vanligen två topplinor som fungerar som åskledare.

Figur 6. Illustration av Svenska kraftnäts befintliga ledningsnät på sträckan Odensala-Skoby till vänster och planerade ledningsåtgärder på samma sträcka till höger.

(17)

ODENSALA-ÖVERBY 17

Figur 7. Exempel på ostagad portalstolpe (B-stolpe) till vänster och en illustration av kompaktstolpe till höger.

Figur 8. Exempel på vinkelstolpar, till vänster en variant som benämns stubbe och till höger traditionell vinkelstolpe (BV4-stolpe).

(18)

18 ODENSALA-ÖVERBY

Figur 9. Exempel på julgransstolpe (till vänster) bredvid en portalstolpe (till höger).

2.2.2 Sambyggnad

Sambyggnad innebär att flera ledningar hängs i samma stolpar. Av nationella säkerhetsskäl får stamnätsledningar normalt inte sambyggas. En stamnätsledning kan sambyggas med en regionnätsledning om konsekvensen av ett samtidigt bortfall endast medför lokala eller regionala konsekvenser.

Sambyggnad innebär per definition att en svaghet byggs in i systemet. Syftet med att använda julgransstolpar för sambyggnad i detta projekt är för att minska magnetfältsutbred- ningen då ledningen ligger i närheten av bostadsbebyggelse och även för att minska markintrång för passager där dubbla portalstolpar inte får plats. Julgransstolpar medför däremot större påverkan på landskapsbilden, varför de inte används för stamnätsledningar annat än i undantagsfall.

För den planerade ledningen har avsteg gjorts från Svenska kraftnäts styrdokument gällande sambyggnad av stamnätsledningar på sträckan Odensala-Skoby. Planerad ledning föreslås på denna sträcka att sambyggas med Svenska kraftnäts 400 kV-ledning mellan Odensala till Hagby (CL6 S6-8). Avsteget om sambyggnad har godkänts efter att en systemanalys påvisat att sambyggnaden kan hanteras ur ett systemperspektiv och för att det anses vara det enda möjliga alternativet för att hitta en framkomlig väg mellan Odensala till Skoby. Dessutom att det är en framkomlig

lösning som inte bedöms påverka radiokommunikationen vid Arlanda negativt, samt att färre antal fastigheter och bostä- der påverkas vid en sambyggnad jämfört med övriga alternativ. Den befintliga ledningen genom industriområdet Brista kan rivas och 6,5 kilometer mark med högt exploaterings- värde kan ges tillbaka till fastighetsägare. Alternativet med sambyggnad har vid tidigare genomfört samråd förordats av länsstyrelser och kommuner.

2.2.3 Fundament

Stolpar och stag kan uppföras med tre olika typer av fundament: jordfundament, bergfundament och pålfundament.

Vid anläggning av ett fundament för portalstolpar påverkas en yta om cirka 10 x 10 meter kring varje stolpben. Vid anläggning av ett fundament till en julgransstolpe påverkas normalt en yta mellan cirka 15 x 15 meter till 35 x 35 meter beroende på avståndet mellan stolpens basbredd. För ett pålfundament till en kompaktstolpe är det cirka 20 x 20 meter som normalt påverkas vid anläggandet.

För julgransstolpar och övriga stålstolpar används oftast platsgjutna betongfundament, se Figur 10. Jordfundament av betong består normalt av en gjuten bottenplatta med en eller flera plintar. Pålfundament används främst i jordar med dålig bärighet och bergfundament används när avståndet till berg

(19)

ODENSALA-ÖVERBY 19

Figur 10. Skiss av ett fundament tillhörande en B-stolpe.

spänningen mellan faserna och marken som ger upphov till det elektriska fältet, medan strömmen ger upphov till det magnetiska fältet. Både det elektriska och det magnetiska fältet avtar med avståndet till luftledningen.

Elektriska och magnetiska fält finns nästan överallt i vår miljö, både kring luftledningar och kring elapparater som vi använder dagligen i hemmet. En hårtork, till exempel, ger ett magnetfält på omkring 30 mikrotesla (µT) och den som lagar mat vid en induktionsspis utsätts för ett magnetfält på omkring 1,2 µT. Läs mer om Svenska kraftnäts magnetfälts- policy i avsnitt 5.1.1 och hur hänsyn tas till denna i projektet.

Elektriska fält

Elektriska fält mäts i kilovolt per meter (kV/m). Fältet vid marknivå är starkast där luftledningen hänger som lägst. Det elektriska fältet avtar kraftigt med avståndet till luftledningen. Vegetation och byggnader skärmar av fältet från luftledningar vilket innebär att endast låga elektriska fält uppstår inomhus även om huset står nära intill en luftledning.

Magnetiska fält

Magnetiska fält mäts i mikrotesla (µT). Fälten alstras av strömmen i luftledningen och varierar med storleken på strömmen. Även hur faserna hänger i förhållande till varan- dra och spänningsnivån påverkar magnetfältets styrka. Mag- netfältet avtar normalt med kvadraten på avståndet från ledningen. Magnetfält avskärmas inte av väggar eller tak.

