En studie om att bli respektabel man- Klass, kön och status i yrkesprogram

Fakulteten för lärande och samhälle

Examensarbete

15 högskolepoäng, grundnivå

En studie om att bli respektabel man

Klass, kön och status i yrkesprogram

A Study about to Become a Respectable Man

Class, Sex and Status in Vocational Education Programs

Malin Nilsson

Emmelie Sköld

Studie- och yrkesvägledarexamen 180hp

Handledare: Frida Wikstrand

Datum för uppsatsseminarium: 2018-05-31

Examinator: Jan Anders Andersson Handledare: Frida Wikstrand

3

Sammanfattning

Den könssegregerade arbetsmarknaden och de könssegregerade gymnasieutbildningarna kan hänga ihop. En grupp unga män har fått berätta om sina val till kvinnodominerade

gymnasieutbildningar samt hur de uttrycker maskulinitet i förhållande till det. Vårt syfte har varit att undersöka hur unga män prata om sina normbrytande gymnasieval och hur de pratar om att uttrycka maskulinitet. Vårt syfte har också varit att undersöka vad det är som gör en man respektabel. Med en kvalitativ metod och analys genom begreppen: intersektionalitet, respektabel och maskulin hegemoni har vi kommit fram till slutsatser för vårt syfte. Analysen visar på en ojämlikhet i det svenska samhället när det gäller kön, och etnicitet i samband med utbildningar och arbetsmarknaden. Vissa unga män berättar om ett behov att anpassa sig mer än andra för att få arbete. Det kan handla om att de unga männen känner att de måste studera flitigare och prestera bra på praktikplatsen för att få en bra referens, vilket de hoppas leder till arbete. Andra unga män pratar istället om att åka utomlands för att leva och arbeta i värmen för att komma bort från det vanliga svenssonlivet. Vi diskuterar om de unga männen väljer på att vara eller inte vara en svensson.

Nycklerord: maskulinitet, normbrytandegymnasieval, migration, intersektionalitet och respektabel

4

Förord

Vi vill tack Frida för en utomordentlig handledning genom detta arbete. Självklart vill vi också tacka de som ställt upp på intervjuer och de personer som hjälpt oss få kontakt med intervjupersonerna. Sist men inte minst vill vi tacka Annika och Mikaela som korrekturläst och gett feedback på vårt arbete.

Genom hela arbetet har vi båda hjälpts åt att författa varje kapitel med undantag för Tidigare Forskning där Malin haft huvudansvaret och Teori där Emmelie har varit förste skribent. När ny forskning eller litteratur tillkommit i en tid av lite lästid har Emmelie läst in sig på litteraturen och berättat vad hon läst för Malin. Detta är ett mer effektivt arbetssätt då Malin är en långsam läsare. Malin har organiserat arbetet i Word så att bland annat rubriker, radavstånd, indrag, typsnitt och innehållsförteckningen blivit rätt.

I kapitlen inledning och metod har en av oss har börjat författa en början i ett kapitel medan den andra har jobbat med en annan del. Därefter har vi gått igenom det tillsammans och korrigerat texten. I resultatet, analysen och diskussionen har vi suttit tillsammans och diskuterat om hur vi skulle skriva texten i samband med skrivandet.

5

Innehållsförteckning

2.1 Maskulinitet och femininitet i skolan ... 9

2.2 Maskulinitet och femininitet i idrott ... 11

2.3 Maskulinitet och femininitet ... 12

2.4 Intersektionalitet i arbete och skola ... 14

2.5 Sammanfattning ... 15

3. Teori ... 16

3.1 R.W. Connell ... 16

3.1.1 Bakgrund till teorin ... 17

3.1.2 Maskulin hegemoni ... 17

3.2 Linda S. Gottfredson ... 18

3.2.1 Kön som accepterade alternativ ... 20

3.3 Intersektionalitet och respektabilitet ... 20

3.4 Sammanfattning ... 21

4. Metod ... 22

4.1 Metodval och metoddiskussion ... 22

4.2 Datainsamling och urval ... 22

4.3 Analysform ... 24

4.4 Etiska ställningstaganden ... 24

5. Resultat och analys ... 26

5.1 Valet till kvinnodominerad utbildning ... 27

5.1.1 Analys ... 28

5.2 Maskulint och feminint kodade uppgifter ... 30

5.2.1 Analys ... 31

5.3 Att bli en respektabel Svensson ... 33

5.3.1 Analys ... 35

6

6. Diskussion ... 39

6.1 Diskussion om tillvägagångssätt ... 40

6.2 Diskussion om resultat och analys ... 41

6.3 Diskussion om studie- och yrkesvägledning ... 43

6.4 Diskussion om tidigare och framtida forskning ... 43

7. Referenslista ... 45

7

1. Inledning

Det finns en könsuppdelad arbetsmarknad i Sverige (Maria Hedin och Magnus Åberg 2013). Uppdelningen är både horisontell som betyder att kvinnor och män arbetar inom olika yrken, samt vertikalt, som innebär att det är större sannolikhet att män blir chefer. Det sistnämnda brukar beskrivas med metaforen glastak och används speciellt när det talas om kvinnors möjligheter till att klättra i karriärstegen (ibid).

På gymnasieprogrammen i Sverige finns det också en tydlig könsuppdelning inom vissa program så som på fordon- och transportprogrammet och hantverksprogrammet, där detta är extra tydligt (Skolverket 2018). Med andra ord speglas gymnasieprogrammen den könsuppdelning som finns på arbetsmarknaden. Det finns de som bryter mot den könsuppdelade arbetsmarknaden och utbildningarna. Ett exempel på dessa är individer med migrationsbakgrund (Hassan Sharif 2017). Runt om i världen har det forskats om hur könsfördelningen reproducerats (Artcher, Dewitt, Osborne, Jonathan, Dillon, Wills och Wong 2012 och Mutekwe, Modiba 2012). Även i Sverige har flera branscher fått upp ögonen för fenomenet. Rekrytering för byggbranschen, som är dominerat av män, har gjort reklamplanscher med antingen bara kvinnor eller både kvinnor och män (Ystad gymnasium bygg- och anläggningsprogrammet 2018). Byggbranschen ser den sneda könsfördelningen som ett problem och vill med en annorlunda rekryteringsstrategi ändra på situationen.

Studie- och yrkesvägledare har nämnts i samband med den sneda könsfördelningen på arbetsmarknaden. Där har bland annat byggbranschen pekat ut Studie- och yrkesvägledare som ansvariga för vilka som söker bygg-utbildningen (Johan Lindholm 2017-02-11). Det finns en uppfattning om att studie- och yrkesvägledare ska agera som den kraft som ska få elever att välja normbrytande och samtidigt möta arbetsmarknadens behov (Anna Glas 2018-01-30). Det är de sociala konstruktionerna och de accepterade könsnormerna som i slutändan sätter begränsningar för vilka yrkesval som ses som möjliga (Jannerida Bromseth, Frida Darj red. 2010).

Ungas yrkesaspirationer har undersökts och slutsatsen är att de som gjort normbrytande yrkesval har mött motstånd. Det framkom att studenterna som deltog i studien valde utifrån vad som ansågs vara feminint respektive maskulint menar Migunde Quinter m.fl. (2012, 4987). Det sker normbrytande val vilket utmanar synen på vad femininitet och maskulinitet är. Exakt vad maskulinitet och femininet är går inte att definiera eftersom det är relativt till tid och kultur då

8

det är förväntningar som finns i kontext med omgivningen som sätter ramarna för maskulinitet och femininitet (Reawyn W. Connell 2000).

Därför är det intressant att studera de normbrytande gymnasievalen som de unga männen i vårt arbete gör samt hur de talar om maskulinitet i samband med det. Det är också intressant att undersöka hur de unga männen talar om sin framtid och om hur de resonerar om ett eventuellt normbrytande yrkesval samt hur de pratar om att bli respektabel i samband med det.

1.1 Syfte

Syftet i vårt arbete är att undersöka hur unga män pratar om valet till ett yrkesförberedande gymnasieprogram som domineras av unga kvinnor och hur de i den kontexten gör sig till respektabla män. Syftet är också att undersöka hur de unga männen pratar om i vilken utsträckning de behöver uttrycka maskulinitet i den kvinnodominerade yrkesvärlden.

1.1.1 Frågeställningar:

 Hur pratar de intervjuade unga männen om sitt val till en kvinnodominerad utbildning?  Hur pratar de intervjuade unga männen om hur de kan göra maskulinitet?

 Vad innebär det att vara en respektabel för de intervjuade unga männen på hotell- och turistprogrammet och på vård- och omsorgsprogrammet?

