Massmedia

”Media har som generell samhällsfunktion att följa och granska det som sker i organisationer.” (Jacobsen 2005:73f). För 20 år sedan var det vanligt att dagstidningar ägdes av politiska partier, men på 1980-talet förändrades detta drastiskt genom att kommersiella ägare som var inriktade på att tjäna pengar tog över partiernas ägarskap. Dessa stora ägare har inte nöjt sig med tidningar utan också köpt in sig i andra medier.

Det här har lett till konkurrensen om läsarna, lyssnarna och tittarna har hårdnat och att många dagstidningar idag satsar på ”säljande” nyheter (Jacobsen 2005:74). Detta har också medfört förändringar i journalistiken, som har blivit mer grävande och ur företagssynpunkt har detta lett till att det som sker inom företagets väggar inte längre är inofficiellt. Företagsledare blir kändisar och deras minsta steg följs med hungriga blickar av gamar utrustade med kameror och diktafoner. Detta beskrivs i Heinz Kühl’s träffande citat: ”Många av dem som kallar sig journalister är som en asätande fågel som pickar mat ur krokodilens tänder och strör ut de mest stinkande bitarna i tidningarnas spalter.” (Ordspråk och citat, hemsida 2007-12-07).

”Kritiska reportage och rubriker kan skapa problem i förhållande till kunder” (Jacobsen 2005:75), ofta i termer av leverantörer som utnyttjar barnarbetare eller fabriker med usla lönevillkor. Jacobsen menar att denna mediefokus har lett till att många företag upplever att

upp: att kommunicera med massmedia. Att alltid spela med öppna kort har blivit allt viktigare för företagen.

Media har en viktig roll i festivalers verksamhet då det är dem som uppmärksammar festivalen i tidningar, gör recensioner och ger ris eller ros för årets banduppsättning. Ett bra samarbete är därför nödvändigt, media fungerar både som nyhets-, informations- och marknadsföringskälla för festivaler.

3.2.7 Kulturella förändringar

En kulturell förändring är mångfacetterad. Många är överrens om att de sker, men få är överens om hur man ska beskriva och förklara dem. Jacobsen (2005) menar att både regionala och nationella kulturer redan är djupt förankrade i organisationer som innebär att en kulturell förändring kan få stora konsekvenser för alla organisationer och företag. Två tydliga kulturella tendenser som sker i samhället är en individualisering och en materialisering. Ett självförverkligande idag är mycket viktigare för individen och att faktorer som flexibilitet, självständighet och intressanta arbetsuppgifter tillhör de viktigare på en arbetsplats (ibid.). Detta medför att organisationen måste anpassa arbetsvillkoren till dessa förhållanden och attityder om de ska kunna ha en konkurrerande fördel. Individer tenderar även att föredra de materiella fördelarna framför de idealistiska, vilket sätter större press, framför allt på de offentliga organisationerna, med en större och mer kvalitativ service.

I och med den ökade globaliseringen, som vi tidigare nämnt, innebär det ett ökat flöde av kulturella utbyten. De lokala traditionella kulturerna är inte längre de högst prioriterande, utan idag ser människor med panoramablick som för organisationer kan innebära en högre förändringshastighet. Idéer och koncept som inte genomförs kan organisationer framstå som gammalmodiga och omoderna (Meyer & Rowan 1977:362). Om organisationer istället

anpassar sig till omvärldens krav och ”moden” som förekommer, innehar de en ökad legitimitet som är nödvändig för att överleva.

3.3 Institutionell teori

Det blir allt tydligare att organisationer inte gör strukturella förändringar enbart på grund av till exempel för att skapa konkurrensfördelar eller för att bli effektivare. Istället sker förändringar i olika organisationsformer som ett resultat av förändringsprocesser där de istället blir allt mer lika varandra (DiMaggio & Powell 1983/1997:148). Det är endast i början av en organisations livscykel som de tenderar till att vara olika i strukturen och formen. När de väl har etablerat sig både inom organisationen och på marknaden formger de sig allt mer homogent. Även om dessa likartade organisationer medvetet söker efter mångfald finns det en väldigt liten variation att välja mellan då de nya organisationsmodellerna baseras på de gamla (DiMaggio & Powell 1983/1997:155).