Magnetfältet mäts, beräknas och redovisas normalt i en nivå cirka 1-1,5 meter ovanför markytan. När magnetfältet anges, används ett värde som beräknas ur de årsmedelvär- den av strömmen som finns tillgängliga för den aktuella för- bindelsen. För helt nya luftledningar används beräknade årsmedelströmmar där man tar hänsyn till förväntad överfö- ring på den nya ledningen.

De faktiska strömmarna kan variera mycket över året och även under ett enskilt dygn. Höglast (stor elöverföring i ledningen) kan förekomma under begränsad tid exempelvis under kalla vinterdagar då elförbrukningen är hög. Enstaka timmar under ett år kan strömmen vara betydligt högre än årsmedelvärdet.

Beräknat magnetfält för utbyggnadsförslaget beskrivs i avsnitt 4.1.1.

2.2.7 Hälsoaspekter och rekommendationer

EU och dess vetenskapliga kommitté SCENIHR har i mars 2015 publicerat ett slutgiltigt ställningstagande till potentiell hälsorisk från elektriska och magnetiska fält, inklusive extremt låga frekvenser som avges från exempelvis luftledningar och elektriska hushållsapparater. Denna rapport är en uppdatering av en tidigare rapport från 2009 och 700 nya studier har inkluderats. Slutsatsen är att det inte finns några bevisade medicinska samband mellan elektromagnetiska fält och hälsoproblem.

I Sverige fördelas ansvaret för hälsofrågor med anknyt- ning till magnetfält på fem myndigheter – Arbetsmiljöverket, inte är längre än cirka två meter från fundamentets övre yta.

Exakt vilka typer av fundament som kommer att användas fastställs först i ett senare skede när geotekniska undersök- ningar och detaljprojekteringen är slutförda.

2.2.4 Ledningsgata

Området under och intill en luftledning kallas ledningsgata.

Utseendet tillika bredden på ledningsgatan regleras i sär- skilda säkerhetsföreskrifter, främst Elsäkerhetsverkets stark- strömsföreskrifter. Enligt dessa ska bland annat en

luftlednings faslinor hängas på en viss lägsta nivå ovan mark.

För att undvika risk för skador på någon person, byggnad eller ledning finns dessutom bestämmelser om minimiav- stånd mellan luftledningar och byggnader.

Hur stor markyta en luftledning tar i anspråk beror på vilken typ av terräng ledningen går igenom. I åkermark utgörs ledningsgatan av den yta som stolparna tar i anspråk. Om ledningen behöver vinklas blir ytan större på grund av behovet av stag. I skogsområden består ledningsgatan av en röjd skogsgata (cirka 40 meter) och sidområden, se Figur 11 och Figur 12. Skogsgatan måste röjas med jämna mellanrum för att förhindra att vegetationen blir för hög och därmed utgör en potentiell säkerhetsrisk. I sidområdena tas de kantträd bort som är så höga att de kan skada ledningen om de faller.

Sidoområden har ingen fastställd bredd.

2.2.5 Drift och underhåll

Underhållsarbeten sker kontinuerligt enligt ett fastställt pro- gram och utförs av Svenska kraftnäts anlitade underhållsen- treprenörer. Driftbesiktning av varje luftledning utförs årligen från helikopter. Underhållsbesiktning från marken sker vart åttonde år. Ett cirka 40 meter brett område vid luftledningen (cirka 20 meter på vardera sidan om luftledningens mitt) ska hållas fritt från höga träd. Träd och buskar som inte riskerar att nå luftledningen tillåts stå kvar.

2.2.6 Elektriska och magnetiska fält

Elektriska och magnetiska fält uppkommer när el produceras, transporteras och förbrukas. Kring en luftledning för växel- ström finns både ett elektriskt och ett magnetiskt fält. Det är

(20)

20 ODENSALA-ÖVERBY

Figur 12. Skogsgata söder om station Odensala.

Sidområde Skogsgata Sidområde

Ledningsgata = Skogsgata + Sidområden Figur 11. Principsskiss över en ledningsgata i skogsmark.

(21)

ODENSALA-ÖVERBY 21

Boverket, Elsäkerhetsverket, Folkhälsomyndigheten och Strålsäkerhetsmyndigheten.

Myndigheterna genomför mätningar, utvärderar forskning inom området, ger råd och rekommendationer samt tar fram föreskrifter. De ansvariga myndigheterna rekommenderar en viss försiktighet vid samhällsplanering och byggande om åtgärderna kan genomföras till rimliga kostnader:

> Sträva efter att utforma eller placera nya luftledningar och andra elektriska anläggningar så att exponering för mag- netfält begränsas.

> Undvik att placera nya bostäder, sjukhus, skolor och för- skolor nära elanläggningar som ger förhöjda magnetfält.

> Sträva efter att begränsa fält som starkt avviker från vad som kan anses normalt i hem, skolor, förskolor respektive aktuella arbetsmiljöer.

I myndigheternas gemensamma broschyr ”Magnetfält och hälsorisker” som kan hämtas på www.stralsakerhetsmyndig- heten.se finns mer information, se även avsnitt 5.1.

2.2.8 Ljud

Ljudeffekter från luftledningar alstras främst vid fuktigt väder genom så kallade koronaurladdningar, till exempel vid dimma och regn. Ljudet kan vara sprakande till sin karaktär och kan sägas likna ljudet från ett brinnande tomtebloss. Ljudeffekter kan även uppträda i samband med trasiga eller onormalt nedsmutsade isolatorer.