1.2 Arbetets disposition

Vi presenterar först den tidigare forskning i kapitel 2 som knyter an till studie- och yrkesvägledningens forskningsområde. Därefter kommer ett teorikapitel, kapitel 3, som underlättar förståelsen inför ämnet och gör det möjligt att analysera den insamlade data. I kapitel 4 presenterar vi vår valda metod och hur vi har gått till väga för att genomföra undersökningen och insamlandet av data. I kapitel 5 redovisas resultaten följt av analysen i tematisk form. Slutligen redogör vi för den diskussion arbetet lett fram till.

9

2. Tidigare forskning

I detta kapitel tar vi ta upp tidigare forskning som relaterar till vår studie om unga män som gör normbrytande gymnasieval. Vi har tagit fram forskning om maskulinitet, femininitet och normer och om hur en bör vara för att bli respektabel. Därtill finns studier om hur samhällsgrupper i skolan kan bli utsatta när de inte har de förutsättningar och följer de normer som krävs och finns.

2.1 Maskulinitet och femininitet i skolan

Fredrik Zimmerman (2018) diskuterar i sin avhandling hur maskulinitet har studerats tidigare inom forskning. Det är intressant eftersom vi i den forskningen kan se hur maskulinitet har försökts definieras och omdefinieras. Det är egentligen normer kopplade till maskulinitet som Zimmerman (2018) intresserar sig för. Normer ändras och därmed uttryck av maskulinitet. Med en jämförelse av Zimmermans studie kan vi upptäcka likheter och skillnader med våra intervjupersoners berättelser. Zimmerman (2018) stödjer sin studie till Barrie Thorne (1993) och Paul Willis (1983).

Thorne (1993) skriver att fokus på maskulinitet lagts på ett enformigt plan då mycket forskning endast granskat unga män i skolvärlden som har tagit mycket plats i och utanför klassrummen. Zimmerman har tagit till sig Thornes (1993) kritik om hur forskningen om maskulinitet går till och låtit det styra riktningen i hans egen studie. Enligt Willis (1983) finns det en antipluggkultur hos pojkar i skolan som gör att pojkar inte studerar och misslyckas. Zimmerman (2018) observerade två klasser på en högstadieskola och ger inte enbart sin uppmärksamhet till de unga männen som hördes och syntes mest. Han upptäckte att det inte fanns en antipluggkulturen hos pojkarna på skolan vilket är motsatsen till det Willis kom fram till. Trotts detta presterade pojkarna inte jämbördigt med de flickorna när betygen granskades (ibid). Bland de pojkarna som pluggade visades maskulinitet genom att ha märkeskläder, vara snygg utan ansträngning, ta mer plats i det offentliga rummet, skämta högljutt och att vara sportig (Zimmerman 2018). Det motsatta beteendet sågs som feminint i Zimmermans (2018) forskning, att ta mindre plats i det offentliga rummet, vara ansvarstagande, mån om sitt utseende offentligt samt skämta tyst mellan vänner.

10

Skillnader i kön syns också i forskning i förskolan där Klara Dolk (2013) visar på att förskolepersonal som tror att de behandlar flickor och pojkar jämställt inte gör det. Redan från att barnen är små börjar en särbehandling utifrån barnets biologiska kön och efterhand bildar barnen sig en uppfattning om maskulinitet och femininitet (Dolk 2013). Författaren tar upp hur flickor från förskoleåldern lär sig att ta ansvar medan pojkarna inte gör det då de blir servade direkt när flickorna får vänta. För vår studie styrker ovanstående beteende att maskulinitet och femininitet skapas och att människor agerar och anpassar sig till vem de har framför sig.

I stöd av den tidigare forskningen kommer vi undersöka hur våra intervjupersoner beskriver sig själva och om de visar drag av maskulinitet eller femininitet i de kvinnodominerade gymnasieprogrammen. Även utanför Sverige förekommer könsuppdelningar i skolan. Återskapandet av normer som beskrivs nedan visar även på att status kan påverka yrkesval.

I en studie från Zimbabwe (Mutekwe, Edmore och Modiba, Maropeng 2012) visar resultaten att den undersökta skolan uppmanar och uppmuntrar män och kvinnor till olika yrken och ämnesval. Om eleverna går utanför den accepterande könsramen blir de socialt bestraffade (ibid). Unga män får höra att de är som unga kvinnor, vilket är negativt. Kvinnorna ska hitta en man och uppfostra barn fortsätter Mutekwe och Modiba (2012). De unga kvinnorna blir tillsagda att de inte ska bry sig om exempelvis matematik för att ingen man vill gifta sig med dem då (ibid). Mutekwe och Modiba (2012) skriver om hur strukturer i Zimbabwe återskapar ett förtryck mot kvinnliga studenter och samtidigt uppmuntrar manliga studenter till vidare studier. Dessa strukturer återskapar normerna i landet (ibid). Detta skiljer sig från studier från Skandinavien och Nordamerika där dessa tydliga strukturer av uppmuntran till förtryck inte finns i samma utsträckning. Men det finns ändå normer i dessa delar av världen som återskapas.

Hedin och Åberg (2013) har gjort en studie om hur det är att vara kvinna på byggprogrammet samt hur det är att vara man på vård- och omsorgsprogrammet. Resultaten jämfördes sedan. Författarna (Hedin, Åberg 2013) observerar att unga män inte känner sig välkomna på program som domineras av unga kvinnor men samtidigt behöver de inte hävda sina kunskaper och förmågor. Männen studerar för att lära sig nya saker och kunna skryta om sin kunskap för sin omgivning (ibid). Hedin och Åberg (2013) skriver att de unga kvinnorna på bygg- och anläggningsprogrammet förväntas vara noggranna och behöver hävda sitt kunnande. Lärare hjälper de unga kvinnorna mer utan att bli tillfrågade som författarna diskuterar om det finns en koppling till vilket kön eleverna har (ibid).

Sumita Bhattacharyya m.fl. (2011) samt Louise Archer m.fl. (2012) ställer sig frågan varför flickor inte är intresserad av vetenskap. Det är intressant eftersom många försök från samhället görs för att få in fler kvinnor inom det vetenskapliga området utomlands (ibid). Författarna

11

kommer fram till att de flickor som väljer vetenskap behöver hävda sig på två plan; (1) mycket intresserade av vetenskap och (2) som mycket feminina genom förmedling av bland annat träning och klädstil.

Det finns skillnad mellan män och kvinnors självsäkerhet och upplevelse av tillhörighet inom olika utbildningsområden (Una Tellhed, Martin Bäckström och Fredrik Björklund 2016, 86). Det finns få kvinnor inom STEM (Science, Technology, Engineering and Mathematics) och få män på HEED (Health care, Elementary Education and the Domestic spheres) utbildningar i Sverige (ibid). Både ett lågt självförtroende och upplevelsen av en bristande social tillhörighet är två anledningar till att det inte finns så många kvinnor som representerar STEM-utbildningar (ibid). Män upplever också bristande social tillhörighet som en anledning till att de inte väljer HEED-utbildningar men självförtroende tros inte vara en aspekt som påverkar valet (ibid). Kvinnorna i studien tror att de skulle göra bra ifrån sig inom ett kvinnodominerat arbetsområde men tvekade om hur de skulle kunna göra detsamma inom ett mansdominerat arbetsområde (Tellhed m.fl 2017, 87-88). I förhållande till det delgav männen att de trodde de skulle göra bra ifrån sig oavsett om yrket/arbetsområdet var kvinno- eller mansdominerat (ibid).

2.2 Maskulinitet och femininitet i idrott

Jesper Fundberg och Lars Lagergren (2015) undersöker damfotbollen i jämförelse med herrfotbollen. Detta är intressant för vår forskning då idrott och sportande fortfarande är mycket maskulint präglat. Vi kommer kunna analysera hur de unga männen i vårt arbete pratar om sport och jämföra det med de maskulina och feminina dragen som lyfts i forskningen här.

Fundberg och Lagergrens resultat visar att kvinnor och flickor blir kallade för tjejer oberoende av vilken ålder de har när de spelar fotboll (2015). Forskningen visar att när kvinnorna visar femininitet i samband med att till exempel vara engagerade i matchstrategin, tas det emot positivt (ibid). Samma femininitet är mindre bra andra gånger som under träningen då kvinnorna enligt tränaren inte tar ut sig (ibid).