Med dessa homogeniseringar kommer resultatet i form av legitimitet istället för ökad prestanda. Då organisationer lever i en viss symbios med deras omvärld är de i viss mån beroende av omgivningens acceptans. När den stora homogena massan har vissa förväntningar på en organisation skapas taget-för-givet situationer som kräver att organisationen ska anpassa sig efter de krav som ställs.

DiMaggio och Powell (1983) beskriver tre olika typer av isomorfismer som förekommer vid förändringar. Den första är tvingande isomorfism som innebär både formella och informella förväntningar från andra beroende organisationer och förväntningar från samhället som organisationen är verksam inom (DiMaggio & Powell 1983/1997:152). Det är inte enbart förväntningar från omgivningen som är väsentliga utan det kan även vara på grund av en

lagändring. Organisationen hamnar då i en tvingande situation som kan få dem att göra ganska stora och omfattande anpassningar.

Den andra är en härmande isomorfism, som av namnet låter, istället för att bli tvingade till att göra en förändring tar en organisation efter andra organisationer. På grund av olika anledningar som gör organisationen osäker (otydliga mål, oförståelse för ny teknologi etc.) ser de en anpassning efter andra organisationer som den bästa och lättaste lösningen (DiMaggio & Powell 1983/1997:154). När organisationer försöker skapa en unik situationslösning är det svårt finna sådana lösningar i en väldigt homogen bransch.

Den tredje och sista varianten är en normativ isomorfism, som utgår ifrån professionaliseringen (ibid.). Individer inom en viss yrkeskategori utmärks av de normer som existerar inom den yrkesbranschen och de anställda försöker då istället att göra organisationerna så enhetliga som möjligt.

4. ANALYS

I detta avsnitt kommer vi att analysera empirin vi samlat in med hjälp av de valda teorierna. Vi kommer att utgå ifrån varje festival och applicera teorierna på dessa.

4.1 Augustibuller

Augustibuller är en förhållandevis gammal festival jämfört med de andra festivaler vi har varit i kontakt med inför denna uppsats. Festivalen har alltid varit en renodlad förening och har genom åren hunnit inarbeta det ideella festivaltänket hos både publiken, samarbetspartners och inom organisationen. Augustibuller är en punkfestival och musikgenren punk har genom tiderna präglats av en ”gör-det-själv-anda” (Wikipedia: Punk, hemsida 2007-12-27), en negativ inställning till överheten och ett förakt mot kommersialismen. Detta gör det svårare för Augustibuller att bibehålla sin cred (trovärdighet, erkännande) om de skulle göra en företagisering. De har med andra ord anpassat sig till normen som råder inom punkgenren. Att vara en ideell förening ger Augustibuller legitimitet som på längre sikt är mer värdefullt för festivalen än pengar.

4.1.1 Kommun

Augustibuller är beroende av kommunen, men detta är något som inte bara stämmer in på Augustibuller utan också på de andra festivalerna vi varit i kontakt med. Skillnaden ligger istället i att Augustibuller är mer beroende av kommunen i form av bidrag och ekonomisk hjälp än vi har fått intrycket av att de andra är. Jacobsen (2005) skriver att organisationer är underkastade de politiska strömmar som råder. Kommuner och politiker har väldigt stor makt över festivalerna, och festivalerna blir därmed direkt påverkade av politiska förändringar. I

Augustibuller skulle behöva göra förändringar i deras arbetssätt gentemot kommunen och eventuellt hitta nya ekonomiska lösningar. Också de infrastrukturella frågorna är av stor vikt. Augustibuller äger inte själva marken som festivalen anordnas på, liksom många andra festivaler, utan kommunen arrenderar ut marken till dem. När festivalen i år gick med minusresultat så blev det plötsligt än viktigare för festivalen att ha en god relation till kommunen. De anser själva att de har ett mycket gott samarbete med kommunen som de inte tror skulle vara möjligt om de var ett företag.

