I mina intervjuer med matematiklärarna framkom även behovet av att specialläraren i matematik skulle understödja och coacha dem då arbetsklimatet i klassrummet inte fungerade optimalt. I vissa fall kan matematikläraren och specialläraren i matematik ha olika uppfattningar på hur ledarskap, normer, förhållningssätt bör tillämpas för en hållbar lärandemiljö och arbetet med eleverna. Enligt specialpedagogiskt tänkande bör orsaker till ett icke fungerande arbetsklimat, i första hand sökas i undervisningen och den lärandemiljö som eleverna möter i sin skolvardag. Det gäller att fatta gemensamma beslut och tillsammans diskutera vilka problem ligger till grund som kräver en förändring, kanske i det didaktiska arbetet eller kanske i lärarens ledarskap (El Gaidi, 2007; Lagnelotz, 2014). Specialläraren i matematik tillsammans med ordinarie lärare bör sedan analysera om ytterligare åtgärder inom både ledarskap samt matematikdidaktik som skulle
38
kunna genomföras både på kort och lång sikt. För att ha en kunskap om hur och när arbetsmiljön leder till utveckling är det viktigt att undervisningen utvärderas på skol-, grupp- och individnivå. Denna dokumentation är ett bra underlag för ytterligare förändringsåtgärder beträffande den hållbara lärandemiljön (Berg och Tinglev, 2010) vilket kan vara bidragande orsak till kollegialt lärande under en demokratisk utvecklingsprocess som har som grund både samförstånd och en balans i påverkansmöjligheter. Det är viktigt att både specialläraren i matematik och ordinarie matematikläraren hittar gemensamma pedagogiska plattformar. För att den valda
sammansättningen pedagogik/ledarskap ska ha en effekt på arbetsklimatet och därmed på elevernas lärande krävs att de inblandade står enade och är konsekventa tillsammans. (El Gaidi, 2007; Lagnelotz, 2014) En av lärarna menar att språksvårigheter kan ha en direkt påverkan på matematiken särskilt för dem elever som är i behov av särskilt stöd. Problemlösningsuppgifterna upplevs som en orsak att elever med språksvårigheter tappar fokus men också motivationen att räkna. Språkliga kunskaper är en av de centrala faktorerna som påverkar möjligheten att klara av textuppgifter inom matematik. Bristande språkliga förmågor är en av anledningar som medför fel vid beräkningar av textuppgifter (Malmer, 2002).
39
11. Referenslista
Adler, Björn (2006) Dyskalkyli & matematik, Stockholm: Studentlitteratur. Ahlberg, Ann (2001) Lärande och delaktighet, Stockholm: Studentlitteratur. Angel & Hjern (2004) Att möta flyktingar, Stockholm: Studentlitteratur.
Berlak & Berlak (1981 & 1987) Readings for reflective teaching. London: Continuum Bergstedt (2008) Resultatdialog 2008. Forskning inom utbildningsvetenskap. Stockholm: Studielitteratur.
Bergestig, Ann-Kristin Eriksson (2010) Hur kan lärare motivera elever? Stockholm: Studentlitteratur.
Dewey, J. (1999). Experience and education, New York The Macmillan Company Dysthe, Olga (2003). Dialog, samspel och lärande. Stockholm: Studentlitteratur. Ellmin, Roger (2011). Elevens lärande: Att erbjuda möjligheter.1:a uppl. Stockholm Ellmin, Roger (2011). Att erbjuda möjligheter. Stockholm: Studentlitteratur.
El Gaidi, K. (2007). Lärarens yrkeskunnande. Bildning och reflekterade erfarenheter. Fallstudie på KTH.
Goodson, I.F. & Numan, U (2003) Livshistoria och professionsutveckling. Holme & Solvang (1997). Forskningsmetodik. Lund: Studentlitteratur.
Hundeide, Karsten (2016). Sociokulturella ramar för barns utveckling: barns livsvärldar. Lund : Studentlitteratur.
Gislason, Björn & Löwenborg, Lars (1994): Psykologi för lärare. Stockholm: Liber utbildning
Haukur Viggosson: Pedagogisk Forskning i Sverige 2011 årg 16 nr 1 s 57–68 ISSN 1401-6788
Illeris, Knud (2006). Lärande.Stockholm: Studentlittera
Kaufmann & Kaufmann (2016) Psykologi i organisation och ledning. Stockholm: Studentlitteratur.