De unga kvinnorna spelar fotboll samtidigt som de upprätthåller femininitet som skapar en konflikt då kvinnorna inte kan spela fotboll fullt ut eller uppträda feminint fullt ut (ibid). Att uppträda feminint på spelplanen innebär att spela bra men inte bli för svettig (ibid). Det innebär också att diskutera matchtaktiken tillsammans, ha långt hår uppsatt. En konsekvens av en

12

feminin kvinna är att bli utburen från spelplanen utan att be om det av sin manliga tränare om hon blir skadad (ibid). En man skulle inte få samma bemötande (ibid). Tränarna tycker det är bra att tjejerna inte blir sura när de förlorar och inte retas med förlorarna när de vinner men vill att de ska ta ut sig riktigt rejält under matcher och träningar (ibid).

Fundberg och Lagergren (2015) ställer sig frågan om det verkligen är så stor skillnad mellan damer och herrar att de behöver delas upp i olika kategorier vid idrott. De menar att detta kan bero på det historiska perspektivet där idrott har varit en arena för män. Författarna diskuterar om det egentligen är den sociala konstruktionen som tvingar kvinnor att inte ta ut sig helt under träningarna. De diskuterar vidare att upprätthållandet av femininitet kan vara det som sätter stopp för den fysiska utvecklingen istället för den biologiska skillnaden.

I kontrast till detta observerar Fundberg och Lagergren (2015) att det som är maskulint är att ta ut sig ordentligt på träningarna, inte diskutera spelstrategier med tränaren och att tåla stryk på planen.

2.3 Maskulinitet och femininitet

I Beverly Skeggs (1999) långtidsstudie undersöks konstruktionen och sambandet mellan klass och kön, där aspekten kön är särskilt intressant för vår rapport. Skeggs har använt sig av Pierre Bourdieus begrepp om ekonomiskt-, kulturellt-, socialt-, och symboliskt kapital (1999). Tillsammans med begreppen och feministisk teori analyserades resultaten där det framkom vad det är som gör en kvinna respektabel (1999, 2-21). Hon kom fram till att arbetarklasskvinnorna inte ville identifieras som arbetarklass då de ville uppfattas som respektabla kvinnor (1999, 253-254). Det finns alltså ett samband mellan kön och klass som kan bli intressant att utveckla en analys i relation till maskulinitet, beroende på vad vår undersöknings informanter delger.

Lotte Bloksgaard (2011) undersöker könsfördelningen på den danska arbetsmarknaden för att förstå könssegregeringen. Hennes intervjuer leder till en förståelse om att det står mycket på spel när en person väljer ett arbete som domineras av det motsatta könet. Kvinnorna i mansdominerade yrken ses inte som en vanlig kvinna utan som en annorlunda kvinna (ibid). Där kvinnorna inte känner att de kan uttrycka sin femininitet på arbetet gör de mer för att uttrycka den på sin fritid (ibid). Kvinnorna behöver också bevisa sin kunnighet enbart på grund av sitt kön (ibid).

13

Männen i Bloksgaards (2011) studie stod inför andra problem när de valde att bryta könsnormen. Dessa män i studien kompenserar sitt val av feminint kodat yrke genom att beskriva det som spännande och fartfyllt (Blooksgaards 2011).

Palle Storm, Susan Braedley och Sally Chivers (2016) undersökte två olika vårdboende och hur männen arbetade där. De kom fram till att män får olika möjligheter att utföra sitt arbete på olika arbetsplatser och det i sin tur påverkar patienternas beteende. När arbetet innebar mycket personalbyte hade patienterna inte förtroende för männen att genomföra alla sysslor såsom tvättning (ibid). Då bytte männen med en kvinnlig anställd för att slippa vissa arbetsuppgifter och det uppskattades inte av de anställda kvinnorna (ibid). Under nattpassen jobbade enbart män på samma vårdinstans och då fungerade arbetet utan problem, till skillnad från på dagen (ibid). Det berodde, enligt männen, på att de då hade tid att prata och bygga förtroende/relationer med patienterna (ibid). För att männen ska bli accepterade behöver de tid att bygga relationer med sina patienter (ibid).

På den andra vårdinrättningen arbetade personalen med samma patienter dagligen, där fanns det inte många patienter som vägrade ta vård från en man (Storm, Braedley och Chivers 2016). Där fick de tid att bygga relationer med patienterna vare sig det var dag eller natt vilket ledde till en bättre arbetsmiljö samt att personalen kunde göra samma sysslor.

Storm (2018) gjorde nyligen en studie om icke-vita mäns handlingsutrymme och position av kön, etnicitet och sexualitet på ett äldreboende i Sverige och Kanada. Storm (2018) använde begrepp som genusregin, handlingsutrymme och utbytbarhet för att analysera sina intervjuer. Resultaten visar på att kön och hudfärg påverkar intervjupersonernas egen upplevelse av arbetet (Storm 2018). Positionen i det vardagliga livet påverkar mest de som också skiljer sig från normen, "vita" män. Äldreboendets förmåga att hantera mångkultur avgjordes av arbetarnas förmåga att ta hänsyn till olika kulturella representationer (Storm 2018).

En kvantitativ studie som gjordes av Migunde Quinter m.fl. (2012, 4987) på elever från Kenya hade syftet att undersöka om det fanns någon skillnad i vilka karriärer eleverna föredrog ur ett köns-perspektiv. Resultatet visade att det fanns en skillnad i resonemang kring frågan då övervägande del flickor önskade ha ett socialt jobb medan pojkarna önskade ett arbete som innebar mer fysisk aktivitet (Quinter m.fl. 2012, 4994). Det var främst akademiska resurser och ekonomiskt kapital som ansågs vara de faktorer som påverkade elevernas ambition men det fanns också en uppdelning mellan de biologiska könen (ibid). Detta är ett tecken på det normåterskapande samhället och har därför stor betydelse för detta examensarbete.

Olika yrken har olika status och är laddade med symboler, kön, språk och jargong menar Ylva Ulfsdotter Eriksson (2012, 57-62). Som tidigare nämnt är arbetsmarknaden

14

könssegregerad, definitionen av det är om över 60% av arbetarna representerar ena könet (SCB 2010), då är yrket könssegregerat. Men även om en arbetsplats enligt siffrorna är jämställd kan det finnas en intern könssegregering som till exempel inom sjukvården där flest läkare är män och sjuk- och undersköterskor mest är representerade av kvinnor (Ulfsdotter Eriksson 2012, 59-60). Vad könssegregering beror på finns det många förklaringar till men ett alternativ är att vi fostras in till yrkesföreställningar utifrån det vi upplever vi kan identifiera oss med (ibid). Yrkesstatus bildas med föreställningar om vad som är åtråvärt och vad som inte är det, någonting som människor brukar vara väldigt eniga om (Ulfsdotter Erikson 2012, 94). Om en sträcker sig över flera länder eller världsdelar delas synen på yrkesstatus som beror på att länder delar normsystem och värderingssystem (ibid). Yrkesstatusen framkommer ur föreställningar av yrken som grundar sig i stereotyper av vilket kön som representerar yrket (ibid). Ulfsdotter Eriksson (2012, 57-59) menar att status är ett annat sätt att förstå ens klassposition. Författaren menar också att strukturer i samhället bidrar till att det fortfarande finns stora skillnader på hur mycket status ett arbete har. De arbeten som kräver högskoleutbildningar har generellt sätt högre status än de arbeten som inte kräver det (ibid).

2.4 Intersektionalitet i arbete och skola

Hassan Sharif (2017) har med en kvalitativ metod undersökt en grupp nyanlända ungdomar från Iran som går en introduktionsutbildning i gymnasiet i Sverige. Det framkommer att en måste gå i skolan och kunna det svenska språket för att få respekt (2017, 150). Många elever uttryckte en strävan mot att i framtiden studera på universitet, något som är starkt påverkat av föräldrarnas uppmaning, konstaterar Sharif (2017, 137–140). Därmed tros yrkesförberedande gymnasieprogram vara oattraktiva av denna grupp och enligt statistik är det fler killar än tjejer som väljer yrkesförberedandeprogram (2017, 142). För den grupp som Sharif har undersökt framgår det att klass, kön och etnicitet påverkar deras framtida val av utbildning (2017, 188). Även här framgår det att gymnasieprogram som till exempel vård- och omsorg är dominerat av tjejer vilket gör det intressant att ställa mot våra resultat.

