Organisationsförändring

Sweden Rock anger att de inte gör några övergripande organisatoriska förändringar utan att de istället försöker förbättra den nuvarande organisationen. För att anpassa sig till nya situationer och ”hänga med” i utvecklingen måste Sweden Rock dock göra små förändringar. De flesta förändringar de har gjort den senaste tiden är i personalstaben och dessa förändringar menar de är en ständigt pågående integreringsprocess. I och med detta anser Sweden Rock att det är svårt att starta upp en ny festival och tro att allt ska fungera från början. Många är inte insatta i hur komplicerad festivalbranschen är. ”Det finns många lycksökare som tror att det är enkelt, att det bara är att fixa ihop några band och ställa upp några bajamajor så är man i business.” (Sweden Rock 2007, muntl.). En förändringsmodell som visar detta förnyelseförlopp tydligt är Jacobsens (2005) modell 3 (se fig.2), om evolutionär förändring. När nya ”arter” eller festivaler tillkommer förändras marknaden och

nya krav ställs på de redan etablerade organisationerna. ”Det kan vara nystartade organisationer eller organisationer som kommer från ett annat fält” (Jacobsen 2005:28). Ett tydligt tecken på organisationer som kommer från ett annat fält är de nya festivalerna som anordnas av bokningsbolag, något som tydligen retat upp de traditionella festivalerna. Detta borde få de etablerade festivalerna på fötterna. Dessa små uppstickare är därmed inte bara av ondo, de är även viktiga för utvecklingen av festivalbranschen. Den ökade konkurrensen öppnar upp marknaden för nya aktörer. Alla nya organisationer som tar sig in på marknaden kommer dock inte att överleva, utan det sker en selektion, ett urval. De organisationer som inte klarar av att anpassa sig till omgivningen kommer att gå under. ”Men det finns ingen automatik i att de bästa överlever och att de sämsta ’dör’. Inom de olika fälten finns också starka ideal om hur organisationer inom fältet ifråga bör se ut.” (Jacobsen 2005:29). Det är alltså omgivningen som avgör vilka ”arter” som ska bevaras.

Variation Selektion Bevarande

Nya ”arter” tillkommer

Variation Selektion Bevarande

Nya ”arter” tillkommer

Fig. 2. Modell 3, evolutionär

de olika festivalerna, för få en klar överblick över skillnader och likheter mellan dem. Med utgångspunkt i tabell 1 och tabell 2 kommer vi att göra en jämförelse för att kunna se fördelar och nackdelar med de olika organisationssätten.

Företagsform Ideell förening Aktiebolag

Styrelse Av medlemmarna utsedd styrelse Av aktieägarna utsedd styrelse

Revisor Frivilligt Auktoriserad revisor krävs

Styrning Lös styrning Regelformad styrning

Ekonomi Beroende av sponsring och bidrag Satsat kapital och vinst

Sponsring Sponsring i form av stöd Affärsrelaterad sponsring (utbyte av tjänster och produkter),

prestationsbaserad

Kommun Nära samarbete med kommun Nära samarbete med kommun Tabell 1. Ideell förening och aktiebolag (Källström-Gernes & Persson 2007)

Utifrån tabell 1 kan vi se att den största skillnaden mellan ideell förening och aktiebolag ligger i den formella strukturen. Aktiebolag är mer regelstyrda än ideella föreningar och har mer formalia än de sistnämnda. Ideella föreningar i sin tur har friare tolkningsutrymme vilket kan ge en kreativare miljö. En annan skillnad är den ekonomiska biten, där det är väldigt vanligt att ideella föreningar är beroende av bidrag och sponsring. För att starta ett aktiebolag behöver man sätta in minst 100.000 kronor i företaget. Dessa pengar är ofta eget kapital eller lånade pengar vilket ger en högre ambitionsnivå än om inga pengar satts in i bolaget. Alla festivaler vi har varit i kontakt med har uppgett att det har ett mycket bra samarbete med kommunen, oberoende av företagsformen. Denna likhet tyder på att kommunerna likställer festivaler som anordnas i ideella föreningar med dem som anordnas i företag.