Vanligen mäts ljud i enheten dB(A) (decibel), vilken repre- senterar det mänskliga örats sätt att uppfatta ljud, se Figur 13. Vid regn och fuktig väderlek kan ljudnivåerna utomhus intill en 400 kV-luftledning uppgå till 45 dB(A) cirka 20 meter från luftledningens mitt vid triplex (tre ledare i varje fas) Vid nybyggnation är triplex vanligast. Avståndet till luftledningen samt byggnader och andra föremål dämpar ljudet.

Ljudet avtar med 3-4 dB(A) för varje dubblering av avståndet från luftledningen. Ljud från luftledningar som understiger 40-45 dB(A) är svåra att uppfatta och ljudnivåer av denna storleksordning bör inte ge upphov till några påtagliga stör- ningar.

Figur 13. Illustration av ljudnivåer.

(22)

22 ODENSALA-ÖVERBY

2.3 Rivningsarbeten

Då en nätkoncession upphör att gälla är den som senast haft nätkoncessionen skyldig att ta bort ledningen med tillhö- rande anläggningar och vidta andra åtgärder för återställ- ning, om det behövs från allmän eller enskild synpunkt enligt 2 kap. 19 § ellagen. Utgångspunkten för de rivningar som föreslås och genomförs i projektet är att bereda plats för den nya sambyggda ledningen samt i de fall det är möjligt frigöra mark för de kommuner som har utbyggnadsplaner och för att genomföra förbättringar avseende markintrång för vissa fastigheter som idag har ledningar på var sida om fastigheten.

De ledningar som Svenska kraftnät avser att riva, flytta eller vidta åtgärder på är (se Figur 6):

> 220 kV-ledningen mellan Odensala-Överby (KL42 S 4-7),

> Del av 400 kV-ledningen mellan Odensala-Hagby (CL6 S 6-8),

> 220 kV-ledningen mellan Odensala-Måby (KL42 S8),

> Stolpbyte vid 220 kV-ledningen mellan Måby-Hagby (KL41 S 4-6).

Ledningarna CL6 S 6-8 och KL42 S 4-7 är även idag sambyggda i gemensam julgransstolpe sträckan Odensala-Måby, se Figur 14.

2.3.1 Teknisk utformning på befintliga ledningar

Den sambyggda ledningen CL6 S 6-8/KL42 S4-7 som Svenska kraftnät avser att riva är en julgransstolpe som är uppförd på betongfundament, se Figur 14.

Den parallellbyggda ledningen KL42 S 8 som Svenska kraftnät avser att riva har troligtvis fundament som består av kreosotimpregnerade träslipers alternativt att de är saltim-

Figur 14. Utformning och foto på befintlig sambyggd julgransstolpe mellan Odensala och Måby.

pregnerade (något som kommer att utredas i samband med rivning). Samma antagande gäller för KL41 S 4-7 som likt KL42 S8 är byggd på 1960-talet. Båda dessa äldre ledningar är uppförda som portalstolpar i stål med stagförankrade vinkelstolpar, se Figur 15.

2.3.2 Rasering av stolpar, linor, stag och fundament

Raseringen av ledningarna innebär att linor, isolatorer, stolpar, stag och fundament tas bort. Linorna lossas från sina fästen i stolparna och spolas in på trummor med hjälp en av lindragningsmaskin som placeras på några utvalda platser längs sträckningen. Linorna kan antingen hänga kvar i stolparna när detta arbete genomförs eller att de tas ned till marken beroende av natur- och kulturmiljövärden. Isolatorer består av porslin eller glas och plockas ned i samband med raseringen. Materialet sorteras och återvinns.

Vinkelstolpar har stagförankringar. Stagförankringarna består i de flesta fall av trä och utgörs av en 2,7 meter lång sliper som ligger på ungefär 2 meters djup. Upptagning av stagfundament innebär schakt om ungefär 22-36 m3. I normalfallet finns det inte skäl att anta att kreosotkomponenter har spridits till markytan utan dessa torde främst förekomma invid stagfundamentet.

De aktuella betongfundamenten tillhörande julgransstol- parna sticker upp en bit ovan mark och demontering av stolpar kan ske utan grävning kring fundamenten. Då det i området handlar om skogs- och åkermark och exploaterings- områden avser Svenska kraftnät att avlägsna fundamenten till största del. I andra fall kan betongfundament vara möjliga att lämna kvar med hänsyn till pågående och framtida mark-

(23)

ODENSALA-ÖVERBY 23

användning. I normalfallet tas stolpar bort till ett djup om cirka 0,8 meter i marken och inom åkermark och vall till ett djup av 1-1,2 meters djup. Hålen som bildas fylls igen med massor av samma fraktion som omgivande mark.

2.3.3 Miljöpåverkan vid rivning

Den miljöpåverkan som bedöms uppstå på grund av rasering av de aktuella ledningarna och som bör beaktas vid den framtida återkallelsen av nätkoncessionen för dessa ledningar, är fysisk påverkan på marken, begränsad spridning av förorening till mark och vatten samt spridning av luftförore- ningar i samband med schaktningsarbeten.