Paula Mulinari (2014) undersökte kvinnliga utländska läkare i Sverige och hur de upplevde att de blev diskriminerade. Läkarna i studien upplevde diskriminering genom att de fick arbeta med fler patienter än de svenska inrikes födda läkarna (ibid). De utländska läkarna blev aldrig jämställda för sin kompetens med de svenska även om de hade mer utbildning (ibid). Kvinnorna sågs inte som jämlikar med de manliga kollegorna (ibid). De utländska läkarna valde mellan att

15

arbeta mer än de svenskfödda läkarna, lämna arbetet eller luta sig tillbaka och inse att de aldrig kommer kunna klättra högre i karriären (ibid).

2.5 Sammanfattning

Den tidigare forskning vi presenterat genomsyras av att det finns en tydlig könssegregering både inom utbildningar och på arbetsmarknaden. Även om studierna har haft olika syften tycks det finnas en likhet i att det finns skillnad mellan vad män och kvinnor upplever, om att kunna möta förväntningar som i sin tur påverkar deras val av utbildning och yrke. På flera olika arenor som skolan, arbetslivet eller på fotbollsplanen återfinns strukturer och strategier för hur män och kvinnor bör bete sig vilket samtidigt problematiserar och synliggör svårigheterna med att bryta dessa normer. De som agerar utefter förväntningar privilegieras och de som gör annorlunda kan antingen möta motstånd eller förmåner beroende på om de är man eller kvinna inom en specifik arena som domineras av det motsatta könet.

Det leder oss vidare till varför vi vill undersöka hur unga män pratar om sitt normbrytande val. I samband med detta är det också intressant ett veta hur unga män pratar om maskulinitet i förhållande till sin utbildning och framtid. Vi är ute efter att få en djupare förståelse om hur maskulinitet och att bli respektabel hänger ihop.

16

3. Teori

I det här avsnittet redogör vi för de teorier som kommer användas vid analysen av empirin. De teorier vi lägger tyngd vid till undersökningen är Raewyn. W. Connells (1996) teori om hegemonisk maskulinitet och Linda Gottfredsons (1981) teori; Theory of Circumscription and Compromise: Implications for Career Counseling.

3.1 R.W. Connell

Sociologen R. W. Connell (1996 och 2000) har sammanställt en rad olika studier, perspektiv och kunskap om maskulinitet: hur det uppstod, vad det innebär, hur det används och utförs. Författaren har sedan problematiserat och kritiskt granskat de studier som gjorts för att ta fram en egen teori. Utifrån detta har Connells teori om hegemonisk maskulinitet utkristalliserats. Till det har hen genomfört fyra studier på män och hur de under sina liv fostrats in i maskulinitet på olika sätt (1996, 155–179). Därefter har männens livsberättelser analyserats mot teorin. Studierna har gjorts på olika grupper av män som kommer i från olika klasser i samhället och Connell (1996) har gjort djupdykningar i olika maskuliniteter och tagit fram vilka förväntningar som finns, baksidor med de olika maskuliniteterna samt hur männen hanterar det. Exempel ges från historiska händelser och politiska ingripanden som teorin appliceras på för att ytterligare förklara den (Connell 1996, 183-2013).

Det framgår att maskulinitet är någonting som konstrueras överallt i vardagen, likt normer (1996, 55). Just maskulinitet, menar Connell (1996, 78–86), är starkt kopplat till kroppen då vissa fysiska attribut fungerar som en symbol och har olika värde i olika typer av maskuliniteter. För att definiera begreppen maskulinitet och genus har Connell använt sig av tidigare forskning som behandlar sexualitet, könsroller, förväntningar, politik, den fysiska kroppen, feminism, idrott, ”ras”, religion och klass för att nämna några. Som tidigare nämnt skapas maskulinitet på samma sätt som normer vilket innebär att ovan nämnda aspekter kan integreras, mötas, och framhävas på olika sätt som resulterar i att det också kan finnas olika maskulinitetsformer (Connell 1996). Eftersom Connell också utgår från ett psykoanalytiskt perspektiv använder hen sig av begreppet genus då hen menar att både maskulinitet och femininitet kan utövas och

17

rymmas i en mans- eller kvinnokropp (2000, 6-7). Detta antagande lägger grunden till varför det är intressant att undersöka till exempelvis maskulinitet då det annars sannolikt inte hade ifrågasatts. Det behöver finnas en acceptans för hegemonisk maskulinitet att existera är det nödvändigtvis inte så att denna maskulinitet har flest utövare i förhållande till andra maskuliniteter (Connell 2000, 11).

3.1.1 Bakgrund till teorin

Connell (1996) uttrycker sig i frågan om våld som ett medel av maskulinitet. Genom historien har kvinnor strukturellt blivit nedrustade och berövade sina rättigheter att själva kunna utöva våld (Connell 1996, 107). Varför författaren tar upp detta beror på att våld ingår som en del i utövandet av maskuliniteter och som det strukturellt integrerats genom tiderna i form av bland annat lagstiftning överför det förväntningar på vem som är mest ursäktad att använda sig av våld (ibid).

Efter denna tillbakablick på en del av maskuliniteters strukturella installation lyfts blicken mot den moderna politiken (Connell 1996, 201). Feminismen har haft genombrott som följs upp av olika rörelser, studier och diskussioner i sociala medier. Connells överblick av studier från 90-talet visar på att fler i världen intresserar sig för detta och detta innefattar både män som kvinnor (2000, 3-6). Författaren menar samtidigt att det är en lång väg kvar innan samhällen blir mer jämställda där exempelvis fler kvinnor får maktpositioner (1996, 201). Det har funnits kvinnor som genom historien fått maktpositioner, som Margaret Thatcher och Indra Gandhi som enligt Connell, lyckat genom att vara experter på att utnyttja sitt manliga nätverk (ibid).

3.1.2 Maskulin hegemoni

Hegemoni är ett begrepp Connell använder som myntades av Antonio Gramscis. Begreppet används när en vill hänvisa till att en grupp har kulturellt övertag som innefattar normer, förhållningssätt och attityder som gäller för ett specifikt område och tid i samhället (Connell 1996, 101). Hegemonisk maskulinitet utövas av de som uppfyller det kulturella idealet men detta innebär också att hegemonin och dess utövare kan se olika ut på olika platser i olika tider (ibid). Det är sällan utövare av maskulinitet, som blir en del av den hegemoniska maskuliniteten, är medvetna om deras anpassning till hegemonin (Connell 2000, 10-11). Däremot är det vanligare att de som blir en del av den maskulina hegemonin utnyttjar sin position som omfattar ett överordnande av kvinnor och män (ibid). Connell understryker för att

18

hegemoni ska kunna finnas till krävs en allmän acceptans i en eller flera maskuliniteter (2000, 12-13). Det exemplifieras med den amerikanska staten och dess militär som uppvisar en övertygande kollektiv maskulinitet som inte berörs av några angrepp från andra ideal, till exempel feministiskt tänkande (ibid).

Det finns en typ av hierarki i denna hegemoniska maskulinitet där författaren exemplifierar vita heterosexuella mäns överordnande av rasifierade män (1996, 102). Det finns alltså en ordning mellan maskuliniteter vilket också upprätthålls i form av politiska och kulturella exkluderingar (Connell 2000, 12-14). Om det uppdagas att någon inte håller sig inom hegemonitens ramar kan de bestraffas med skällsord som sexualiseras och ofta kopplas ihop med femininitet (ibid). Det är farligt för män på grund av att de sänks i hierarkin eftersom det som kopplas till femininitet ses som något negativt, speciellt om en är man.

Maskulin hegemoni är överordnad kvinnor och män men det kan antas att en del av utövarna av maskuliniteter som upprätthåller detta inte är medvetna om följderna av det (ibid). Därmed står det klart att hegemoni är en del av genusordningen som integrerar mellan olika strukturer av klass, kön och etnicitet (Connell 1996, 104).

Att använda begreppet maskulin hegemoni är intressant för oss i förhållande till vårt syfte och frågeställningar. Vi är ute efter att få en förståelse för varför unga män gör ett normbrytande gymnasieval. Samt hur de beskriver att de gör maskulinitet och hur det gör dem respektabla. I svaren från intervjuerna kommer vi att titta på vilka hinder intervjupersonerna beskriver i sitt framtida yrkesliv där det ofta är kvinnor som dominerar arbetsplatserna. Vi kommer också analysera hur och om de unga männen pratar om maskulint kodade arbetsuppgifter som ett sätt att positionera sig i maskulinitet. Det vill säga hur de unga männen beskriver sina arbeten som mer fartfyllda med hjälp av maskulina begrepp och attribut och hur de unga männen pratar eller inte pratar om det är av intresse.

