Att bli en respektabel Svensson

Våra informanter kan delas upp det i tre olika grupper utifrån de arbetsuppgifter de har på sina praktiker. Det finns uppgifter som är mer familjära, serviceinriktade eller rent praktiska. Sam och Driton som går vård- och omsorgsprogrammet var ute efter att skapa familjära band med personerna på praktikplatserna.

Sam: ”Jag växte upp med min mormor och det är hon som lärde mig att hjälpa äldre, gamla människor eller dom som inte kan ta hand om sig själva. Och när jag kom till Sverige

träffades jag med många äldre och jag gillar att sitta med dem och prata… Ja jag tycker det är kul. Det är därför jag valde detta programmet.”

Några informanter valde gymnasieprogram de inte ville gå men som var okej för att kunna studera vidare.

Ali: ”Först ville jag inte för jag viste inte hur det såg ut men efter att jag kommit hit och såg hur det var ville jag inte byta mitt val. Jag var nästan nöjd med det. Jag tänkte att om jag skulle välja en annan linje så skulle det inte bli bättre någon annan stans. Alla har sina svårigheter och så är det.”

34

Miquel använder ordet bekväm när han talar om hur han vill känna sig på en praktikplats och hur han anser att en bör vara. Han jämställer ordet med självsäkerhet. Driton och Sam använder istället ordet hjälpsam flera gånger för att beskriva hur de är som personer och hur de vill vara på ett arbete.

Informanterna beskriver hur de anser att en ska vara och bete sig på en praktikplats eller arbetsplats. De betonar att en ska vara snäll, trevlig, hjälpsam och visa respekt samt ha intentionen att jobba för patienternas skull.

Ali: ”Man ska alltid visa respekt. Man måste vara snäll och man måste prata med respekt med någon och lyssna på äldre person eller det spelar ingen roll om den är äldre eller ung man måste lyssna på vad patienten vill. Det är framför allt respekten som är viktig. Om man visar respekt visar det att man är närvarande man är ansvarsfull och man är lyhörd. Allt det beror på respekt.”

De resterande informanterna pratar mer om service. Intervjupersonerna betonar att bemötande i form av ögonkontakt, tydlig artikulering, hjälpsamhet och uppvisande av respekt samt självsäkerhet är nyckeln till att lyckas prestera bra på en praktikplats vilket de vill göra. När vi frågade om hur en bör vara på en praktikplats gav intervjupersonerna olika svar. Nicklas sa "Jag tycker man ska ha självförtroende och vara väldigt framåt. Sen ska man vara glad och trevlig". I kontrast till detta sa Sam "Ja, man måste vara snäll och trevlig. Man måste gilla att jobba, älska de gamla som sin familj och inte bara jobba för pengar. Man måste vara kompis med dem".

Miquel har ingen oro för framtida jobbsökande. Niklas vill dessutom jobba utomlands någonstans där han kan få en solbränna. I framtidsplanen ingår också att göra lumpen, det vill Baschir med. Först därefter vill Nicklas söka jobb, Baschir tänker likadant. Baschir och Peter vill inte ha ett vanligt arbete.

Baschir: ”Jag tycker inte om jobben som folk har här i Sverige. Måndag, Tisdag, Onsdag, Torsdag, Fredag och så vidare. Jag vill hellre jobba denna månaden/ detta halvåret och vara ledig nästa halvår och veckorna. Det vill jag hellre.”

Baschir vill inte arbeta måndag till fredag utan arbeta ett halvår och vara ledig i ett halvår vilket är möjligt som flygvärdinna/ stuart säger han. Han vill komma ut och se världen och turista på

35

mellanlandningarna. Miquel vill också arbeta utomlands i ett spansk- eller engelsktalande land men är inte så noga med vad han ska jobba med.