Vid borttagande av linor, stolpar samt stolp- respektive stagfundament krävs arbetsfordon som kan ha en fysisk påverkan på marken genom exempelvis uppkomst av körska- dor och markpackning. Vid återfyllning av massor finns risk för sättningar i schaktslänterna. Transporter i samband med rivning av ledningen har även en miljöpåverkan genom det föroreningsutsläpp till luften som arbetsfordonen orsakar.

Figur 15. Foto på befintlig portalstolpe till vänster (KL42 S 8) mellan Odensala- Måby- Skoby.

Risk för begränsad spridning av föroreningar till mark och vatten finns genom att kreosotimpregnerade alternativ sal- timpregnerade träslipers har använts för stolp- och stagfundament för de aktuella portalstolparna. Studier och

undersökningar som utförts visar att kreosot sprids i begrän- sad omfattning kring fundament. Vid vissa fundament belägna i mycket fuktiga marker har föroreningsspridning konstaterats mer än 0,4 meter i sidled och 0,8 meter i djup- led. Den generella utgångspunkten är dock att alla kreosotimpregnerade fundament kommer att tas upp och enbart lämnas där påverkan på befintliga natur- och kulturvärden skulle bli större än nyttan med åtgärden i enlighet med Mark- och miljööverdomstolens dom den 27 maj 2019 M 7935-17.

En utförlig redovisning av de bedömda miljökonsekven- serna kommer att redogöras för i kommande MKB. Inför raseringsarbetena avser Svenska kraftnät att föra dialog med berörd länsstyrelse och/eller berörda kommuner beroende på vilka frågor som aktualiseras.

(24)

24 ODENSALA-ÖVERBY

3. MILJÖNS KÄNSLIGHET

Utbyggnadsförslaget går övervägande inom eller angränsar till befintliga ledningsgator mellan station Odensala och station Överby. Det flacka landskapet som omger ledningsgatan i den norra delen utgörs växelvis av täta skogsområden och öppna storskaliga jordbruksmarker med spridd bebyggelse kring kyrkbyarna Odensala och Husby-Ärlinghundra, se Figur 16. Miljön kring Husby-Ärlinghundra kyrka är känslig med landskapsbildskydd samt riksintresse för kulturmiljövård.

I området kring Brista och Skoby sträcker sig utbyggnads- förslaget genom mindre känsliga landskap med större verk- samhetsområden och kringliggande blandskog, se Figur 17.

Utbyggnadsförslaget korsar och följer storskalig infrastruktur som E4:an, Arlandabanan och flertalet befintliga ledningar inom mindre känsla markområden, se Figur 18. Flygtrafiken till och från Arlanda är påtaglig i området.

På södra delen av sträckan passeras Norrsunda kyrka med kringliggande landskapsbildskydd samt ett riksintresse för kulturmiljövård. Länsstyrelsen i Stockholms län bedömer dock att den planerade verksamheten inte är en väsentlig förändring av det visuella intrycket och därmed inte påverkar landskapsbildskyddet.

Vid genomförd naturvärdesinventering har Norrsunda kyrko- gård pekats ut som ett naturvärdesobjekt med anledning av de många äldre lövträden som finns inom området. Utbygg- nadsförslaget sträcker strax utanför kyrkogården, på dess östra sida, se Figur 19.

Den planerade ledningen passerar väster om sjön Fysingen och går i kanten av naturreservatet Fysingen i ett område som utgörs av jordbruksmark i nära anslutning till E4:an. Svenska kraftnät har studerat möjliga alternativ för passage vid Rosersberg som undviker intrång i naturreservatet. Tekniskt är en sådan passage mycket svår, bland annat med anledning av att befintliga ledningar ska vara driftsatta under byggtid, Trafikverkets restriktioner som begränsar ledningens korsningsmöjligheter med järnvägen och E4:an samt begränsat markutrymme vid Norrvattens pumpstation med tillhörande infrastruktur (VA-ledningar i marken). Hänsyn behöver även tas till befintliga skogsområden som utgör trädbarriärer mot boende och E4:an och två större fornläm- ningsområden. En möjlig alternativ passage vid Rosersberg är att följa Ostkustbanan något längre söderut och korsa E4:an och Ostkustbanan strax söder om pumpstationen.

Figur 16. Vy över jordbrukslandskapet och befintlig ledning mot Husby-Ärlinghundra, Märsta.

(25)

ODENSALA-ÖVERBY 25

Detta alternativ måste dock förhålla sig till Trafikverkets krav på avstånd till Ostkustbanan med risk för att ledningen kan behöva flyttas något längre västerut. Detta skulle innebära en större påverkan på det skogsområde som är lokaliserat mellan Ostkustbanan och Norrsundavägen och som utgör en trädbarriär för boende. Inget av alternativen kommer dock innebära att boende exponeras för förhöjda magnetfält.

I området där utbyggnadsförslaget återigen korsar E4:an och Ostkustbanan finns naturvärdesobjekt som pekats ut vid naturvärdesinventeringen och utgörs av ädellövskogar och innehar påtagligt till högt naturvärde. Utbyggnadsförslaget är i aktuellt område lokaliserat i jordbruksmark och ädellöv- skogarna kan passeras utan intrång. Vidare går utbyggnads-

förslaget i huvudsak genom skogsområden uppbruten med jordbruksmark för att ansluta till station Överby vid Kappe- torp verksamhetsområde. Strax norr om Överby finns områ- den med barrblandskog som bedöms inneha ett påtagligt naturvärde.