Festival Augustibuller Peace & Love Sweden Rock Företagsform Ideell förening Ideell förening & aktiebolag Aktiebolag

Styrning Lös styrning Strikt styrning Strikt styrning

Ekonomi Biljettintäkter, bidrag och sponsring

Biljettintäkter, liten

bidragsdel, föreningen äger AB, andra delar av

verksamheten

Biljettintäkter, satsat kapital och vinst, andra delar av verksamheten Sponsring Få sponsorer i form av

lokalt stöd

Snäv målgrupp sponsorer, avtalsbaserat

Avtalsbaserat, prestationsbaserat

Kommun Nära samarbete Nära samarbete Nära samarbete

Startades 1996 1999 1999

Storlek 7000 besökare 22.000 besökare 100.000 besökare

Tabell 2. Jämförelse mellan festivaler (Källström-Gernes & Persson 2007)

Tabell 2 är en jämförelse mellan de olika festivaler som vi varit i kontakt med. Vi författare anser att det är svårt att göra en jämförelse av detta slag, då festivalerna till musikinriktning och publik är mycket olika varandra. Vi har dock hittat några variabler som vi anser kan jämföras. Trots att de tre festivalerna anordnas i tre typer av företagsformer är deras styrning på vissa sätt ganska lika. Som Sweden Rock nämnde har en festival endast en deadline om året och det är när festivalen startar. Detta är gemensamt för alla festivaler i Sverige, oberoende av vilken företagsform de arrangeras i.

För att överleva som festival behöver man ha ett visst ekonomiskt tänkande, även om det går emot de ideella principerna och den outtalade regeln om att det är fult att tjäna pengar på människors kultur- och musikupplevelser. Edström et. al. (2003) skriver att festivaler är intressanta att studera eftersom de måste hantera motstridiga värderingar. ”Man behöver

för att övertyga sponsorer och andra företag att stödja verksamheten” (Edström et. al. 2003:14). De tre festivaler vi har varit i kontakt med har löst detta på olika sätt. Vi tycker att Augustibuller agerar som en icke-kommersiell festival som inte säljer sig själv till högstbjudande. De har inga större sponsorer eller samarbetspartners utan livnär sig främst på biljettintäkter från festivalen och bidrag från kommunen. Deras ekonomiska filosofi går i linje med den ideella väg som de har valt. Peace & Love och Sweden Rock är mer ekonomiskt självständiga. De har båda delat upp verksamheten i flera olika delar och har andra inkomstkällor än bara biljettförsäljning. Peace & Love-föreningen äger aktiebolaget och för föreningen innebär det en större trygghet inför framtiden. Föreningen finns kvar för att vårda det ideella konceptet och festivalens värderingar, till exempel budskapet. Sweden Rock är ännu ett steg självständigare och har för att säkra framtiden delat upp verksamheten i flera olika ”ben”. Varje ben arbetar förhållandevis självständigt gentemot varandra.

4.4.1 Sponsring

Augustibuller är en relativt lokal festival som endast arbetar med några få lokala sponsorer. Peace & Love har alldeles nyligen börjat bli nationellt upptäckta och erkända och har ännu inte så många sponsorer. De har också en väldigt snäv målgrupp sponsorer och det är viktigt att dessa passar in i Peace & Loves profil. Sweden Rock arbetar i sin tur väldigt affärsmässigt med sina sponsorer, mycket starka varumärken som Harley Davidson, Gibson och Telia. Dessa sponsorrelationer liknar mer samarbeten eller affärsuppgörelser med utbyten av tjänster och produkter.

4.4.2 Kommun

Som vi nämnt tidigare kan vi klart och tydligt se att samtliga festivaler har ett mycket nära samarbete med kommunerna, även om dessa ser olika ut. Augustibuller får bidrag av Lindesbergs kommun, Peace & Love har med hjälp av Borlänge kommun börjat anordna en

festival i Chile och Sweden Rock har ett prestationsbaserat samarbete med Sölvesborgs kommun. De säger själva att om de generar tillväxt till kommunen så skapar det goda relationer mellan dem (Sweden Rock 2007, muntl.). Enligt Edström et. al. (2003) är kommuner ofta avvaktande mot verksamheter som drivs i aktiebolagsform. Det är svårt för dessa festivaler att söka verksamhetsbidrag och festivalen Piteå Dansar och Ler uppger till Edström et. al. (2003) att det är svårt att få gehör hos kommunen i liknande frågor. Piteå kommun anser att man redan gör mycket för festivalen, till exempel att de inte tar ut fulla kostnader för arbeten utförda för festivalen, såsom renhållning och parkförvaltning. Deras motiv till att förhålla sig avvaktande är att de inte anser att allt ska drivas av offentliga medel, utan det måste finnas en kommersiell drivkraft också. ”Musiken är inte bara en kulturfråga utan också en näringslivsfråga för kommunen” (Edström et. al. 2003:96). Vår uppfattning är att när det gäller de ideella föreningarna är kommunen mer en bidragsgivare, medan gällande aktiebolag är detta samarbete med kommunen mer prestationsbaserat och affärsmässigt, ett utbyte av tjänster och gentjänster.