Ali vill arbeta i ett år för att slippa ta lån från CSN men även han vill ha möjligheten att arbeta utomlands och lyfter vikten av att klara av engelskaspråket för att kunna det. Hans framtidsplaner inkluderar att utbilda sig till sjuksköterska när skoltröttheten har lagt sig. Driton och Sam vill också studera vidare till sjuksköterska, precis som Ali. Driton kan också tänka sig att bli läkare. Driton och Sam vill arbeta ett tag innan de utbildar sig vidare. Driton tror inte att det är några problem att hitta jobb. Sam är orolig över om han kommer hitta ett jobb för att kunna flytta hemifrån som är planen.

5.3.1 Analys

De unga männen pratar inte om att behöver hävda maskulinitet utan pratar snarare om att bli en respektabel man i Sverige eller om att uppnå mål som är starkt kopplat till hög status. De unga männen har alla olika mål med utbildningen och vad de skulle vilja göra efter den. Alla ville göra bra ifrån sig under utbildningen och speciellt i de programspecifika ämnena. Några såg praktiken som en chans att få sommarjobb/jobb i framtiden om de lyckas få bra referenser. Nicklas pratar och konstruerar sig själv som maskulin genom att använda ord som chef, stor kedja, makt och inflytande. Det han säger om sina framtidsplaner stämmer överens med maskulinitet. Berättelserna om framtiden från informanterna på hotell- och turismprogrammet är en konstruktion av en spännande och äventyrlig framtid som antyder att de inte förhåller sig till en lika komplex bild som de unga männen på vård- och omsorgsprogrammet. Connell (1996) skrev om maskulin hegemoni som något en förhåller sig till omedvetet eller medvetet. Desto närmre den maskulina hegemonin en kommer desto högre status får en och en blir mer respektabel.

Gottfredson (1981) pratar om hur upplevelsen av tillgänglighet styr val. Miquel, Sam, Peter, Driton och Ali har mer kortsiktiga mål för arbete än Nicklas när det pratar om framtiden. Det är skillnad i vad intervjupersonerna berättar om vad som gör en respektabel samt vad som är maskulint. Därmed innebär det också att intervjupersonerna berättat för oss om vilket handlingsutrymme de har för de två olika aspekterna, utifrån sina förutsättningar. Sam, Driton, Ali, Miquel och Peter vill alla ha arbete direkt efter gymnasiet, det är en aspekt som gör dem respektabla när de har ett jobb. Att bli inkluderad i samhället och uppfylla förväntningarna som de själva sätter på sig är att få respekt och bli respektabel. Undantagen är Miquel och Peter som önskar arbeta utomlands vilket förknippas med äventyr och spänning. Med andra ord en önskan

36

som innebär att uttrycka och få hög status. Ytterligare ett sätt att uttrycka maskulinitet är att vara oberoende och tjäna sin egen lön. Maskulinitet kommer i andra hand för de som går vård- och omsorgsprogrammet eftersom de först vill bli självförsörjande och därefter kan de bli respektabla maskulina medborgare. De pratar om att det går att hitta ett arbete men att det inte är självklart. Det skiljer sig från de som går på hotell- och turismprogrammet som pratar om flera alternativ. Att bli respektabel handlar också om att bli inkluderad i det svenska samhället, något de på vård- och omsorgsprogrammet säger. Att ha ett jobb är att uttrycka maskulinitet för att inte ligga samhället till last. Om en har ett arbete får en högre status och blir respektabel jämfört med någon som inte har ett arbete och är beroende av bidrag från samhället.

De unga männen har blandade inställningar till specifika arbetsuppgifter. Niklas, Peter och Baschir uttryckte att det var tråkigt att städa och att de mycket hellre utförde administrativa uppgifter eller hade kundkontakt. Uppgifterna de hellre vill utföra har högre status och är längre bort från mat och smuts. Sam, Driton och Ali pratar om helhetssynen av alla arbetsuppgifter som ingår på ett ålderdomshem och ser vissa uppgifter som en chans att bygga relationer med patienterna, även om det innebär att hjälpa dem äta. Intervjupersonerna ser umgängestiden också som ett tillfälle att öva på sin svenska och i samband med det bygga starkare relationer med patienterna. Kunskaper om det svenska språket och fler relationer samt att ha ett framtida arbete bidrar till att de unga männen på vård- och omsorgsprogrammet blir mer respektabla. Med hjälp av relationsbyggandet stärker de sina positioner i samhället, därför att de lär känna fler människor i Sverige.