3.2 Linda S. Gottfredson

Linda S. Gottfredson har tagit fram en teori som förklarar bakomliggande faktorer till ens yrkesmässiga ambitioner. Detta görs utifrån fyra olika steg av självuppfattning och preferenser. Kön och social klass beskrivs som de två viktigaste faktorer vid ett beslutstagande om till exempel karriär och vad mer är att dessa förutsättningar ofta får kompromissas (Gottfredson 1981, 546). Hon lyfter att kön är den framförallt viktigaste faktorn som påverkar vid

19

beslutsfattande (ibid). Gottfredson har flera olika begrepp hon använder sig av för att förklara bredden av och vägen till en yrkesambition (1981, 547). Begreppen är självuppfattning, yrkespreferens och yrkesbilder.

Självuppfattning är en hörnsten i vilket Gottfredson (1981) bygger vidare sin teori från. Ens egen uppfattning om sig själv kallar Gottfredson för självuppfattning. Det innefattar genus, social klass, kunskaper, intressen och värderingar (ibid). ”People may or may not be conciously

aware of their self-concepts and they may or may not be able to articulate them, but they act on their beliefs about themselves.” - Gottfredson 1981, 547. Självuppfattning utvecklas under uppväxten och Gottfredson har ringat in de åldersspann där specifika delar av självuppfattningen utvecklas som mest (1981, 548-549). Vid 3-5 års ålder utvecklar barnet förståelsen om vad vuxna är och att det innebär att ha makt (ibid). Vidare förklarar författaren att vid sex- till åttaårsåldern börjar barn förstå könsroller och de stereotyper som anknyts till det (ibid). Fortsättningsvis kan barn göra sin egen uppfattning och börja inse och aktivt ta ställningar till värderingar när de är mellan 9-13 år och slutligen vid 14-års åldern genomgår de vad som kallas för ungdomsidentitetskrisen (ibid). Det leder vidare till att utveckla en mer fulländad självuppfattning (Gottfredson 1981). Eftersom självuppfattning delvis formas av de föreställningar en har om omvärlden påverkar det hur ens självuppfattning är förmögen att förändras (ibid). Ens bilder och föreställningar om det runt omkring en måste förändras för att ens självuppfattning ska kunna ändras (ibid).

Gottfredson (1981) har valt att undvika ordet stereotyp på grund av sin negativa laddning i frågan om yrkesbilder men det handlar om vilka föreställningar en person har av olika yrken. Dessa föreställningar är ofta stereotyper om vad ett yrke kan gå ut på och vilka typer av personer, livsstilar och arbetsförhållanden som kan vara associerade med yrket (ibid). Gottfredson (1981, 556) pratar om status som kopplat till kön. Hon menar att kvinnor har en lägre statusposition i samhället, någonting som både män och kvinnor håller med om och upprätthåller (ibid).

Ens självuppfattning och ens yrkesbilder leder fortsättningsvis till de preferenser en ser för vilket eller vilka yrken som kan ses som möjliga. Yrkesbilder omfattar vilka hinder eller barriärer en ser. Egentligen kan preferenser kokas ner till vad en vill mest respektive vad en helst undviker i yrkeskontexten (Gottfredson 1981, 548). Det är värt att tillägga att när det talas om detta handlar det om en persons önskningar snarare än vad som en kan se är realistiskt genomförbart (ibid).

Vad en upplever som tillgängligt beror på hur en värderar sin självbild i kombination med ens yrkespreferens (Gottfredson 1981). Beroende på hur en uppfattar alternativa möjliga yrken kommer alternativen övervägas olika mycket (Gottfredson 1981, 548). Om ett yrke uppfattas i

20

olika utsträckning som möjligt i form av exempelvis geografisk tillgänglighet, bristande kunskap om hur en kan få ett jobb och uppfattning om diskriminering inom yrket är en inne i en fas av värdering (ibid).

3.2.1 Kön som accepterade alternativ

Även om någon ser sina alternativ som möjliga är det inte säkert att personen upplever att omgivningen är positivt inställd. Med andra ord om det är socialt accepterat och att personen i fråga kan identifiera sig i den sociala kontexten om yrket för med sig (ibid).

Det ska inte uteslutas att kompromisser inte finns även om ens självbild stämmer bra överens mot det ens yrkespreferens och uppfattning av tillgänglighet (1981, 549). Ens yrkesintresse, arbetsnivå, femininitet/maskulinitet är ordningen på kompromisser som åtgärd vid vuxnas yrkesval (ibid). Precis som exempelvis en ung pojke som drömmer om att bli en brandman sitter genusidentiteten samman starkt med ens självuppfattning (ibid).

3.3 Intersektionalitet och respektabilitet

Begreppet intersektionalitet myntades från det feministiska perspektivet och har använts för att få en utförligare bild av maktpositioner (Paulina de los Reyes, Diana Mulinari 2005, 27). Intersektionalitet används för att förstå hur olika aspekter förhåller sig till varandra. Dessa aspekter kan vara kön, klass, etnicitet och status (de los Reyes, Mulinari 2005, 28-29). Begreppet har använts för att problematisera maktstrukturer och för oss blir det intressant att undersöka hur de unga männen uppfattar sin maktposition samt hur de pratar om hur de kan positionera sig utifrån sina förutsättningar. Deras förutsättningar är vad begreppet intersektionalitet innefattar. Connell (2000, 34) använder begreppet maskulinitet som i förhållande till klass, ras, etnicitet och andra maktaspekter. Vi kommer att använda begreppet intersektionalitet genom status, etnicitet och andra maktaspekter som intervjupersonerna pratar om, för att förstå deras maskulinitet.

Beverly Skeggs har använt sig av begreppen respektabel och respektabilitet i sin studie om arbetarkvinnor i Storbritannien (1999, 69). I studien använder kvinnorna olika kapital för att förflytta sina positioner i sociala arenor för att samla respektabilitet som sedan användes för att bli respektabla kvinnor (Skeggs 1999, 255). En viktig aspekt som Skeggs (1999) upptäckte var att ”vithet” är starkt kopplat till respektabilitet. Vi använder begreppet respektabel för att

21

få fram hur intervjupersonerna blir respektabla män genom utövandet av maskulinitet. Respektabel blir en när ens position i samhället stämmer överens med normerna en förväntas följa (ibid). Normer skapar strukturer och handlingsutrymmen som kan se olika ut utifrån de förutsättningar en har (Skeggs 1999, 70).

3.4 Sammanfattning

Mot bakgrund av de presenterade teorierna vill vi besvara hur det kommer sig att de unga männen gjorde ett normbrytande gymnasieval och vad de unga männen tror om det kommande arbetslivet. Syftet är också att undersöka om hur de pratar om sitt normbrytande val, om de över huvud taget är medvetna om att det gjort ett normbrytande val. Teorierna erbjuder olika perspektiv på hur frågeställningarna kan besvaras och på så vis kompletterar teorierna varandra.

Vi har valt att använda oss av både Gottfredsons teori och Connells teori för att kunna analysera den relevanta insamlade empiri som möjligt för att kunna besvara vår frågeställning. När vi exempelvis frågar om vad de unga männen får göra på sina arbetsplatser och vad de önskar göra i sitt arbetsliv kan en kombination av Connells förklaring av maskulin hegemoni och Gottfredsons beskrivning av yrkesbilder hjälper de oss att förstå och analysera den data vi får från intervjuerna. Vår ambition är att analysera vad de berättar om sig själva och sina tankar om sig själva i professionella kontexter samt deras berättelser om fritidsintressen. Utifrån det och att de unga männen har gjort ett normbrytande gymnasieval är det intressant att se hur de pratar om sin framtid i förhållande till maskulinitet och yrkesbilder. Hur de unga männen sedan förhåller sig till kön, klass, etnicitet och status analyserar vi genom begreppen intersektionalitet och respektabel.

22

4. Metod

I detta kapitel redogör vi hur vi har gått till väga för att genomföra undersökningen. Kapitlet är uppdelat under 5 rubriker: 4.1 Metodval och metoddiskussion, 4.2 Datainsamling och Urval, 4.3 Analysform och 4.4 Etiska ställningstagande i den ordningen.