Vid genomförande av naturvärdesinventeringen har ett flertal objekt som omfattas av det generella biotopskyddet identifierats. Objekten utgörs av bland annat åkerholmar, småvatten och öppna diken. En bedömning om utbyggnads- förslaget kan genomföras utan att skada naturmiljön och bio- topernas livsbetingelser i identifierade objekt kommer först att kunna utredas i samband med projektering av stolpplacering.

Figur 17. Befintliga ledningar vid verksamhetsområdet Brista.

Figur 18. Öppna ruderatmarker vid planerad ledningssträckning i Skoby väster om E4:an och Arlandabanan.

(26)

26 ODENSALA-ÖVERBY

3.1 Planförhållanden

Nya kraftledningar får enligt 2 kap. 8 § ellagen inte strida mot gällande detaljplan eller områdesbestämmelser. Om syftet med planen eller bestämmelserna inte motverkas, får dock mindre avvikelser göras.

En ny ledning mellan Odensala och Överby innebär rivning av befintliga ledningar vilket kan ha en positiv inverkan då rätten till markanvändningen, där ledningarna går inom gällande detaljplaner, kan återgå till markägaren.

Påverkan på planförhållandena kommer att utredas vidare under framtagandet av en MKB. Utifrån känd information som presenteras nedan bedöms planerad ledningssträckning på merparten av förekommande planområden inte motverka planernas syften.

Regional utvecklingsplan för Stockholm 2050 Den planerade ledningssträckningen går inledningsvis genom en grön kil norr om Märsta. Märsta och Arlanda stad är i RUFS (regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen 2050) utpekad som regional stadskärna. Vid Norrsunda tangeras ett primärt bebyggelseområde och området invid Fysingen är utpekat som en värdekärna i en grön kil. Vid Upplands Väsby går ledningen i kanten på ett Strategiskt stadsutvecklingsläge. Sträckan mellan Upplands Väsby och Överby är även den utpekad som en grön kil.

Sigtuna kommun

Den föreslagna ledningssträckningen berör ett par områden upptagna i Sigtuna kommuns översiktsplan. Ledningen kommer i kontakt med ett Förändringsområde - bostäder söder om station Odensala. Förändringsområden är strategiska platser där kommunen beslutat att det finns förutsättning för förändrad markanvändning. Vid Märsta går ledningen i kanten på ett område utpekat som bebyggelseutveckling kring kollektivtrafiknod samt två verksamhetsområden. I höjd med

Rosersberg går ledningen över ännu ett verksamhetsområde samt i kanten av ett naturreservat. Området mellan

Norrsunda och Verka är beskrivet som grönstruktur värdefull för natur, kultur och friluftsliv i Sigtuna kommuns översikts- plan.

Sigtuna kommun har även tagit fram en fördjupad över- siktsplan för Arlanda området. Planförslaget innebär att Arlanda flygplats, Arlandastad och Märsta tätort binds ihop i en sammanhängande struktur. Den fördjupade översiktspla- nen är indelad i sju kvarter. Ledningssträckningen går över tre av dessa, från norr till söder B, A och F. Området ska utvecklas till en stark regional kärna för företagande och kommunikation.

Den föreslagna ledningssträckningen passerar strax utan- för en pågående detaljplan, Kabelgatan. Planen innebär en ny gatusträckning av Kabelgatan och mark planlagd som allmän parkmark görs om till kvartersmark för industriändamål.

Ledningen korsar ett stort antal gällande detaljplaner inom Sigtuna kommun, i huvudsak mellan Måby och Norrsunda.

Gällande detaljplaner inom Sigtuna kommun:

> DP 189, Järnväg till Arlanda, del vid Åslunda. Planerad ledningssträckning korsar planen, cirka 200 m. Den yta som berörs avser genomfart- och järnvägstrafik. De befintliga ledningarna finns inritade i planen.

> DP 150, Märsta arbetsområde (SL-garaget m.m.). Plane- rad ledningssträckning berör östra kanten av planen, cirka 270 m. Den yta som berörs avser ett skyddsbälte mot befintliga ledningar samt industri. De befintliga ledningarna finns inritade i planen.

> DP 39, Förslag till stadsplan för industriområde öster om järnvägen i Märsta samhälle och kommun Stockholms län. Planerad ledningssträckning berör nordöstra hörnet av planen, cirka 100 m. Den yta som berörs avser allmän- Figur 19. Vy från Norrsunda kyrka, med landskapsbildskydd, befintlig ledning och Skobyvägens vägbro över E4:an.

(27)

ODENSALA-ÖVERBY 27

plats, park eller plantering samt område för småindustri.

De befintliga ledningarna finns inritade i planen.

> DP 257, Västra Arlandastad, område A9, A11 och A22.

Planerad ledningssträckning korsar planen, cirka 750 m.

Den yta som berörs avser naturområde. De befintliga ledningarna finns inritade i planen.

> DP 208, andra stadsdelen inom Arlandastad. Planerad ledningssträckning korsar en liten del av planen, cirka 45 m. Den yta som berörs avser en del av väg 273. De befintliga ledningarna finns inritade i planen.