Att utföra arbetsuppgifter som är sociala är mer förknippat med femininet än med maskulinitet. De som går vård- och omsorgsprogrammet pratar om vikten av att bete sig och vara professionell på ett specifikt sätt. Som tidigare nämnt handlar det om ett omvårdande ideal som föredras av de unga männen. Genom omvårdnad kan Sam, Driton och Ali visa sina kunskaper som de hoppas tar dem vidare till ett framtida arbete. Arbetsuppgifterna ger någonting mer än bara erfarenhet, språkträning. Med det svenska språket kommer de närmre att bli respektabla svenskar.

Intervjupersonerna beskriver sig själva som kunskapssökande då de vill ha en djupare kunskap inom ämnena som är specifika för just det gymnasieprogrammet. Å andra sidan konstruerar sig samma unga män som äventyrssökande och ansvarstagande där de ser sig själva arbeta med ett serviceinriktat förhållningssätt. De pratar om vikten av bemötande mot kunder och brukare. Bemötandet är viktigt då informanterna pratar om det som ett sätt att visa respekt mot kunder och brukare. Det är en likhet hos intervjupersonerna på de två olika programmen.

37

En faktor till intervjupersonernas olika positioner är deras bakgrund. Connell (1996) skriver bland annat om ”ras” och religion som en person behöver förhålla sig till för att uttrycka maskulinitet. ”Ras” eller ursprung har betydelse. Det är ingen slump att de flesta har en migrationsbakgrund. Speciellt i vård- och omsorgsprogrammet fanns det inga svenskfödda att intervjua.

5.4 Sammanfattning

De unga männen behöver ett arbete för att inkluderas och ses som respektabla. Med hjälp av begreppet intersektionalitet ser vi hur de unga männen med migrationsbakgrund inte bara behöver förhålla sig till kön och klass. De med migrationsbakgrund behöver även förhålla sig till svenskhet som kan gestaltas med språk och de sociala koder som finns i samhället.

Som svar på vår första frågeställning har de unga männen inte reflekterat över att de gjort ett normbrytande gymnasieval. De har valt utifrån ett mål som innebär att få ett arbete efter gymnasieutbildningen. De har valt en feminint kodad yrkeskår som domineras av kvinnor på arbetsmarknaden men inte på deras utbildning. Slutsatsen blir att kön och i det här fallet kvinnor, inte är någonting som de unga männen pratar om att de behöver förhålla sig till.

Informanternas fritidsaktiviteter som är träning, tv-spelande och umgänge med vänner är olika sätt att uttrycka maskulinitet. Maskulinitet visas också hos de som går hotell- och turismprogrammet när de pratar om vilka arbetsuppgifter de helst gör eller inte gör. De uppgifter som är knutet till smuts, lägre status eller rutiner väljs bort. Uppgifterna knutna till service och användningen av datorer föredras. De unga männen på vård- och omsorgsprogrammet har inte handlingsutrymme att utföra maskulinitet under sina praktiker på samma sätt. Dessa informanter pratar om hur de värdesätter sociala arbetsuppgifter.

Vilka som önskar göra vad på fritiden och i framtiden är intressant eftersom vi åter igen kommer tillbaka till begreppet intersektionalitet. De som är ute efter att resa utomlands och jobba där är Nicklas, Baschir, Peter och Miquel. Det är inte konstigt då det ligger i programmet att resa och utforska resmål. Resterande unga män vill lyckas med ett arbete för att kunna fylla sin fritid med sociala möten och gym-aktivitet. De på hotell- och turismprogrammet behöver inte förhålla sig till eller försöka passa in i svenskheten. De unga männen på vård- och omsorgsprogrammet pratar om att de behöver det. Två av informanterna på hotell- och turismprogrammet är andra generationens invandrare men till skillnad från de som går vård-

38

och omsorgsprogrammet pratar de inte om att passa in i det svenska samhället. De pratar istället om att arbeta utomlands och skaffa ett äventyr inom sitt framtida yrke.

39