Matematiklärarnas ledarskapsstilar

Matematiklärarna tillämpar flera olika ledarskapsstilar dvs det demokratiska ledarskapet men även ett auktoritärt ledarskap. Båda fungerar i klassrumsammanhang då behovet skiftar beroende gruppens mognadsprocess samt kunskapsnivå. Några av lärarna anpassar sitt ledarskap efter gruppens förmåga och anser sig vara lyhörda. Detta är, som lärarna nämnde i intervjun något man lär sig över tid. Det kräver en skicklighet att anpassa sitt ledarskap utifrån gruppens behov. Maltén (2000) beskriver detta som ett situationsanpassat ledarskap. Den skickliga och erfarna ledaren är flexibel och anpassningsbar då läraren kan utöva olika typer av ledarskap och besitter förmågan att nyttja den ledarstil som lämpar sig bäst. Läraren/ledaren tillämpar

klassrumsobservationer “känna in” i klassen. Det förutsätter att läraren har tålamod och lär känna sin klass genom nyfikenhet, öppenhet och positiv dialog. Matematiklärarna lyfter även motivation, drivkraft som en del av sin ledarskapsstil. Att kunna balansera mellan närhet och självständighet eftersom huvudsyftet är att bibehålla goda långsiktiga relationer. Frihet under ansvar och självbestämmande i sitt eget lärande är också viktiga ingredienser i sammanhanget då starkt motstånd väcks när elever blir tillsagda att lyda eller att räkna matematikuppgifter som inte känns tillräckligt motiverande. Man ska också komma ihåg och fundera på att motivation inte är en fast egenskap i sammanhanget som gymnasieeleverna bär med sig till och från skolan utan skapas i samspel med uppgiften samt via en god relation mellan lärare och elev. Den skickliga och erfarna läraren kan använda sig av en rad olika arbetssätt för att fånga upp styrkan som ligger både i inre samt yttre motivation och för att få motivationen att vara till nytta i lärarens syfte. Enligt (Tuija Lehtinen & Jenny Jakobsson Lundin, 2018) menar att: ”Oavsett vilket, har även de här eleverna ett djupt inneboende behov av att få vara i goda relationer med andra, men de kan ha lite svårare att skapa denna typ av relationer på egen hand. Att som lärare lägga lite extra krut på att skapa en förtroendefull relation till dessa elever är avgörande för att deras lärande och utveckling ska ta fart och för att kunna aktivera den motivationskraft som finns i relationen. Gemensamt för alla tre matematiklärare är att det tillämpas elev och

uppgiftsorienterat lärarledarskap i en demokratisk anda. Det finns en medvetenhet av att skapa tidiga redskap och förutsättningar för hållbara lärandemiljöer.

34

7.4 Diskussion

Mitt syfte med mitt arbete har varit att undersöka hur hållbara lärandemiljöer kan skapas utifrån vad gymnasielärarna anser vara verkningsfullt både i klassrumssamahang med också långsiktigt vilket ska främja och stimulera elevernas engagemang i arbetet med matematiken. Det kan läggas, som urprungsproblem, till icke fungerande lärande miljöer även på matematiksvårigheter. Matematiksvårigheterna kan bottna i vissa fall i tidigare negativa erfarenheter såsom brister i undervisning, bristande stimulans, språk, ängslan osv. Lärarens ledarskap och lärarens personlighet anses ha stor betydelse för att skapa en gynnsam och hållbar lärandemiljö som präglas av trygghet och studiero. Vidare betonas det i studien att lärarnas roll i undervisningen är att förhållningssätten i arbetet med gymnasieeleverna är demokratiska. Samtliga lärare ansåg sig själva vara bra ledare. Gemensamt för samtliga var att de såg ömsesidig respekt mellan läraren och eleverna och ett givande och tagande som det centrala i sitt ledarskap. Vidare var samtliga lärare överens om att lyhördhet är viktig och att dels kunna se till gruppen dels till individen. En lärare menade att som god ledare känner man av stämningen i klassen, bryr sig om den och strävar efter hållbar lärandemiljö. I de fem arbetsuppgifter som Stensmo tar upp: Planering, kontroll, motivation, gruppering och individualisering ingår många av de egenskaper som lärarna jag intervjuat säger sig besitta. I planeringen ingår ett givande och tagande eleverna och läraren emellan där eleverna tillsammans med läraren får ta del och påverka de mål som sätts upp. Det finns alltså en delaktighet i dessa lärares klassrum vilket i enighet med Stensmo är en viktig del för gott ledarskap. I planering kommer också flexibilitet som en viktig egenskap för gott