4.1 Metodval och metoddiskussion

Vi har valt att använda en kvalitativ metod för att besvara frågeställningen. Anledningen till det är att vi vill undersöka hur unga män pratar om sitt normbrytande gymnasieval. Det innebär att det inte finns ett definitivt svar som en kvantitativ studie kan ge eftersom varje individ redogör en egen berättelse. Utifrån Ann Kristin Larsen (2014) är den stora skillnaden mellan kvalitativa och kvantitativa metoder. Med en kvantitativ metod kan en generalisera ett resultat på en definierad population (Larsen 2014, 77). En fördel med vår valda metod är att under arbetets gång finns det utrymme för att ändra insamlingen av empiri vilket är möjligt med ett kvalitativt arbetssätt (Larsen 2014, 80-81). Svagheten med metoden är att vi som intervjuare kan påverka våra intervjupersoner. Vi kan även ställa fel typ av följdfrågor som kan leda till blockering i svaren. Det finns även risk för ledande frågor och kommunikativa brister. I en kvantitativ metod kan en exempelvis samlat in 100 enkäter för att sen inse att det finns brister i hur data kommer kunna besvara frågeställningen. Eftersom våra frågor går att justera efterhand minskar risken för att data går förlorad. Fortsättningsvis menar Larsen (2014) att med möjligheten att alternera till exempel ens intervjufrågor för att få mer relevanta svar för undersökningen ökar också arbetets validitet (2014, 81). Det är viktigt för vår undersökning att de unga männens berättelser kommer fram i sin helhet. Då kan det krävas följdfrågor och förklaringar till våra frågor.

4.2 Datainsamling och urval

Vår datainsamling har genomförts med en intervjuguide, se Bilaga 1. Frågorna har tagits fram med bakgrund till tidigare om andra målgrupper som bland annat gjort normbrytande gymnasieval. Senare beskriver vi hur vi kodat empirin med utgång från våra teorier. Intervjuguiden är baserad på vårt syfte som är att undersöka hur unga män pratar om ett

23

gymnasieprogram (hotell- och turismprogrammet eller vård- och omsorgsprogrammet) som enligt statistik domineras av unga kvinnor. Vi har undersökt hur de unga männen pratar om att de gör eller inte gör uttryck för maskulinitet i utbildningen. Detta kallas för att göra en ostrukturerad intervju som Larsen (2014, 84) förklarar är en strategi för att besvara sin frågeställning. Det krävs att frågorna eller stödorden i guiden är nära kopplade med ens frågeställning (Larsen 2014, 84). Då kan intervjuguiden fungera som en checklista av ämne eller område som intervjun ska handla om (ibid). Vi har gjort som Larsen (2014) förespråkar när intervjuguiden utarbetades.

Utifrån vad vi kan finna från tidigare forskning varierar datainsamlingsmetoden eftersom de olika undersökningarna har använt sig av olika metoder. Vårt syfte handlar om att få en förståelse och därmed ser vi det nödvändigt att få en berättelse från respondenterna. Argumentet för att vi valt denna intervjumetod är kopplat till valet av kvalitativ metod för hela undersökningen och den analysform vi kommer använda oss av som beskrivs under nästa rubrik.

För att samla in data kontaktade vi över 10 gymnasieskolor i södra Skåne där minst ett av vård- och omsorgs- och hotell- och turismprogrammen fanns. Namnet på gymnasieskolorna vi har varit i kontakt med kommer inte redovisas för att det är irrelevant för studien. Därtill ska det inte gå att hitta våra informanter i enlighet med de forskningsetiska principerna.

I första hand kontaktade vi studie- och yrkesvägledare och bad dem skicka oss vidare men i de fall vi inte hittade en studie- och yrkesvägledare kontaktade vi alla lärare på de program vi var intresserade av. All kontakt skedde via mejl förutom vid en kontakt med en syv som vi hade kontakt med sedan innan. Vi använde oss av snöbollsmetoden (Larsen 2014) för att ta oss närmre intervjupersoner samt för att efter en intervju få tag i fler intervjupersoner. Snöbollsmetoden går ut på att en utnyttjar sitt befintliga och/eller utökar sitt nätverk för att ta kontakt med personer som är mest relevanta för att föra undersökningen vidare (Larsen 2014, 78).

Vi genomförde intervjuerna med en informant åt gången där en av oss varit intervjuare. Anledningen till detta är att vi inte velat sätta press på informanterna. Varje intervju har spelats in med ljud och därefter transkriberats. Efter det har vi gjort en datareducering för att plocka fram det som har hjälpt oss att besvara vår frågeställning. I studien fick vi intervjuer med tre unga män från vård- och omsorgsprogrammet och fyra unga män från hotell- och turistprogrammet. Det borde inte påverka resultatet nämnvärt då det är det normbrytande valet vi undersöker och inte specifika gymnasieprogram. Därtill var ingen av informanterna ensamma unga män i klassen.

24

4.3 Analysform

Vi har upptäckt att i mycket av tidigare forskning där en kvalitativ metod använts görs en så kallad tematisk analys. Larsen (2014, 104) använder istället begreppet delanalys vilket är snarlikt. Praktiskt innebär det att efter vi gjort en datareducering vid transkriberingen av intervjuerna blir nästa steg att sortera data i tema och liknande citat från respondenterna. Vad gäller datareduceringen påpekar Larsen (2014) att i många fall görs detta i samband med kvalitativa undersökningar. Vid långa intervjuer kan respondenterna tala om saker som inte har med frågeställningen att göra. Då finns det ingen mening med att analysera den informationen eftersom det inte bidrar till att besvara frågeställningen (Larsen 2014, 98).

I delanalysen utgick vi från syfte och frågeställning kopplat mot teorierna för att göra teman. Vi markerade citat med färgpennor för att finna mönster och skillnader mellan respondenterna. Analysen har gjorts av vad intervjupersonerna berättar om arbetsuppgifter, yrkestitlar och aktiviteter som är maskulint eller feminint kodade. Vi har letat efter värderingsord kopplat till aktiviteter för att avgöra vad som är maskulint respektive feminint kodade aktiviteter. Vi har också utgått från oss själva och vår omgivnings inställning till vad som är feminint eller maskulint kodat. Ord som är kopplat till maskulinitet som vi letat efter är: träning, tv-spel och resa mm. Feminint kodade ord vi letat efter har varit; omhändertagande, hushållsarbete och offentligt bry sig om sitt utseende mm. Respektabelt kodade ord vi har letat efter har varit; självförsörjande, visa respekt och hög status mm.

4.4 Etiska ställningstaganden

Alla intervjuer kommer att genomföras enskilt med en av oss författare för att undvika onödig press på respondenterna.

Vi kommer följa vetenskapsrådets (2002) riktlinjer vad gäller etiska ställningstagande. De fyra huvudkraven bland de etiska riktlinjerna från vetenskapsrådet (2002) är:

1) Informationskravet, som innebär att vi har informerat våra intervjupersoner om vad vi vill studera och vad vi ska använda deras svar till. Vi har också informerat om att det inspelade materialet kommer förstöras när vi har blivit godkända på denna uppsats. Vi har även informerat att deltagandet i vår studie är frivilligt.

25

2) Samtyckeskravet (vetenskapsrådet 2002), som innebär att vi har bett om tillstånd av intervjupersonen för att få använda oss av deras svar.

3) Konfidentialitetskravet (vetenskapsrådet 2002), som innebär att respondentens personliga uppgifter inte får missbrukas alltså handlar det om ett sekretesskrav. Känsliga uppgifter får heller inte användas utan respondentens tillåtelse. Syftet med detta krav är att respondenten inte ska kunna identifieras från det material som samlats in under personens medverkan.

4) Nyttjandekravet (vetenskapsrådet 2002), som innebär att om en intervjuperson inte vill fortsätta sin medverkat har vi inte hotat hen med olika typer av påtryckningar eller försökt muta hen. Vi har även valt intervjupersoner som inte är i beroendeställning till oss som forskare vilket skulle kunna användas i form av påtryckningar om så var fallet.

26

5. Resultat och analys

I detta kapitel redovisar vi resultat mot en frågeställning som sedan analyseras. Detta görs för alla tre frågeställningar som sedan följs av en slutsats.

Här redovisas våra resultat tematiskt. Intervjupersonerna som ställt upp har blivit tilldelad ett fiktivt namn för att bli anonyma och underlätta redovisningen av resultatet. De mönster av likheter och skillnader som identifierats åtföljs av citat från intervjuerna.

På vård- och omsorgsprogrammet går: Ali, Sam och Driton. Ali kom till Sverige från Afghanistan för två år och fyra månader sedan. Han gick på språkintroduktion i ett halvår innan han kunde söka vidare till ett nationellt gymnasieprogram. På fritiden tycker han om att träna på gym och spela tv-spelet Fifa med sina vänner.

Sam kom från mellanöstern till Sverige för två år sedan. Innan gymnasiet praktiserade han på ett ålderdomshem. På sin fritid umgås Sam med sina vänner över en kopp kaffe och ibland tittar de på film.

Driton kommer från mellanöstern och har varit i Sverige i något år. Han gick på språkintroduktion innan han började på vård- och omsorgsprogrammet. På fritiden går han på brottning och spelar tv-spelet Fifa med sina vänner.

