Idrotten är en symbolisk och social arena där normerande föreställningar om kön och sexualitet skapas och upprätthålls, i ständig växelverkan med det omgivande samhället.69 Bakgrunden till att normer kring kön och sexu-
alitet är så starka inom just idrotten är dess könade historia. Idrotten har länge varit en sfär uteslutande för män, som syftat till att fostra en manlig (militärisk) elit. Viktor Gustaf Balck, 1844 - 1928, var en svensk idrottsle- dare, gymnast, officer och bakgrundsfigur till modern svensk idrott. Han kallas ibland för ”den svenska idrottens fader”. Han har också formulerat hur en man ska vara. Att vara man kan här läsas som synonymt med att vara idrottare:
”En man ska vara rank och rakvuxen som en gran, med bröstet hvälfdt, huvudet fast och högburet, axlarna breda, musklerna hårda och nerverna starka. Han skall ega ett varmt hjerta och fast vilja; han skall vara modig och lugn i fara och olycka; samt alltid redo att finna utvägar i nöd. Han skall ega det sanna modet att aldrig avvika från pliktens bud, om än detta skulle störta honom. Han skall tåla nöd och ansträngning, smärta hunger och törst samt köld och våta, utan att klaga. Sådana män behöfvas, än idag. Sådana måste danas genom arbete, kamp och – idrott!”70
Viktor Balck jämförde idrotten med kriget och ett krigsfostrande ideal. Han betonade viljekraft, kontroll och mod. Idrotten skulle hålla lidelser och drif- ter i schack och disciplin blev det viktigaste ledordet. Rädslan för att förlora
69 Eng (2006), Fundberg (2003) 70 Balck i Wetterberg (2002) s. 87-88
manligheten var hotet. De egenskaper som anses vara viktiga inom idrotten är alltså också centrala för hur män ska vara.71
Än idag bör idrott förstås som en arena som befäster och hyllar maskulina ideal.72 Vissa forskare menar att maskulinitetsnormer i synnerhet är tydliga
inom mer maskulint kodade idrotter som fotboll och ishockey. I ishockey finns exempelvis en våldskultur som premierar tufft spel, där spelaren ska kunna ta och ge smärta samt helst visa prov på offervilja. Denna våldsro- mantik är starkt kopplad till manlighet.73 Många manliga boxare har börjat
på grund av att de blivit mobbade eller utsatta för rasism menar Kath Wood- ward i Rumbles in the jungle: boxing, racialization and the performance of
masculinity. De maskulina idealen inom boxningen skapas genom myter
och legender om heroiska boxare som tagit upp kampen och slagit tillbaka, historier skapar berättelser som inspirerar andra män att börja boxas.74
Flera studier påvisar att idrott, och i synnerhet lagidrott, erbjuder utrymme åt homosocial gemenskap. Inom idrotten ges således spelrum åt män att ge uttryck för fysisk och emotionell närhet till varandra. Eftersom de be- finner sig i ett maskulint kodat sammanhang undkommer de därför ofta misstankar om manlig homosexualitet. 75 Studier visar exempelvis på att en
man som spelar ishockey inte behöver bevisa sin maskulinitet då ishockey redan är associerad med maskulinitet (läs manlig heterosexualitet). Det är därmed också lättare för homosexuella män att dölja sin sexuella läggning i en sådan miljö. Inom mer feminint kodade idrottsformer, som exempelvis konståkning, blir det mycket svårare att leva dolt.76
I många idrotter finns det en tydlig gräns för i vilken utsträckning normer kring kön och sexualitet kan utmanas. Ett exempel kan hämtas från det kanadensiska konståkningsförbundet som menade att manliga konståkare borde undvika att, inför media, associeras med femininitet eftersom det an- sågs skada idrottsgrenens rykte.77 Även media bidrar till att dra gränser för
