Maskulint och feminint kodade uppgifter

Eftersom de unga männen inte visste att de valde mot könsnormen när valen gjordes har det inte påverkat deras val. Klasserna har inte påverkat informanternas beteende, säger de. Baschir tycker däremot att hans klass har påverkat honom positivt och att han är gladare nu än på högstadiet. Niklas tycker inte att klassen påverkar honom men tror att om klassen enbart hade bestått av killar skulle det antagligen bli ett hårt och tufft klimat.

Vidare om skillnaden i hur två av intervjupersonerna tänker om sin framtid i relation till arbete, presenteras nedan i form av citat.

Emmelie: "Är det någonting som oroar dig inför framtiden?" Sam: "Kanske. Jag är ju 20 år nu. Kanske man vill tjäna pengar. Men man vet ju inte vad som kan hända." Emmelie: "Oroar du dig för jobb?" Sam: "Ja, jag bor hos en familj nu och det är lite tråkigt när man är 20 för man vill bo själv och klara sig. Så man vill ju ha pengar. I skolan tjänar vi ju inte pengar. Och det är det som oroar mig lite. Men jag kommer lösa det på något sätt."

I motsats till Sam resonerar Nicklas annorlunda om sin framtid. Han upplever att han har fler alternativ. Nicklas berättar följande:

Nicklas: "Jag vill äga ett eget hotell. Stor hotellkedja som typ Clarion" Emmelie: "Är det någonting du oroar dig för inför ditt framtida arbetsliv?" Nicklas: " Ja, att det inte kommer gå. Man behöver ju pengar för detta, starta företag. Sen är jag lite orolig över att hotelljobben som jag har nu ska ersättas av maskiner istället. Så receptionen försvinner på vissa hotell." Emmelie: "Hur kommer du att hantera det?" Nicklas: "Då blir det militären. Alltså nu senaste tiden när man kollar på bilar och sådant där, fyller ju snart 18. Så har man snackat med lite försäljare och så och då tänker man ju ändå, kul att vara bilförsäljare. Jag är ändå intresserad av bilar- Så bilförsäljare hade varit kul också."

På sin fritid gör Ali, Miquel, Driton, Baschir och Niklas samma sak: "hänger med kompisar/festar och tränar" som Baschir sa. Niklas, Peter, Driton och Ali tycker om att spela dator- eller tv-spel. Niklas tycker också om att shoppa med sina vänner i köpcenter. Sam tycker det är bäst att träffa sina kompisar över en kopp kaffe och kanske titta på en film.

31

Under praktiken fick de unga männen göra olika arbetsuppgifter. Peter tyckte att den tråkigaste arbetsuppgiften var att duka fram frukosten och förbereda restaurangen inför morgondagen. Niklas tyckte att den tråkigaste uppgiften var houskeeping vilket innebär att städa och bädda sängar. De andra unga männen tyckte inget var tråkigt. På Hotell- och turismprogrammet fick de unga männen förbereda frukost, konferenser samt stå i receptionen, städa och förbereda sovrum under sin praktik.

På vård- och omsorgsprogrammet fick de unga männen hjälpa patienterna att äta, gå på toaletten, duscha, umgås med de gamla och städa deras rum. Baschir och Nicklas vill jobba med möte med människor under praktiken, de beskriver att de går ut på ett professionellt förhållningssätt med service. Slutligen tycker Miquel och Peter om att göra de praktiska arbetsuppgifterna på sina praktiker som till exempel ha ansvar för bokningssystemet eller förbereda en konferens.

5.2.1 Analys

Sam och Nicklas pratar om sin framtid på väldigt olika sätt. Nicklas pratar om flera olika alternativ medan Sam berättar att han oroar sig för att få arbete. Sam vill ha ett arbete medan Nicklas pratar om att välja ett arbete. De pratar om olika förutsättningar som är ett resultat av intersektionalitet och de olika aspekter det bär med sig. Det finns en skillnad bland våra informanter i hur de pratar om arbetstillfällen beroende på om de är svenskfödda eller inte.

Gottfredson (1981) talar bland annat om yrkesbilder och att de skapas utifrån de föreställningar en har om omvärlden samt hur det är kompatibelt med hur en uppfattar sig själv. Våra informanter hade en annan yrkeskarta än den karta som statistiken pekar på. Våra informanter kände inte till att det enligt statistiken över gymnasieval 2017 vanligtvis är unga kvinnor som väljer vård- och omsorgsprogrammet eller hotell- och turismprogrammet. Flera av våra informanter hade större kunskap om hur fördelningen av kön ser ut på alternativa arbetsplatser kopplade till gymnasieutbildningen men såg inte det som ett problem. Detta styrks också av de unga männens berättelser om förebilder och kunskap om vilka som arbetar inom vård- och omsorg då det stämmer överens med hur arbetsmarknaden ser ut. Omsorgsarbete utanför hemmet finns inte i alla länder och då kan migration få en större betydelse i samband med de unga männens föreställningar om arbetsmarknaden eftersom alla hjälps åt att ta hand om varandra i deras hemländer.