4.4.3 Storlek

Storleken på de tre festivalerna är mycket olika. Augustibuller som faktiskt har funnits längst har minst besökarantal. Detta kan bero på många saker, men själva säger de att de är nöjda med sin storlek och vill växa på annat sätt istället. Istället för att få fler besökare vill de stärka varumärket och kvaliteten på festivalen. Det finns också begränsat med markområde för festivalen att växa på, då festivalområdet ligger mellan en sjö och en stad. Som en förhållandevis liten ideell förening med snäv budget är de mycket känsligare för sviktande biljettförsäljning än en festival med större publikunderlag. För att få en uppfattning om skillnaderna illustrera vi detta med ett exempel. Om besökarantalet minskar med 1000 personer för alla festivaler, så försvinner nästan 15 % av publiken för Augustibuller, nästan

Alla tre festivalerna uppger att de har ungefär 1500 ideellt arbetande funktionärer. Det gäller att vårda relationerna till dem eftersom det är svårt eller nästintill omöjligt att genomföra en festival utan funktionärerna. Edström et. al. (2005:74) skriver att ”ingen festival skulle överleva utan en engagerad kader av ideellt arbetande personer”.

4.4.4 Kulturella förändringar

Alla festivaler arbetar utifrån deras egna specifika förutsättningar, men vissa likheter mellan festivalerna finns. Festivaler med en speciell musikgenreinriktning har en ganska utmärkande kultur inom festivalorganisationen. Från deras publik finns det förväntningar på vilket sätt en festival ska utföras, med vilka band etc. En förändring inom organisationsformen kan leda till komplikationer om dessa ”kulturer” inte tas hänsyn till. Det kan handla om arbetsrutiner som växt fram från starten eller föregående förändring, eller om samarbeten med andra parter. Det som bör finnas i åtanke när en förändring ska genomföras är att det inte är enbart en aktivitet som förändras utan en aktivitet som är kopplat till en annan kan i sin tur påverka den tredje aktiviteten. En kulturell förändring (se Jacobsen 2005) kan leda till att en oplanerad kedjereaktion uppstår som kan utmynna i en sämre situation än när de startade, eller kanske till och med bättre än vad de tänkt sig.

5. SAMMANFATTNING

Här kommer vi att knyta ihop uppsatsens olika delar och sammanfatta det vi har upptäckt och kommit fram till.

Vi har identifierat tre huvudgrupper av problem som kan uppstå vid förändringar i organisationen.

- Ekonomiska problem - Utbredningsproblem - Kulturellt värde

Den första kategorin problem rör i första hand de ideella föreningarna då de kanske inte har tillräckligt med ekonomiska resurser för att genomföra förändringar. De ekonomiska problemen kan också uppstå efter förändringen då det är en helt annan typ av ekonomisk styrning i ett företag. Med den andra kategorin menar vi att förändringar i en del av verksamheten kan få konsekvenser i helt andra delar. Den sista kategorin härrör de konstnärliga aspekterna av verksamheten. Edström et. al. (2003:109) skriver ”Möjligheten att bidra till ett större syfte än den egna försörjningen är en stor drivkraft för eldsjälar inom evenemangsvärlden”. Det är viktigt att inte tappa själen i festivalen när den blir mer resultatinriktad. Det är också viktigt att kunna hålla elden brinnande hos dem som arbetar med festivalen.

Vi har kommit fram till att synen på festivalen inte förändras så mycket vid en organisationsförändring som vi trodde att den skulle göra. Detta tror vi kan bero på att förändringen inte gäller själva festivalen och dess karaktär utan endast organisationen bakom.

finns en redan inarbetad relation. Acceptansen från samhället förändras dock till det positiva, då främst leverantörer och kommuner ser en säkerhet i att festivalen drivs som ett aktiebolag. Peace & Love lade märke till att den största skillnaden efter att de bolagiserat delar av verksamheten var att leverantörer började ta mer betalt för sina tjänster och produkter.

”Rent allmänt kan vi säga att organisationer förändras när det råder obalans mellan olika interna förhållanden i organisationen eller mellan organisationen och dess omgivning.”