i vilken utsträckning normer om kön och sexualitet kan utmanas. Exempel på det är hur män inom konståkningen framställs som oerhört maskulina, till exempel genom beskrivningar från tävlingar med krigstermer och åkare som krigare vilka ska slåss om medaljen.78
Samtidigt som normerna kring kön och sexualitet är starka är berättelserna från idrotten inte entydiga eller homogena. Ett exempel på hur flera dis- kurser kring kön och sexualitet kan existera parallellt finns inom konståk- ningen som anses ha en feminin karaktär samtidigt som den genomsyras av maskulinitetsideal. Konståkningens feminina karaktär bidrar till att den,
71 Om hur hegemoniska maskulinitetsideal skapas och upprätthålls inom idrotten, se Messner (2003), Connell (2005), Fundberg (2003)
72 Griffin (1995), Andreasson (2006), jfr Curry (1991) 73 Stark & Backman (2001)
74 Woodward (2004)
75 Fundberg (2003), Griffin (1995) 76 Griffin (1995)
77 Adams (2011) 78 Adams (1997)
till skillnad från många maskulint kodade idrottsgrenar, erbjuder många manliga konståkare ett relativt stort utrymme för att överskrida förväntade kön- och sexualitetsuttryck.79
Homo- och bisexuella män
I Jesper Fundbergs studie Kom igen, gubbar! undersöks hur maskulina och heteronormativa värden förmedlas och premieras inom svensk pojkfotboll. Det som uppfattas och benämns som maskulint bland ledare och pojkar blir det goda och rätta medan femininitet representerar det som är mindre bra. Uttryck som ”spela inte som en kärring” eller ”håll bögavstånd” används därför i syfte att distansera sig från femininitet och homosexualitet. Vidare betraktar Fundberg pojkfotbollen som en manlig fostringsmiljö och som en miljö där normalitet skapas. Att lära sig spela fotboll är en del i föreställ- ningen om hur pojkar ska fostras till riktiga män. Studien avhandlar även frågor som rör intimitet och gemenskap. För att bli en del av (manliga) gemenskapen krävs ett normativt synsätt på manligt, kvinnligt och sexu- aliteter – något som givetvis inverkar på villkoren för de homosexuella fot- bollsspelarna.80 Även andra studier visar att stereotyper och jargong som
nedvärderar homosexuella män är vardagliga inslag som idrottare tvingas förhålla sig till, likväl som tystnad och osynlighet.81
I artikeln Openly gay athletes. Contesting hegemonic masculinity in a ho-
mophobic environment beskriver Anderson hur homosexuella idrottare
ibland ger uttryck för internaliserad homofobi. Den tystnad och det osyn- liggörande som omgärdar homosexualitet och homosexuella personer upp- fattas helt enkelt inte alltid som diskriminerande. Exempelvis kan en person vara accepterad i laget så länge det inte nämns eller syns att han är homo- sexuell. Denne kan ibland känna att den är accepterad men acceptansen är villkorad.82 En svensk studie visar att denna uppfattning råder även på för-
bundsnivå. Tystnad och förnekelse omgärdar många specialidrottsförbunds uppfattningar om diskriminering på grund av sexuell läggning.83
Det finns få öppet homosexuella män som kan vara förebilder för yngre. Det finns flera orsaker till det. En är att bland de få homosexuella män som varit öppna inom idrotten är det flera som haft svårt att acceptera sin roll som förebild och hellre velat bli uppmärksammade som duktiga idrottare än som homosexuella idrottare.84 En annan är att trots förekomsten av offentligt
öppna homosexuella idrottare envisas media med att framställa dessa i he- terosexuella termer, genom att beskriva dem enligt stereotypa könsmönster eller skriva om partners ur ett heteronormativt perspektiv.85
79 Hellborg (2010) 80 Fundberg (2003) 81 Anderson (2002) 82 Anderson (2002) 83 Axelsson (2005) 84 Kestnbaum (2003) 85 Adams (1997)