> DP 308Ä, ändring av DP 208. Planen avser en ändring i byggnadshöjd jämfört med DP 208, från 10 m till 18m.

> DP 312, femte stadsdelen inom Arlandastad. Planerad ledningssträckning korsar sydvästra kanten av planen, cirka 700 m. Den yta som berörs ska vara tillgänglig för luftledningar och underjordiska ledningar eller endast bebyggas med lagerhallar, garage utan permanenta arbetsplatser. De befintliga ledningarna finns inritade i planen.

> DP 188, Järnväg till Arlanda del vid Rosersberg. Planerad ledningssträckning korsar delar av planen vid två tillfällen.

Första, i cirka 25 m, är yta avsedd för genomfartstrafik och andra, i cirka 35 m, är yta avsedd för järnvägstrafik.

Upplands Väsby kommun

Den föreslagna ledningssträckningen går inledningsvis i ett område i Upplands Väsby kommuns översiktsplan för små- skalig stadsbygd, områden som innefattar bostäder, grönytor och verksamheter som främjar lokalsamhället. Området är även utpekat som ett område med värdefulla ekologiska och rekreativa värden. Ledningssträckningen följer en ekologisk spridningskorridor mellan de centrala delarna av Upplands Väsby och Båtbyggartorp. Strax innan ledningssträckningen korsar kommungränsen tangeras ett verksamhetsområde, ett område avsett uteslutande för verksamheter som kan vara störande.

Inga pågående detaljplaner påverkas av ledningsdrag- ningen inom Upplands Väsby kommun, ledningen korsar en gällande detaljplan.

Sollentuna kommun

Sollentuna kommun håller på att revidera sin översiktsplan (samråd september 2017 - februari 2018). Under tiden har den tidigare översiktsplanen aktualiserats och är gällande innan den nya översiktsplanen färdigställts. Station Överby ligger i ett område utpekat som verksamheter som kan vara störande.

Vid station Överby pågår även ett detaljplanearbete för utbyggnad av Kappetorp verksamhetsområde. Syftet med planen är att möjliggöra utbyggnad av verksamhetsområdet,

skydda naturområden och säkerställa områden för dag- vattenhantering. Detaljplanen omger Överby station.

Gällande detaljplaner inom Upplands Väsby kommun och Sollentuna kommun:

> DP 219, Golfbana vid Svartinge/Bisslinge. Planerad led- ningssträckning korsar nordvästra kanten av planen, cirka 1500 m. Den yta som berörs avser öppet fält (enstaka mindre trädgrupper får planteras) samt endast regnskydd eller uthus/pumphus, max 10 m² per byggnad. De befintliga ledningarna finns inritade i planen.

(28)

28 ODENSALA-ÖVERBY

4. BETYDANDE MILJÖPÅVERKAN

Nedan görs en beskrivning av vad i miljön som kan antas bli betydligt påverkat och de betydande miljöeffekterna som verksamheten kan väntas medföra i sig eller till följd av yttre händelser. Bedömningarna har gjorts utifrån Svenska kraft- näts bedömningsmetodik, se Bilaga 2.

4.1 Driftskedet

4.1.1 Befolkning

Påverkan och specifika förutsättningar

För Svenska kraftnät är det viktigt att boendemiljöer påver- kas så lite som möjligt. Som ett hjälpmedel vid lokalisering av nya ledningar används Svenska kraftnäts magnetfältspolicy, se avsnitt 5.1.1. Det går dock inte alltid att undvika boende- miljöer helt eftersom ledningen av markintrångs- och kost- nadsskäl behöver byggas med så få vinklar som möjligt. Om en fastighet där människor varaktigt vistas (i huvudsak bostäder) ligger på ett avstånd där magnetfältsvärdena blir för höga sett till magnetfältspolicyn kommer Svenska kraft- nät erbjuda förvärv för hela eller delar av fastigheten, se avsnitt 9.3.

Den huvudsakliga miljöpåverkan med avseende på befolkning uppkommer i driftsskedet genom det magnetfält som bildas kring en ledning i drift och genom en förändrad landskapsbild (se även avsnitt 4.1.2) som närboende kan uppleva som störande. Visuell påverkan uppstår framför allt där ledningar går i ett öppet landskap nära boendemiljöer. Inom 125 meter från den föreslagna ledningssträckan finns samman- lagt 45 bostäder. Den planerade ledningen går bland annat nära spridda boendemiljöer mellan Harg och Husby-Ärling- hundra, Rosersberg samt vid Lövsta och Ed, se Figur 20 och Bilaga 3.

Magnetfältsutbredningen varierar längs med sträckan eftersom olika stolptyper förekommer inom utbyggnadsför- slaget. Utbredningen av magnetfältet kan även påverkas av parallellgående och närbyggda ledningar. För aktuell ledning beräknas magnetfältet utifrån en prognosticerad årsmedel- strömlast utifrån ett värsta scenario. Med ett tillägg om 10 meter bedöms magnetfältet underskrida 0,4 µT på ett avstånd om cirka 60-90 meter från ledningens centrumlinje.

Vid vinklar beräknas avståndet till ca 110 meter från ledningens centrum, se Bilaga 3.