På hotell- och turistprogrammet går: Baschir, Niklas, Peter och Miquel. Baschir är andra generationens invandrare och är född i Sverige. Hans mamma kommer från Dubai. På fritiden går Baschir på gym eller umgås med sina kompisar.

Niklas är född i Sverige och har svenskfödda föräldrar. Han tycker om att träffa sina kompisar och spela datorspelet Fourth Night.

Peter är född i Sverige och har svenskfödda föräldrar. På sin fritid tycker Peter om att umgås med sina vänner och sin flickvän eller spela datorspelet Fourth Night.

Miquel är andra generationens invandrare. Hans pappa kommer från Sydamerika och hans mamma från Afrika. Miquel tycker om att umgås med sina vänner eller spela fotboll/basket på sin fritid.

27

5.1 Valet till kvinnodominerad utbildning

I detta arbete har vi undersökt om unga män och deras normbrytande gymnasieval. Ingen av informanterna kände till att de gjort ett normbrytande gymnasieval vid det tillfället de valde sin gymnasieutbildning. Statistiken över gymnasieval i Sverige från 2017 visar könsfördelningen där 20 % av eleverna på vård- och omsorgsprogrammet är unga män (Skolverket 2017). På hotell- och turismprogrammet är 21 % av eleverna unga män, resterande elever är unga kvinnor (ibid).

De informanter som intervjuades gick i gymnasieklasser var jämt könsfördelade eller som bestod av unga män. När det var klasser på ca 5-10 elever har klasserna överrepresenterats av unga män. "I min klass är det tvärt om. Vi är bara killar... Vi är typ fem stycken" sa Sam som går vård- och omsorgsprogrammet. Däremot säger Niklas att han är glad över att gå i en klass som är blandad eftersom enligt honom skulle en killklass kunna ha ett militäriskt klimat.

Efter att vi berättade att de gjort ett normbrytande gymnasieval fick de unga männen upp ögonen för att det kan vara stora skillnader i könsfördelningen i klasser. Miquel (hotell- och turistprogrammet) sa att det inte spelade någon roll för honom utan att han hade gjort samma val igen även om han vetat att det var normbrytande. Niklas säger samma sak. Till skillnad från ovanstående blev Ali (vård- och omsorgsprogrammet) tveksam till om han skulle valt samma utbildning om han känt till normen. "Kanske, 50 %, 50 %" sa Ali.

Peter valde hotell- och turismprogrammet efter en tid på samhällsprogrammet. Han var också omedveten om att det nya valet var normbrytande. Baschir valde hotell- och turistprogrammet därför att han kände en kvinna som arbetar som flygvärdinna. Hon berättade många historier om sitt jobb som Baschir tyckte var spännande, han valde hotell- och turistprogrammet för att bli "stuart". Peter sa "flygvärdinna, man säger flygvärdinna, ja stuart är flygvärdinna. Det har jag funderat på. Det låter kul". Hans inspiration kom från en kvinna på en praktikplats som varit flygvärdinna i 17 år. Även Sam hade en kvinnlig förebild, hans mormor. Det var hon som lärde honom ta hand om äldre människor i hans hemland och här i Sverige ville han fortsätta med det.

De tre unga männen som går vård- och omsorgsprogrammet, Ali, Driton och Sam, vill alla vidareutbilda sig till sjuksköterskor och därmed fortsätter de sitt normbrytande val i yrkeslivet. Driton hoppas på att bli läkare och säger att han tvekade till om vård- och omsorgsprogrammet var det bästa valet för att studera vidare.

28

Alla informanter har tagit kontakt med någon närstående eller någon på skolan så som studie- och yrkesvägledare (SYV) eller lärare med frågor inför gymnasievalet. Alla har varit intresserade av att veta hur prognosen för arbete ser ut efter gymnasiestudierna. Driton, Peter, Baschir och Miquel pratade med närstående, de var osäkra på vad de ville jobba med i framtiden. De ville ha tips och råd om vad som kunde passa dem.

Ali, Sam, Driton och Nicklas sa att deras betyg begränsade deras valmöjligheter till gymnasiet. Nicklas sa "Sen blev det hotell liksom och sen hade jag inte världens bästa betyg i skolan heller". Driton frågade sin kusin och ville försäkra sig om att vård- och omsorgsprogrammet inte skulle vara för svårt. Samtliga informanter på vård- och omsorgsprogrammet ville ha möjligheten att arbeta innan de utbildar sig vidare.

Ali berättar: ”Ja, men om jag ska vara ärlig så kommer jag inte orka plugga vidare till sjuksköterska.” Malin: "Har du pluggat länge?" Ali: ”Nej, alltså i mitt hemland så pluggade man som vanligt. Men här i Sverige så pluggade jag mycket mer än de som pluggar som vanligt. Eftersom jag försökte lära mig språket. Jag kan säga att jag pluggade ungefär fem gånger mer än de andra svenskarna. För de behöver inte lära sig språket för de kan de redan.”

Det finns önskningar om att tjäna ihop pengar för att flytta hemifrån eller slippa ta studielån från CSN. Driton har anpassat sitt val utifrån de begränsningar han har, i det här fallet betygen. Sam avslöjade att han annars skulle ha sökt in till två andra yrkesförberedande program om hans betyg hade varit bättre. Ali saknade betyg i engelska som i annat fall hade inneburit att han kanske skulle kommit in på sitt förstahandsval: samhällsprogrammet. Ali berättar också om hur mycket han kämpar i skolan jämfört med de svenskfödda eleverna. Driton och Sam utrycker att de har märkt att det jobbar flest kvinnor inom äldrevården. Det var dock ingenting som de unga männen ansåg vara ett problem eller hinder för framtiden.

5.1.1 Analys

Förebilderna som beskrivits under föregående rubrik har också påverkat deras gymnasieval. Några informanter sökte bekräftelse för att bli säkrare på sitt gymnasieval medan andra pratade med självsäkerhet om gymnasievalet. De unga männen i vår undersökning berättar om de förutsättningar de haft när de sökt in till sina gymnasieutbildningar. Betygen har varit speciellt viktigt för de unga männen med migrationsbakgrund eftersom de behövt lära sig det svenska

29

språket. Zimmermans (2017) resultat är att anti-pluggkulturen inte finns överallt. Detta överensstämmer med vad våra informanter säger. Enligt informanterna studerar de mycket mer än svenskfödda studenter i samma klass. Informanterna berättade att de var ute efter en praktisk utbildning som innebär att komma ifrån skolbänken å andra sidan vill de vidareutbilda sig så småningom. Intervjupersonerna uttrycker de behöver utbildningskunskaper och språkkunskaper. Det tyder på att kunskap, som också är makt, är ett sätt att bli respektabel på. Det är en likhet med Sharifs (2017) resultat av nyanlända som får respekt om de går i skolan och har bra språkkunskaper.

Några av informanterna önskade att gå ett annat program men betygen räckte inte till. Det tyder på att vård- och omsorgsprogrammet samt hotell- och turistprogrammet har lägre intagningspoäng och en lägre status men är inom ramen för acceptabla möjligheter.

Våra informanter säger att de inte vetat om könsfördelningen på gymnasieprogram enligt statistiken (2017) när de valde gymnasieprogram. Deras yrkespreferenser förhåller sig inte till kön även om de unge männen är medvetna om att många kvinnor jobbar inom hotell- och turistbranschen och vård- och omsorgsbranschen. Connell (1996) skulle peka på den maskulina hegemonin som en rådande struktur i den här situationen. Baschir använder inte ordet flygvärdinna utan stuart när han beskrev vad han vill jobba med. Han konstruerade sitt arbete som maskulint genom att använda manligt kodade ord. Det är ett sätt att förhålla sig till maskulinitetsnormen.

Connell (1996) skriver om att män utnyttjar sin position över kvinnor och andra män. En jämförelse mellan två informanter som tillskriver ett yrke som maskulint eller feminint kommer nu. Yrket de talade om är flygvärdinna. De unga männen beskriver yrket som både flygvärdinna och stuart. Orden informanterna använder sig av positioner sig olika i förhållande till maskulinitet där informanterna förhåller sig olika till könskodningen av orden.