Jacobsen (2005) skriver att efterfrågan aldrig ligger på en stabil nivå och att förändringar i efterfrågan och förändringar i folks preferenser ”slår igenom särskilt starkt i branscher med stora svängningar från år till år” (Jacobsen 2005:62). Festivaler är mycket känsliga för marknadsförändringar (se Jacobsen 2005). 2007 års minusresultat kan bero på olika saker, men Augustibuller själva nämnde en vikande biljettförsäljning som en stor anledning. Detta kan i sin tur bero på många saker, och är en fråga stor nog att fylla en egen uppsats. Därför kommer vi inte att analysera detta. Enligt Edström et. al. (2003) uppger festivalen Piteå Dansar och Ler att deras erfarenhet är att det inte går att tjäna några större pengar på festivaler och att det endast är vid år med rekordartade publiksiffror som de har gått med vinst.

4.1.2 Företagisering

Augustibuller har funderat på att genomföra en företagisering, men de menar att fördelarna med att vara en ideell förening är fler än att vara ett företag. De anser att en festival inte behöver drivas som ett företag för att vara framgångsrik. Å andra sidan känner de att de inte har något val, att de måste vara en ideell förening. Detta delvis på grund av att de inte skulle klara av de extra kostnaderna som skulle tillkomma om de var ett företag, till exempel poliskostnader.

4.1.3 Institutionalisering

Augustibuller uppger att de inte vill jämföra sig med Hultsfred, men har ändå hämtat inspiration från dem på flera områden. Inom festivalbranschen är det kutym att döpa scenerna på festivalerna med namn som oftast har en gemensam nämnare och som hjälper till att stärka festivalens identitet. Arvikafestivalen har döpt sina scener efter stjärntecken och galaxer, bland annat har de scener som heter Apollo, Andromeda och Orion. Peace & Loves scener är inspirerade av fantasi- och drömplatser; Eldorado, Shangri-la, Isis, Himalaya osv. Hultsfred i sin tur har scener som heter Hawaii, Pampas, Atlantis, Teater och Stora dans. Augustibuller har klart inspirerats av Hultsfred när de namngav sina scener, som har namnen Atlantis, Bermuda och Havaji. Augustibuller vill inte jämföra sig med andra festivaler men menar att det görs en hel del jämförelser mellan festivaler i Sverige, vilket de tycker är synd. Inspirationen anser vi tyder på en institutionalisering både av att döpa scener med namn och av festivalen Hultsfred, som Augustibuller under intervjun återkom till flera gånger och som verkade vara någon form av måttstock för dem.

Augustibuller vill vara ideella, men för att ha en hållbar situation måste de ha ett ”ekonomi- tänk”. Denna affärsmässighet är inget man talar om, utan istället använder sig festivalen av något som kallas isärkoppling. Meyer och Rowan (1977) driver en diskussion om isärkoppling, som handlar att organisationen på något sätt måste anpassa sig till omgivningens krav och att dessa måste kunna möta kraven organisationen ställer på sig själv. Organisationer som har liknande värderingar som dem som finns i samhället blir lättare accepterade. Ibland stämmer inte dessa krav och värderingar överens. Då kan det hända att organisationen anpassar sig till dessa krav utåt sett men fortsätter arbeta som de alltid gjort i den faktiska praktiken, detta för att få legitimitet och acceptans från samhället (ibid.). Augustibuller är en ideell förening, något som passar bra in i punkgenrens ideella filosofi. De har alltså anpassat sig till den institutionella standarden som råder. De kan ha sett hur andra festivaler arbetar

isomorfism. De anser också att de inte har något annat val än att vara en ideell förening, vilket tyder på en tvingande isomorfism, något som kan uppstå vid myndighetsutövande.

4.2 Peace & Love