mars 2021 Ärende 3 Stadens årsredovisning

YTTRANDE

Solna stad gör ett rekordstort överskott för verksamhetsåret 2020. Främst handlar överskottet om att Solna, likt många andra kommuner, fått omfattande statsbidrag utbetalda kopplade till pandemin och de farhågor som fanns våren 2020 om ekonomins utveckling. Utvecklingen av ekonomin blev dock inte så nattsvart som många trodde våren 2020, utan såväl börser som ekonomin i stort gick bättre än förväntat.

Detta gör att Solna i grunden har en mycket god ekonomisk ställning med omfattande medel i reserv. Vi är positiva till att delar av detta överskott nu avsätts för att renovera Solnas skolor.

Under de mer än 20 år moderaterna ansvarat för underhåll har det uppstått att

underhållsberg av sällan skådat slag. Underhållet av skolfastigheterna har länge varit eftersatt och vi socialdemokrater har sedan flera år föreslagit att renoveringstakten måste öka.

Men att som Moderaterna gör, kalla renoveringsfonden för en satsning, blottar hur partiet ser på våra gemensamma tillgångar. Att underhålla fastigheter ska vara en självklarhet i en kommun, allt annat vore kapitalförstöring och ska inte ses som en satsning.

Att sedan motivera att pengarna till fonden är ett resultat av framgångsrika arenaaffärer är inte korrekt. Denna summa har varit möjlig att avsätta för skolrenoveringar under alla de senaste åren, oberoende av arenaaffärerna. Tvärt emot Moderaternas påståenden så hade summan som kunnat spenderas på skolrenoveringar varit ännu större om kommunen inte valt att förslösa pengar i en dyr arenaaffär. Låt oss påminnas om att:

1. Överskottet i Råsta Holdning uppstår efter det att Solna stad fått kompensera bolaget med mark i Huvudsta som uppbär ett värde på närmare en miljard. Att Solna stad därefter väljer att sälja sin andel på 25 procent i Råsta holding för 100 miljoner kronor, när bolaget väntas göra vinster på ca 1,5 miljarder de närmaste åren, kan inte anses som marknadsmässigt

2. De samlade underskotten från övriga arenabolag är närmare 700 miljoner

Den stad som för sina innevånare vill sätta bilden att arenaaffären skapat ett överskott som ska gå till underhåll av skolor har medvetet vilselett dem.

Slutligen, vill vi beklaga att årsredovisningen ger en alltför skönmålande bild av utvecklingen inom skolorna. Det påstås i årsredovisningen att studieresultaten ökar i Solna – trots att resultaten på Solnas skolor sjunker. Detta beror på att styrande politiker valt att i

årsredovisningen basera uppgiften om skolresultat på de barn som är folkbokförda i Solna (oberoende om de går i en skola här eller i annan kommun), och inte på vad eleverna i de skolor som faktiskt finns och finansieras av Solna stad presterar. Det är missvisande då en årsredovisning för Solna stad rimligen bör förhålla sig till den utbildning i egen regi som just Solna stad tillhandahåller.

Vi beklagar att årsredovisningen inte påtalar de reella utmaningar vi står inför. Den som inte ser utmaningarna blir lätt akterseglad av utvecklingen.

Arne Öberg (S)

Bilaga 1 till KS/2021-03-29 § 21

Solna 29 mars 2021 Kommunstyrelsen, ärende 3 Årsredovisning 2020 för Solna stad KS/2019:1

Yttrande

2020 har varit ett år som saknar motstycke i modern tid. Vi kan konstatera att vi har många välfungerande verksamheter i staden och att stadens personal har gjort fantastiska insatser för att upprätthålla en god och kvalitativ verksamhet under ett år som helt har präglats av pandemins utmaningar.

Tyvärr matchas inte personalens fantastiska insatser av fantastiska beslut från det blågröna styret. Den otillräckliga uppräkningen på 1 % inför budgetåret 2020 följdes av en ännu mindre uppräkning på 0,5 % för det pågående budgetåret – trots rekordstora statliga bidrag som genererat enorma överskott till staden för år 2020. Man fortsätter hellre med

smygbesparingar av verksamheterna för att lägga pengar på hög, snarare än att ge

verksamheterna de nödvändiga medel som krävs för att kunna utveckla det löpande arbetet.

De ständiga effektiviseringarna skapar merkostnader i form av ökad sjukfrånvaro, ökade behov av nyrekryteringar samt att personal i allt högre utsträckning tvingas användas till andra saker än de arbetsuppgifter de i första hand de är anställda för, vilket i sin tur påverkar verksamheternas kvalitet. Det visar ännu en gång på att det blågröna styret tycks se

skattesatsen som ett mål och inte ett medel som vi i Vänsterpartiet gör.

Händelserna på Berga i början förra året där en tredjedel av de boenden avled är en tragedi som vi anser ska få kraftiga konsekvenser för företaget som bedriver boendet. Men

händelserna visar också på problemen med såväl privata utförare som med dåliga

anställningsvillkor i äldreomsorgen. Under Coronapandemin har det visat sig att kommuner och verksamheter med en hög grad timanställda inom äldreomsorgen har haft en större smittspridning. Problemen är generellt sett större inom just den privata äldreomsorgen än i den offentliga. Trots det utförs även fortsättningsvis var tredje timme i Solnas äldreomsorg av en timanställd och vi ser inga reella förbättringar vad gäller andelen anställda med

tillsvidareanställningar, trots uttalade ambitioner. Vad gäller stadens arbete med trygga anställningar kan vi se betydligt mer ord än handling.