Kimber, Birgitta (2006): Att främja barns och ungdomars utveckling av social och emotionell kompetens. Malmö: Ekelund
Landin, Mariann och Hellström, Christina (2001). Lärarledarskap. Stockholm: Förlagshuset Gothia
Lehtinen, Tuija & Jakobsson Lundin (2017). Psykologi för klassrummet. Falun: ScandBook
40
Ljungblad, Ann-Louise (1999), Att räkna med barn: i specifika matematiksvårigheter. Stockholm: Liber.
Lundberg, I. & Sterner, G. (2004). Hur hänger lässvårigheter och matematiksvårigheter ihop?. Svenska Dyslexiföreningens och Svenska Dyslexistiftelsens
Malten, Arne (2000). Det pedagogiska ledarskapet. Lund :Studentlitteratur Martin Laursen (2004) Den autentiska läraren
Mc Cracken, Grant (1988). The Long interview. Sage Publications.
Måhlberg, K., & Sjöblom, M. (2006). Lösningsinriktad pedagogik. Stockholm: Mareld Polirstok, Susan., & Gottlieb, Jay. (2006). The Impact of Positive Behavior Intervention Training for Teachers on Referral Rates for Misbehavior.
Steinberg, John (2013). Ledarstilar i klassrummet. Lund: Studentlitteratur
Stukat, S. (2005). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur. Stensmo, Christer (2000) Ledarskap i klassrummet. Lund: Studentlitteratur.
Svedberg, Lars (2007) Gruppsykologi.Stockholm: Studentlitteratur.
Säljö, Roger (2000). Lärande i praktiken: Ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Prisma Vygotsky, L. (1962). Thought and language. Cambridge MA: MIT Press.
41 BILAGA 1
INTERVJUFRÅGOR
1. Hur arbetar du som lärare, enligt din egen uppfattning, för att främja lärandemiljön och underlätta elevernas inlärning i ämnet matematik?
2. Vilken typ av ledarskap tillämpar du som lärare, utifrån din
klassrumssituation, för att optimera matematiklärandet enligt din egen uppfattning?
42 BILAGA 2
INFORMATIONSBREV
Hej matematiklärare! Vill DU delta i en studie?
Mitt namn är Virgil Ibis och jag studerar på speciallärarprogrammet på Malmö Universitet. Jag arbetar även som matematiklärare på gymnasieskolan och har gjort det i över 20 år. För tillfället skriver jag mitt examensarbete om hållbar lärandemiljö och ledarskap. Studien är ett
examensarbete på avancerad nivå och är en del av utbildningen till specialpedagog.
Mitt arbete syftar till att undersöka hur en hållbar lärandemiljö i matematik kan skapas. Syftet är att ta tillhanda på eraupplevelser det vill säga vad ni anser vara ett effektivt ledarskap för att skapa en hållbar lärandemiljö och i samband med matematikundervisningen. Därför undrar jag om jag skulle kunna få möjligheten att intervjua er inför mitt arbete. Jag vänder mig till
matematiklärare på gymnasial nivå.
Intervjun beräknas ta cirka 45-50 minuter, det är viktigt att intervjun sker i ostörd miljö, på en tid och plats som ni bestämmer. Intervjun kommer att dokumenteras i mina anteckningar.
Den information som ni delar med dig av kommer att behandlas säkert så att ingen obehörig kommer att få ta del av den. Redovisningen av resultatet kommer att ske så att ingen individ kan identifieras. Resultatet kommer att presenteras i form av ett examensarbete. Ni kommer ha möjlighet att ta del av examensarbetet genom att få en kopia av arbetet.
Deltagandet är helt frivilligt och ni kan när som helst avbryta din medverkan utan närmare motivering. Jag frågar härmed om ni vill delta i denna studie. Svara gärna via mejl. Annars kan jag nås på 0700923103
Ansvariga för studien är Virgil Ibis. Har Du frågor om studien är Du välkommen att höra av dig till mig.
Virgil Ibis
Student på Malmö Universitet
virgil.ibis@tbschool.se