Figur 20. Boendemiljö och befintlig sambyggd ledning (220 kV och 400 kV) samt 220 kV-ledning strax söder om station Odensala.

(29)

ODENSALA-ÖVERBY 29

Genomförd magnetfältsberäkning och buffert längs aktuell ledning visar idag att 11 bostäder där människor varaktigt vistas ligger inom ovanstående avstånd.

Bedömning

Området kring den planerade ledningssträckningen bedöms ha stor känslighet kopplat till befolkning och boendemiljö.

Bedömningen har gjorts utifrån att minst 45 bostäder inom 125 meter från den planerade ledningssträckningen kan komma att beröras av etableringen och att landskapet är varierat, med få visuella avskärningar i norra delen men fler i den södra delen. Då förhöjda magnetfält idag beräknas upp- stå för 11 bostäder bedöms påverkan som stor och sammantaget bedöms utbyggnadsförslaget innebära stora

konsekvenser på befolkning. Då ledningen i stort ersätter en tidigare ledning bedöms den visuella påverkan på boendemil- jöer som obetydlig. Slutlig påverkan på boendemiljöer kan först bedömas när en vald sträckning för den planerade elför- bindelsen har beslutats och detaljprojekteringen har utförts.

4.1.2 Stads- och landskapsbild

Utbyggnadsförslaget planeras längs med befintliga ledningsgator och den planerade luftledningen kommer att ersätta en luftledning som efter driftsättning kommer att rivas. Inga fler ledningar tillkommer alltså i området. De planerade portalstolparna kommer dock vara något högre (cirka 5-8 m) än dagens stolpar. Landskapet som omger ledningsgatan i den norra delen utgörs växelvis av täta skogsområden, flacka jordbruksmarker och spridd bebyggelse. Befintliga kraftledningar är dominerande i landskapet, se Figur 21. Vid Oden-

sala passeras ett större område som omfattas av riksintresse för kulturmiljövård och som även innefattar två områden med landskapsbildskydd, Odensala kyrka och Husby-Ärling- hundra kyrka, se Figur 22 och Bilaga 4-5.

Vidare söderut passerar den planerade ledningen genom verksamhetsområden och invid större infrastruktur. Vid Norrsunda passerar korridoren ett område som utgör riksintresse för kulturmiljövård och ett område som omfattas av landskapsbildskydd, Norrsunda kyrka, se Figur 22. En led- ningsdragning som innebär väsentlig ändring av ett angivet landskapsbildskydd kräver tillstånd från länsstyrelsen. Läns- styrelsen i Stockholms län bedömer dock inte att den planerade verksamheten innebär väsentlig förändring av det visuella intrycket. Därmed påverkar den planerade verksamheten inte aktuellt landskapsbildskydd.

Efter Norrsunda följer den föreslagna ledningssträck- ningen E4:an och passerar öster om villabebyggelse i Rosers- berg och jordbrukslandskap väster om sjön Fysingen som är naturreservat med bevarandevärd landskapsbild (se även avsnitt 4.1.3).

Ledningen passerar sedan väster om Oxundasjön med skogsområden på åsar och mindre öppna jordbrukslandskap.

Mellan Vaxmyra och station Överby går den föreslagna led- ningssträckningen huvudsakligen i växlande skogsmark med mindre inslag av jordbruksmark (se Figur 23) och gles bebyggelse. Sträckningen avslutas vid Kappetorp verksamhets- område.

Figur 21. Befintlig ledning norr om Märsta. Befintliga kraftledningar är tydligt exponerade och dominerande i det flacka jordbrukslandskapet.

(30)

30 ODENSALA-ÖVERBY

Bedömning

En luftledning ger vanligtvis en påverkan på landskapsbilden, såväl genom stolparna som genom den avverkade delen av ledningsgatan. Hur omfattande påverkan anses bli beror på hur väl luftledningen följer landskapsformen, omgivande markanvändning och närhet till bebyggelse.

Då landskapet redan idag är påverkad av infrastruktur där också den befintliga ledningsgatan utgör en dominerande del av landskapet är den samlade bedömningen att landskapsbilden innehar ett litet värde, trots att den planerade ledningen delvis sträcker sig genom områden med sammanhållen karaktär och utblickar. De värden som nämns ovan anses redan påverkade i den förhållandevis homogena struktur som ledningsgatan utgör. Fysingens naturreservat och land- skapsbildskyddade områden har dock ett högt respektive mycket högt värde som ska bevaras.

I och med rivning av tidigare sambyggd luftledning mellan Odensala-Överby kommer påverkan på landskapsbilden vid Fjällsta gård att minska, då gården inte längre skulle omgär- das av ledningar på båda sidorna. Vid Brista, Arlandastad golf, Norrsunda och Vaxmyra kommer påverkan minska betydligt då tidigare ledning som idag går genom dessa områden kommer att raseras efter drifttagning av den planerade ledning, se Figur 6.

Sammantaget bedöms risken för negativ påverkan som liten då ledningen kommer att sam- eller parallellbyggas och till största delen ersätter tidigare ledning om än med något högre stolpar. Påverkan på landskapsbilden vid Fysingen bedöms enskilt som måttlig då ledningen bitvis blir dominerande, men har anpassats till landskapet i utkanten nära E4:an. Konsekvenserna för utredningskorridoren bedöms sammantaget som små.