Antalet medarbetare i staden har minskat med 101 årsarbetare. De största tappen har skett inom skolans och fritidens områden, trots ett ökat antal barn i staden. Det är svårt att se detta som något annat än en besparing som kommer få konsekvenser för barn och ungas välmående. Men dessvärre är ett minskat antal medarbetare långt ifrån skolans största problem under det gångna året. Istället har verksamhetsåret präglats av plötsliga beslut om ombyggnationer och omstruktureringar.

När Internationella Engelska Skolan (IES) meddelade att de till hösten 2021 vill öppna en 4–

9-skola i Huvudsta svarade Solna stad att den nya skolan skulle medföra ett ”välkommet tillskott av nya skolplatser”. Man försäkrade också att det inte kommer innebära några

”ekonomiska, organisatoriska eller pedagogiska svårigheter" för staden. Verkligheten har varit den motsatta. Fem skolor och en förskola har påverkats direkt av IES etablering. Det välkomna tillskottet av nya skolplatser är plötsligt ett överskott av ”500 tomma skolplatser”.

Enorma ekonomiska investeringar krävs för att akutrenovera Råsunda skola och bygga om den knappt tre år gamla Solskenets förskola till högstadielokaler – samtidigt som den nyrenoverade och välplanerade Skytteholmsskolan ska tömmas till 2/3. Organisatoriskt är det en soppa där varken elever eller personal vet var eller hur skolverksamheten ska se ut till hösten, där nya besked har avlöst varandra, och där evakueringar av såväl förskole- och skolelever har skett redan under våren. Förutom att lärarna har behövt hantera elevernas oro Bilaga 2 till KS/2021-03-29 § 21

över förändringarna har besluten också fått direkt pedagogiska konsekvenser i form av att vissa speciallokaler, såsom NO-salar, inte har kunnat användas i undervisningen som planerat till följd av de plötsliga lokalevakueringarna.

Vi ser att det långsiktiga perspektivet om vad som är bäst för våra invånare och för vår personal lyser med sin frånvaro. Om det är något som beslutet om stadienedläggningarna har visat så är det hur otroligt dyrt och krångligt det är att genomföra omstruktureringar – inte minst när genomförandet ska ske så oerhört snabbt. Vi tror inte att det finns en enda förälder eller elev i Solna stad som genuint förstår detta beslut och tycker att detta är en genomtänkt och långsiktig lösning.

Den nu planerade avsättningen för skolrenoveringar är knappast den rekordsatsning som styret har aviserat. Fonden räcker knappt för att beta av det stora underhållsberg som man under så många år har byggt upp på skolans område. Renoveringarna får också ekonomiska konsekvenser för skolans löpande verksamhet. När standarden ökar höjs hyran och utan en höjd skolpeng leder renoveringarna endast till högre lokalkostnader för skolorna, vilket i sin tur äter upp pengar som annars skulle kunna ha lagts på mer personal.

Vi vill att årsredovisningen ska fungera som en ärlig spegel av året som har gott, där framgångar och glada besked redovisas likvärdigt med bakslag och svåra beslut. Vi tycker att detta är en förutsättning för att vi i staden ska kunna dra lärdomar om året som har gått.

Tyvärr uppfyller inte årsredovisningen detta. Årsredovisningen ger istället en glossig bild av året som har gått, där även tuffa besparingar framställs i positiv dager.

Ytterligare ett problem är att det är mycket svårt att utvärdera de mål som fullmäktige har beslutat om. I flera fall är de mycket allmänt beskrivna, vilket gör att många mål kan anses uppfyllda fastän de inte säger särskilt mycket om vad som behövs för att uppfylla målet.

Dessutom redovisas endast åtgärder som har gjorts för att uppfylla målen, vilket gör det svårt att förstå varför vissa mål inte anses vara uppfyllda och vilka åtgärder vi behöver göra för att kunna nå målen. Det är angeläget att formulera mer konkreta mål eller mer objektiva

mätkriterier så att en likvärdig uppföljning kan göras.

Sandra Lindström Vänsterpartiet

Kommunstyrelsen 29 mars 2021 Ärende 3, Årsredovisning 2020 för Solna stad, KS/2019:1

Yrkande

I samband med antagandet av årsredovisningen för 2020 i Solna stad föreslås att 170 miljoner kronor går till en skolupprustningsfond. Detta är möjligt genom att ta överskottet från tidigare medel reserverade för stadens utbyggnad som har lagt fokus på Arenastaden och genom ett ytterligare tillskott på drygt 33 miljoner kronor.

När staden nu stängt sina sista åtaganden i Arenastaden kan redan reserverade medel användas för en av Solnas stora framtidsfrågor – skolan. Satsningen skapar förutsättningar för moderna och trygga skollokaler för Solnas elever.

Stadsledningsförvaltningen får därför i uppdrag att i samarbete med tekniska nämnden och skolnämnden ta fram en plan för hur skolupprustningsfonden ska kunna användas som komplement till stadens investeringsbudget. Uppdraget bör återredovisas under hösten 2021.

Kommunstyrelsen föreslås besluta

att ge stadsledningsförvaltningen i uppdrag att i samarbete med tekniska

nämnden och skolnämnden ta fram en plan för hur skolupprustningsfonden ska kunna användas som komplement till stadens investeringsbudget.

Pehr Granfalk (M)

Marianne Damström Gereben (L) Bernhard Huber (MP)

Anna Lasses (C) Samuel Klippfalk (KD)

Bilaga 3 till KS/2021-03-29 § 21

Kommunstyrelsen 29 mars 2021