Vi kan konstatera att kön är någonting som sällan reflekteras över av de unga männen. De har inte gjort sina val utifrån kön som en aspekt. Detta stämmer överens med Connell (1996)

32

och genusordningen där män och maskulinitet privilegieras över kvinnor, andra män och femininitet. Fast det finns en skillnad mellan våra intervjupersoner och hur de pratar om sig själva i förhållande till feminint och maskulint kodade uppgifter. Alla har inte samma position i förhållande till den maskulina hegemonin. På hotell- och turistprogrammet tyckte en del av intervjupersonerna inte om städningen och frukosten. Detta kan bero på att städning främst ses som en feminin syssla och är smutsigt och knyts till lägre status. Detsamma gäller frukosten att det främst ses som feminint att ställa i ordning och förbereda inför morgondagen. Dessutom kan vissa arbetsuppgifter innebära tidiga mornar som inte stämmer överens med den frihet som informanterna på hotell- och turismprogrammet pratar om att det vill ha. Att ta avstånd från dessa sysslor är också ett sätt att ta avstånd från det som förknippas med lägre status och smuts. Det kan också vara så att informanterna pratar om att hushållsarbete är tråkigt och att det inte handlar om att avsiktligt ta avstånd från någonting som är feminint kodat. De väljer något som är mer manligt kodat som att sitta vid datorn och hantera bokningar. Även om många kvinnor har hand om arbetsuppgifter som dessa har det fortfarande en maskulin kodning.

För att vara en del av den hegemoniska maskuliniteten måste en förhålla sig till och passa in i kön, klass, sexualitet, hudfärg, religion, ålder o.s.v. Våra informanter lyfter att de inte känner ett behov av att uttrycka sig maskulint i klassen eftersom de inte tycker att klassen påverkar dem. Klasserna är dessutom sällan dominerad av unga kvinnor.

Från Sharifs (2017) studie visade det sig att många föräldrar till nyanlända ansåg att yrkesprogram var lågstatusutbildningar som också kan vara en anledning till att dessa program ses som mer oattraktiva. Även personer utan migrationsbakgrund anser att yrkesutbildningar har låg status. Bland våra informanter finns blandade åsikter. Sam, Driton och Ali sa de att hade valt en annan utbildning om de haft betygen till det. Ofta finns en koppling mellan höga intagningspoäng och popularitet på gymnasieutbildningar. Populära utbildningar har ofta högre status.

När vi tittar på vad våra intervjupersoner önskar arbeta med och deras val av gymnasieprogram finns det en person som sticker ut. Nicklas talar om att han vill bli chef för en stor hotellkedja. Resterande informanter önskar först och hitta jobb och sedan vill vissa vidareutbilda sig. Nicklas vision har enligt honom bara ett problem och det är finansiering. En tydlig maskulinitetsmarkör är att vara självförsörjande, någonting Nicklas berättar att han vill vara. Att vara självförsörjande tillhör den hegemoniska maskuliniteten. Connell (1996) skriver även att den maskulina hegemonin som kan variera mellan tid och kulturer. När vi undersöker hur de unga männen pratar om sin maskulinitet märker vi att träning, göra lumpen och spela spel nämns av alla förutom en informant. Detta tolkar vi som aktiviteter för att uttrycka

33

maskulinitet. Eftersom i princip alla de unga männen ägnar sig åt dessa aktiviteter är det ett accepterat sätt att uttrycka maskulinitet.

Det finns tillfällen där de unga männen pratar om vikten av sitt beteende och bemötande mot andra människor. De intervjuade unga männen pratar om bemötande och relationer med kunder respektive brukare. Som våra intervjupersoner beskriver sitt agerande är det kopplat olika mycket till femininitet eller maskulinitet. Detta tar de unga männen antingen närmre eller längre ifrån den maskulina hegemonin som Connell (1996) skriver om. Med positionering i maskulinitet kommer också positionering som för med sig status. Ulfsdotter Eriksson (2012) och Gottfredson (1981) pratar om status som någonting som är bundet till kön och som upprätthålls av strukturer i samhället. Arbeten som inte kräver eftergymnasial utbildning har lägre status än de arbeten som kräver det. Alla informanter har praktik och samma utbildningsnivå men de har olika arbetsuppgifter som är olika kodade och bär med sig olika mycket status.