ledarskap. Säljö (2012) menar att varje pedagogisk handling utgår från antaganden om hur elever lär sig. Vare sig man är medveten om detta eller ej, så grundar sig undervisningen på någon teori om elevers lärande. Han menar att beroende på vilket teoretiskt perspektiv man utgår ifrån så är det grund för hur man organiserar undervisningen. Vygotsky (1978) menar att det ständigt sker en utveckling genom vår interaktion med andra. Detta ansåg även de lärarna jag intervjuat var viktigt, dock nämnde en av dem att för att nå denna flexibilitet krävs lång erfarenhet. Reflektion och utvärdering av sig själv och den planerade verksamheten ligger också till grund för ett gott ledarskap menar Stensmo (1997). Enligt en av lärarna jag intervjuade är detta helt avgörande för ett fungerande ledarskap. Enligt Vygotskij, som förespråkade det sociokulturella perspektivet, finns läraren där för att guida eleven till kunskapen och genom den sociala interaktionen ska eleven lära sig (Yilmaz, 2011). De intervjuade lärarna menar vidare att den hållbara

35

arbetsklimatet är bra, där alla till exempel känner sig trygga, har eleverna goda förutsättningar att utföra sitt arbete. Matematiklärarna menar också att utveckla en god hållbar lärandemiljö och klassrumsundervisning för alla elever, men med hänsyn till elever i behov av särskilt stöd, är en viktig del för elever i matematiksvårigheter (Lundberg & Sterner, 2009). Det är viktigt att lärarens förväntningar är rimligt höga och tempot är anpassat efter eleven, så att eleven kan känna en säkerhet i matematiken. Gemensamt för några av matematiklärarna har varit att man har kopplat in specialläraren i matematik med hänsyn till den hållbara lärandemiljö samt

matematiksvårigheter som leder till anpassningarna inom ramen för undervisning,

specialpedagogiskt och särskilt stöd. Matematiklärarna hävdar att samspelet mellan klassläraren och specialläraren är viktigt för att komma överens om vilka aspekter i elevens inlärning som måste utvecklas och stöttas. Det är klassläraren som signalerar eller säger till att det finns elever som har svårigheter inom de matematiska textuppgifterna, då dessa elever måste kartläggas i ett åtgärdsprogram. Informanten berättar att programmet är en skriftlig dokumentation, där står vad eleven behöver för stöd samt vilka svårigheter eleven har. Detta sker i överenskommelse mellan föräldrar och skolan. Dessa ömsesidiga samspel leder till lärorik framgång och succé.

Matematiklärarna menade vidare att man behöver ha en dialog mellan sig och eleven för att kunna se eleven och var denna befinner sig i sin kunskapsutveckling. Själva kontakten kan vara olika djup beroende på elevens behov av denna. Motivera sina elever såg hon också som viktigt i sitt ledarskap som medför kompetenser inför relationsbyggandet med eleverna.