Kön som en aspekt har inte haft betydelse till informanternas val av gymnasieutbildning. Istället pratar de om sin utbildning i förhållande till sin framtid. Intervjupersonerna på vård- och omsorgsprogrammet vill arbeta i Sverige efter gymnasiet, träna och umgås med sina vänner på fritiden. Det tolkar vi som att informanterna inte vill ligga samhället till last. På så vis skulle informanterna få respekt och det blir en språngbräda till att göra maskulinitet. Informanterna på hotell- och turismprogrammet vill arbeta utomlands och på sin fritid vill några utforska resmål. Många av våra informanter gör maskulinitet genom att träna eller spela tv-spel på sin fritid.

30

5.2 Maskulint och feminint kodade uppgifter

Eftersom de unga männen inte visste att de valde mot könsnormen när valen gjordes har det inte påverkat deras val. Klasserna har inte påverkat informanternas beteende, säger de. Baschir tycker däremot att hans klass har påverkat honom positivt och att han är gladare nu än på högstadiet. Niklas tycker inte att klassen påverkar honom men tror att om klassen enbart hade bestått av killar skulle det antagligen bli ett hårt och tufft klimat.

Vidare om skillnaden i hur två av intervjupersonerna tänker om sin framtid i relation till arbete, presenteras nedan i form av citat.

Emmelie: "Är det någonting som oroar dig inför framtiden?" Sam: "Kanske. Jag är ju 20 år nu. Kanske man vill tjäna pengar. Men man vet ju inte vad som kan hända." Emmelie: "Oroar du dig för jobb?" Sam: "Ja, jag bor hos en familj nu och det är lite tråkigt när man är 20 för man vill bo själv och klara sig. Så man vill ju ha pengar. I skolan tjänar vi ju inte pengar. Och det är det som oroar mig lite. Men jag kommer lösa det på något sätt."

I motsats till Sam resonerar Nicklas annorlunda om sin framtid. Han upplever att han har fler alternativ. Nicklas berättar följande:

Nicklas: "Jag vill äga ett eget hotell. Stor hotellkedja som typ Clarion" Emmelie: "Är det någonting du oroar dig för inför ditt framtida arbetsliv?" Nicklas: " Ja, att det inte kommer gå. Man behöver ju pengar för detta, starta företag. Sen är jag lite orolig över att hotelljobben som jag har nu ska ersättas av maskiner istället. Så receptionen försvinner på vissa hotell." Emmelie: "Hur kommer du att hantera det?" Nicklas: "Då blir det militären. Alltså nu senaste tiden när man kollar på bilar och sådant där, fyller ju snart 18. Så har man snackat med lite försäljare och så och då tänker man ju ändå, kul att vara bilförsäljare. Jag är ändå intresserad av bilar- Så bilförsäljare hade varit kul också."

På sin fritid gör Ali, Miquel, Driton, Baschir och Niklas samma sak: "hänger med kompisar/festar och tränar" som Baschir sa. Niklas, Peter, Driton och Ali tycker om att spela dator- eller tv-spel. Niklas tycker också om att shoppa med sina vänner i köpcenter. Sam tycker det är bäst att träffa sina kompisar över en kopp kaffe och kanske titta på en film.

31

Under praktiken fick de unga männen göra olika arbetsuppgifter. Peter tyckte att den tråkigaste arbetsuppgiften var att duka fram frukosten och förbereda restaurangen inför morgondagen. Niklas tyckte att den tråkigaste uppgiften var houskeeping vilket innebär att städa och bädda sängar. De andra unga männen tyckte inget var tråkigt. På Hotell- och turismprogrammet fick de unga männen förbereda frukost, konferenser samt stå i receptionen, städa och förbereda sovrum under sin praktik.

På vård- och omsorgsprogrammet fick de unga männen hjälpa patienterna att äta, gå på toaletten, duscha, umgås med de gamla och städa deras rum. Baschir och Nicklas vill jobba med möte med människor under praktiken, de beskriver att de går ut på ett professionellt förhållningssätt med service. Slutligen tycker Miquel och Peter om att göra de praktiska arbetsuppgifterna på sina praktiker som till exempel ha ansvar för bokningssystemet eller förbereda en konferens.

5.2.1 Analys

Sam och Nicklas pratar om sin framtid på väldigt olika sätt. Nicklas pratar om flera olika alternativ medan Sam berättar att han oroar sig för att få arbete. Sam vill ha ett arbete medan Nicklas pratar om att välja ett arbete. De pratar om olika förutsättningar som är ett resultat av intersektionalitet och de olika aspekter det bär med sig. Det finns en skillnad bland våra informanter i hur de pratar om arbetstillfällen beroende på om de är svenskfödda eller inte.

Gottfredson (1981) talar bland annat om yrkesbilder och att de skapas utifrån de föreställningar en har om omvärlden samt hur det är kompatibelt med hur en uppfattar sig själv. Våra informanter hade en annan yrkeskarta än den karta som statistiken pekar på. Våra informanter kände inte till att det enligt statistiken över gymnasieval 2017 vanligtvis är unga kvinnor som väljer vård- och omsorgsprogrammet eller hotell- och turismprogrammet. Flera av våra informanter hade större kunskap om hur fördelningen av kön ser ut på alternativa arbetsplatser kopplade till gymnasieutbildningen men såg inte det som ett problem. Detta styrks också av de unga männens berättelser om förebilder och kunskap om vilka som arbetar inom vård- och omsorg då det stämmer överens med hur arbetsmarknaden ser ut. Omsorgsarbete utanför hemmet finns inte i alla länder och då kan migration få en större betydelse i samband med de unga männens föreställningar om arbetsmarknaden eftersom alla hjälps åt att ta hand om varandra i deras hemländer.

Vi kan konstatera att kön är någonting som sällan reflekteras över av de unga männen. De har inte gjort sina val utifrån kön som en aspekt. Detta stämmer överens med Connell (1996)

32

och genusordningen där män och maskulinitet privilegieras över kvinnor, andra män och femininitet. Fast det finns en skillnad mellan våra intervjupersoner och hur de pratar om sig själva i förhållande till feminint och maskulint kodade uppgifter. Alla har inte samma position i förhållande till den maskulina hegemonin. På hotell- och turistprogrammet tyckte en del av intervjupersonerna inte om städningen och frukosten. Detta kan bero på att städning främst ses som en feminin syssla och är smutsigt och knyts till lägre status. Detsamma gäller frukosten att det främst ses som feminint att ställa i ordning och förbereda inför morgondagen. Dessutom kan vissa arbetsuppgifter innebära tidiga mornar som inte stämmer överens med den frihet som informanterna på hotell- och turismprogrammet pratar om att det vill ha. Att ta avstånd från dessa sysslor är också ett sätt att ta avstånd från det som förknippas med lägre status och smuts. Det kan också vara så att informanterna pratar om att hushållsarbete är tråkigt och att det inte handlar om att avsiktligt ta avstånd från någonting som är feminint kodat. De väljer något som är mer manligt kodat som att sitta vid datorn och hantera bokningar. Även om många kvinnor har hand om arbetsuppgifter som dessa har det fortfarande en maskulin kodning.

För att vara en del av den hegemoniska maskuliniteten måste en förhålla sig till och passa in i kön, klass, sexualitet, hudfärg, religion, ålder o.s.v. Våra informanter lyfter att de inte känner ett behov av att uttrycka sig maskulint i klassen eftersom de inte tycker att klassen påverkar dem. Klasserna är dessutom sällan dominerad av unga kvinnor.

Från Sharifs (2017) studie visade det sig att många föräldrar till nyanlända ansåg att yrkesprogram var lågstatusutbildningar som också kan vara en anledning till att dessa program ses som mer oattraktiva. Även personer utan migrationsbakgrund anser att yrkesutbildningar har låg status. Bland våra informanter finns blandade åsikter. Sam, Driton och Ali sa de att hade valt en annan utbildning om de haft betygen till det. Ofta finns en koppling mellan höga intagningspoäng och popularitet på gymnasieutbildningar. Populära utbildningar har ofta högre status.

När vi tittar på vad våra intervjupersoner önskar arbeta med och deras val av gymnasieprogram finns det en person som sticker ut. Nicklas talar om att han vill bli chef för en stor hotellkedja. Resterande informanter önskar först och hitta jobb och sedan vill vissa vidareutbilda sig. Nicklas vision har enligt honom bara ett problem och det är finansiering. En tydlig maskulinitetsmarkör är att vara självförsörjande, någonting Nicklas berättar att han vill vara. Att vara självförsörjande tillhör den hegemoniska maskuliniteten. Connell (1996) skriver även att den maskulina hegemonin som kan variera mellan tid och kulturer. När vi undersöker hur de unga männen pratar om sin maskulinitet märker vi att träning, göra lumpen och spela spel nämns av alla förutom en informant. Detta tolkar vi som aktiviteter för att uttrycka