Jacobsen 2005:59

Det största motivet till förändring som vi har sett är att festivalerna vill öka säkerheten inom organisationen, främst för personalen men också för leverantörer och samarbetspartners. Ett annat motiv är att festivalen vill bli mer affärsmässig och få en mer strukturerad och öppen ekonomi. När festivalerna växer vill de gärna dela upp organisationen i olika delar och tror att det skulle vara lättare om de bolagiserar delar av verksamheten. Jacobsen (2005) menar att begreppen organisation och förändring delvis är paradoxer, att de står i konflikt med varandra. För att ha en effektiv organisation måste denna ha ”lugn och ro” (Jacobsen 2005:59) och kunna arbeta utan för stora störningar. Jacobsen räknar förändring som just en sådan störning. Däremot vet vi att festivaler är föränderliga organisationer och att en festival som stannar upp i ett försök att effektivisera organisationen har svårt att ”hänga med i svängarna”. Detta tror vi kan vara ett motiv till att festivaler inte genomför stora organisatoriska förändringar.

Vi ser ingen större konkurrens mellan festivaler, på samma sätt som konkurrens som kan finnas mellan företag inom andra branscher, som det tidigare exemplet modebranschen. Ett mer medvetet samarbetstankesätt existerar bland festivalarrangörer och ett utbyte av erfarenheter sker. Augustibuller är med i ett arrangörsnätverk där de träffar andra

festivalarrangörer för att utbyta idéer och förslag. Sweden Rock ser andra festivaler som ”kompanjoner” och menar att som festivaler är de inte alls lika varandra (olika musikinriktningar och image). Hultsfreds chef Per Alexandersson säger i en intervju med Aftonbladet: ”Det har alltid funnits en tyst uppgörelse mellan svenska konsertarrangörer att man inte lägger festivaler samtidigt som någon annan” (Aftonbladet, hemsida 2008-01-03), vilket ytterligare stärker den bilden.

Vår tes i denna uppsats är att flertalet festivaler som anordnas i Sverige startas som ideella föreningar. Detta kan, som vi har nämnt, ha flera orsaker, men en stor orsak är att det är lättare att starta en förening än ett aktiebolag, och att man som nybörjar-arrangör kanske inte har den kompetensen som krävs för att driva ett företag. Vi anser den ideella föreningen har varit en väl inarbetad, institutionaliserad, organisationsform, men att detta under den senaste tiden har förändrats. Flera olika arrangörsformer har tillkommit och vi tycker att det är bra att folk upptäcker nya vägar att arrangera festivaler på.

Vi anser att den ideella föreningen inte är den ideala formen att arrangera festivaler i, utan anser istället att det behövs flera olika festivalformer. Med ideal form menar vi en organisationsform som innebär ett effektivt utnyttjande av de resurser (ekonomiska, kontaktnät och personal) som finns tillgängliga och en form där problem som möjligtvis kan uppstå i andra organisationsformer inte finns. Jay Galbraith menar att man kan behöva använda ett situationsbaserat perspektiv och anser att ”det finns inget bestämt sätt att organisera på” (Jacobsen 2005:307). Vi har inte hittat någon befintlig organisationsform som är ideal, men vi tror att den kan finnas någonstans mellan en ideell förening och ett företag. Det är inte alla som arbetar bäst i ett aktiebolag eller i en ideell förening, inte heller alla som har kontakterna för att starta upp ett bokningsbolag. Man måste välja organisationsform utifrån preferenserna som människorna som startar festivalen har. Vi anser att vi skulle

företagsformer som vi har undersökt. Från den ideella föreningen vill vi ta med oss de ideella värderingarna och den kreativa atmosfären. Från aktiebolaget vill vi hämta disciplinen som vi får genom en strukturerad styrning och den finansiella säkerheten. På så sätt skulle vi slippa de mindre bra kvaliteterna, som oseriöst intryck och lös styrning i den ideella föreningen och all formalia och resultat/vinstinriktning från aktiebolaget. Denna form skulle kunna kallas för ett ideellt aktiebolag (IA) eller ett festivalföretag.

Enligt vår intervju med Augustibuller räknar de Hultsfred som den ultimata festivalen, eftersom media har målat upp den bilden. Hultsfred är en ideell förening, och då vill vi ställa oss frågan, är ideell förening då den ultimata festivalformen, om media får bestämma?

Det senaste året har en ny aktör tagit sig in på festivalmarknaden, som tidigare hållit sig i bakgrunden. Bokningsbolagen gjorde sin entré på festivalkartan med festivalen Way Out West (Way Out West, hemsida 2007-12-29). Detta intåg anser vi är startskottet för en ny era i festivalbranschen.