4.1.3 Naturmiljö

Nedan beskrivna naturvärden återfinns i detaljkartorna för natur- och kulturvärden i Bilaga 4. Inför samrådsunderlaget har en naturvärdesinventering genomförts i området för utbyggnadsförslaget, se Bilaga 6.

Utbyggnadsförslagets inledande sträcka i norr sträcker sig genom jordbruksområden som inte innehar utpekade naturvärden.

Vid Rosersberg sträcker sig utbyggnadsförslaget, längs en sträcka av cirka 600 meter, i kanten av naturreservatet Fysingen som utgör en del av sjön Fysingen med omgivande odlingsmarker och våtmarker, se Figur 24. Naturreservatet förvaltas av länsstyrelsen och ändamålet med reservatet är att bevara värdefulla åsområden och fågelbiotoper och att bevara ett gammalt kulturlandskap med vacker landskapsbild. Syftet är också att öka tillgängligheten till området.

Reservatsområdet består av två zoner. Den inre zonen Figur 22. Områdena kring Husby-Ärlinghundra kyrka (till vänster) och Norrsunda kyrka (till höger) är landskapsbildsskyddade.

Figur 23. Växlande skogs- och jordbrukslandskap (hagmark) vid planerad ledningsgata öster om Vaxmyra koloniområde. På bilden syns även Trafikverkets 130 kV-ledning.

(31)

ODENSALA-ÖVERBY 31

omfattar de mest skyddsvärda områdena som är sjöns när- maste omgivningar (sjöängar och åsområden) samt sjöns vattenområde. Den yttre zonen utgör en skyddande buffert- zon vars syfte är att bibehålla landskapsbilden och rester av naturliga miljöer i jordbrukslandskapet. Utbyggnadsförslaget sträcker sig i kanten av reservatet, inom den yttre skyddszonen, som här utgörs av jordbruksmark. Avståndet till den inre skyddszonen är cirka 400 meter. Den planerade ledningen utformas här med portalstolpar.

Söder om naturreservatet och angränsande till sjön Fysingen passeras en våtmark som har ett mycket högt värde enligt våtmarksinventeringen (VMI). Våtmarken berörs längs en sträcka av cirka 550 meter. Den utpekade våtmarken utgörs av ett stort markområde (169 hektar) som sträcker sig runt sjön Fysingens norra del och vidare söderut längs med Fysingens östra strand. Den planerade ledningen sträcker sig i utkanten av det utpekade området och marken utgörs här av brukad jordbruksmark.

Våtmarken avgränsas i dess södra del av en skyddsvärd trädmiljö i form av en allé, med åldersvarierade träd upp till cirka 200 år. Allén omfattas av det generella biotopskyddet (B74 i NVI). I anslutning till allén sträcker sig utbyggnadsför- slaget över vattendraget Verkaån som också är en skyddad biotop (B75 i NVI).

Strax söder om Oxundasjön sträcker sig den planerade ledningssträckningen i utkanten av ett område som utgörs av en nyckelbiotop samt ett område som vid föreliggande natur- värdesinventering pekats ut som ett naturvärdesobjekt med påtagligt naturvärde (ID8). Skogsstyrelsen beskriver nyckel- biotopen som biotoptypen barrskog och biotopkaraktären beskrivs genom hällar ger karaktär åt objektet, värdefull kryptogamflora och rik marksvampflora.

Generellt strandskydd råder normalt 100 meter från strandkanten både på land och i vattenområden. Strandskyd- det gäller samtliga stränder vid havet, insjöar och vattendrag oavsett storlek. Inom strandskyddsområden är det förbjudet att utan dispens vidta vissa åtgärder, som till exempel att anlägga, gräva eller bygga. Ledningen berör ett antal strand- skyddade områden, se Bilaga 6. Vid detaljprojektering undviks generellt stolpplacering i närheten av vattenområden och våtmarker. Närhet till vattenområden kan dock inte alltid undvikas, till exempel när det finns mycket vatten i området som ledningen passerar eller när hänsyn måste tas till andra faktorer som säkerhetsavstånd till vägar och boendemiljöer.

Ledningsgator kan bidra till att biologisk mångfald gynnas då ledningsgatorna liknar det gamla odlingslandskapet. Det har också visat sig att sällsynta växt- och djurarter trivs i kraftledningsgator. Arbetet med biologisk mångfald inom ledningsgatorna är systematiskt och innebär bland annat att det finns skötselplaner för vissa artrika områden, att utbild- ning sker av entreprenörer, att samarbeten pågår med läns- styrelser och kommuner. Svenska kraftnät ingår även i forskningsstudier i samarbete med Sveriges lantbruksuniver- sitet (SLU) och Centrum för biologisk mångfald (CBM).

Bedömning

Utbyggnadsförslaget är i huvudsak lokaliserat i eller nära intill befintliga ledningsgator där naturmiljön redan bedöms vara påverkad. Merparten av området som inventerats sak- nar naturvärden och för större delen av sträckan bedöms risken för negativ påverkan som liten under förutsättning att byggnation av fundament kan ske så att mindre biotoper undviks.

Utspritt längs sträckan har ett antal mindre områden identifierats med påtagliga till höga naturvärden. Längs

Figur 24. Sjön Fysingen med omgivande våtmark.