Lärarens pedagogiska kapital är ett begrepp under utveckling och som inte har forskats mycket om. Detta innebär att personliga erfarenheter, både positiva men också negativa, bygger det pedagogiska kapitalet som är onekligen av privat karaktär och därmed svårhanterade i lärarutbildningen. Hur lärarstudenten och därmed den blivande läraren omvandlar sina egna tidigare privata erfarenheter som skapat hen som individ under en lång period kan starkt påverka både ledarskap men också den hållbara lärandemiljön. Pedagogiska kapitalet kan sammanfattas som att den har en direkt inverkan på den professionella yrkesrollen och sysselsättningen som lärare. Glappet mellan pedagogiskt kapital och lärarens ledarskap ger ökade möjligheter till fortsatt forskning inom den hållbara lärandemiljön. Men vilka strategier och metoder handlar det om? Finns dessa implementerade i lärarutbildningen? Aktuella ledarskapsprocesser,

interkulturellt agerande, förändrade kompetenser är ett måste för ett fungerande ledarskap och en hållbar lärandemiljö. Lärarens ledarskap beroende på pedagogiska kapitalet som innebär

livserfarenheter kognitivt och känslomässigt filtrerade och tolkade öppnar för en fortsatt forskning. Det pedagogiska kapitalet utgör de mentala och känslomässiga tillgångar eller kompetenser pedagogen har att använda sig av i pedagogiska sammanhang. Det pedagogiska

36

kapitalet, liksom det utvecklats i lärarutbildning och läraryrket, är det som ligger till grund för lärarens autenticitet (Laursen 2004) och därmed lärarens ledarskap och syfte med sitt arbete.

8. Resultatdiskussion

Mina intervjuer är genomförda på en och samma skola med ett relativt

litet antal intervjuer men som medfört att jag i efterhand bett informanterna om förtydligande. Detta gör att resultatet inte är generaliserbart men kan ändå medföra en fördjupad förståelse kring hållbar lärande miljö, relationskompetenser och hur några lärare tillämpar sitt ledarskap för att optimera lärandet i matematik utifrån den hållbara lärandemiljön. Den kvalitativa ansatsen i arbetet har producerat begrepp, tolkningar och beskrivningar av processer eller mönster. Svårigheterna var att få lärarna att kunna ställa upp på intervjuerna vilket har medfört att enbart tre har kunnat tacka ja till det. Orsakerna till detta har varit tidsbrist. Jag använde mig utav en intervjuguide för att kunna hålla mig till ämnet, förhoppningsvis få svar på mina frågeställningar och få ett bättre underlag att analysera. Mina frågeställningar engagerade både lärarna och mig själv, eftersom de handlar om vårt arbete och vår vardag. Det bidrog till att det blev givande diskussioner vid alla intervjuer, men även att jag blev en del i

intervjuerna och kan på så sätt kan ha påverkat resultatet. Efter intervjun har jag haft möjlighet att ställa direkta frågor på det som verkar oklart och även ställa följdfrågor på sådant som varit extra intressant och som har lett mig in på även andra områden än det jag först tänkt. Alla mina intervjuer spelade jag in på diktafon för att sedan transkribera.

37

9. Slutsats

Det finns en korrelation mellan hållbar lärandemiljö och lärarens ledarskap som är kärnan i att kunna förmedla nödvändiga och viktiga kunskaper inom ämnet matematik. Gemensamt för alla tre lärare är det demokratiska ledarskapet som dominerar i det vardagliga arbetet med eleverna. De anser att viktiga ingredienser inom lärarens ledarskap innefattar ledarkompetens, didaktisk kompetens samt ämneskompetens. Vidare menar lärarna att goda förutsättningar måste skapas tidigt som möjliggör kunskapsutvecklingen att fortlöpa genom alla år på gymnasiet. Intervjuerna med tre lärare på gymnasiet gav den slutsats att det fanns ett tydligt mönster bland lärarna dvs att skapa ett positivt arbetsklimat och att tillämpa rätta strategier utifrån ett balanserat lärarledarskap. Det tas upp även yttre motivationen då lärarna beskriver meningsfullheten och kärnan i elevernas lärande och uppmanar dem att fortsätta arbeta för den egna utvecklingen. Att vara lyhörd och ha förståelse för varje elevs situation öppnar för ett funktionellt och produktivt samspel elev-lärare som viktiga kugghjul i ledarskapsmekanismen. För vissa matematiklärare är den hållbara lärandemiljö svårhanterade i undervisningssituationerna vilket har lett till man har sett specialläraren i matematik som ett alternativ i att förbättra arbetsklimatet.