Material, metod, design

I kapitlet beskrivs vilket material som använts för den empiriska undersök- ningen av HV-fantastens diskussionsforum samt det slutliga urval som har analyserats. Därefter beskrivs och diskuteras de metoder som använts för att analysera materialet. Slutligen presenteras undersökningens design, dvs. hur materialet analyserats.

M

Materialet för analysen av HV-fantastens diskussionsforum består huvudsak- ligen av diskussionsinlägg postade i forumet. Insamlingen av dessa har skett mellan åren 1999 och 2002, i samband med elitishockeyns försäsong, spelsä- song och eftersäsong. Detta innebär att diskussionsforumet bevakats från augusti till maj under tre fullständiga säsonger av den svenska elitserien i ishockey. Insamlingen har inte alltid skett dagligen utan veckovis och ibland varannan upp till var tredje vecka. Diskussionsinlägg har då sparats som textfiler och samlats i en databas. Databasen innehöll vid insamlingens slut närmare 20 000 debattinlägg. Ingen, förutom HV-fantastens redaktör och ansvarige utgivare samt handledare och närmaste forskarkollegor har känt till datainsamlingen under den tidsperiod som den har ägt rum.

Några forskningsetiska reflektioner

Insamlingsförfarandet kan liknas vid en medieetnografisk datainsamling genom observation. Debatten är en nästan ständigt pågående dialog mellan flera deltagare. Vem som helst har kunnat gå in på webbplatsen för att delta i diskussionen . Man ger sig då till känna men kan ändå vara anonym efter- som man inte behöver underteckna ett diskussionsinlägg med sitt rätta namn. Man har också kunnat nöja sig med att läsa vad som skrivs. Då behöver man inte ge sig tillkänna ens anonymt. Diskussionen har således övervakats ge- nom en fullständigt dold observation. Diskussionens deltagare har själva ombesörjt dokumentationen av diskussionen genom sina diskussionsinlägg. Denna dokumentation, dessutom transkriberad och renskriven av deltagarna,

Undersökningens genomförande

97

har sedan sparats digitalt utan att någon av dessa varit medveten om att så har skett.

Detta leder till vissa reflektioner kring forskningsetik. Normalt sett när människor observeras och studeras brukar s.k. informerat samtycke tilläm- pas. Man informerar de inblandade om studien och de ges möjlighet att ge sitt samtycke. Den diskussion som förts om vilka etiska riktlinjer som bör gälla för forskning på internet har enats om att i stort sett de som gäller ”In Real Life” bör gälla. Enda undantaget gäller kravet på informerat samtycke vad beträffar bl.a. e-postlistor och debattfora, dvs. arenor med många delta- gare (Ågren, 1999).

Anledningen är svårigheterna att inhämta samtycke från många, eller som Sudweeks & Rafaeli (1996) uttrycker det: ”How do you get a hundred strangers to agree?”. De menar att innehåll från större gruppdiskussioner på internet kan jämföras med t.ex. gravskrifter eller insändare. Dessa är person- liga uttryck men knappast privata sådana utan avsedda för offentligheten. Paccagnella (1998) menar också att varje inlägg i ett debattforum är skrivet och publicerat med det uttalade syftet att bli läst och diskuterat.

Ågren (1999) har studerat innehållet i en svensk professionell e-postlista. Han anger att listans offentliga karaktär var det främsta skälet till att han inte informerade deltagarna och inhämtade deras samtycke. Han nämner inte heller namnen på de deltagare han citerar eller refererar, trots att han uppfat- tar inläggen som personliga och därmed upphovsrättsligt ’ägda’ av sina för- fattare. De upphovsrättsliga riktlinjerna säger att källan till citat och referat skall anges, men Åberg låter detta stå tillbaka till förmån för skyddet av del- tagarnas integritet. För att ytterligare försäkra deltagarna om skydd nämner han inte heller e-postlistans namn.

I denna undersökning är utgångspunkten att deltagarna i HV-fantastens diskussionsforum varit medvetna om att forumet per definition är offentligt. I likhet med Ågren kommer deltagarna att hållas anonyma, trots att de redan är semi-anonyma eftersom de flesta skriver under signatur. Också signatu- rerna kommer att anonymiseras eftersom de kan vara kända i en trängre krets. Däremot används webbplatsens rätta namn. Eftersom diskussionsin- läggen postades mellan 1999 och 2002 så finns de inte längre kvar, förutom i undersökningens databas. Med största sannolikhet har de även rensats bort från den server där de en gång fanns.

Urval

Analysen av diskussionsinläggen bygger inte på ett totalurval från databasen. För det första, skulle det vara en alltför omfattande uppgift att undersöka 20 000 diskussionsinlägg. För det andra, skulle det inte heller vara nödvän- digt för att kunna dra meningsfulla statistiska slutsatser. Analysen bygger istället på nio stycken strategiskt valda stickprov. Genom ett sådant urval skapas förutsättningar för en jämförande design. Totalt utgör dessa stickprov omkring 4000 debattinlägg, publicerade under närmare 150 dagar. Debattin- läggen fördelar sig på tre stickprov per säsong av den svenska elitserien i ishockey; 1999/2000, 2000/2001 samt 2001/2002. Stickproven är dragna vid tre återkommande händelsefaser under varje säsong, men med helt skilda förutsättningar:

1. Upptaktsfasen – börjar 1 september när några veckor återstår till elitseriens premiär och pågår till och med dagen efter första matchen för säsongen.

2. Vinstfasen – omfattar en tidsperiod där klubben vinner minst fyra matcher i rad, alternativt fyra matcher av fem.

3. Förlustfasen – omfattar en tidsperiod när klubben förlorar minst fyra matcher i rad, alternativt fyra matcher av fem.

Den principiella grunden för detta urval har varit att få med perioder som dels med stor sannolikhet återkommer varje säsong, och dels omfattar idrot- tens och supportertillvarons elementa; uppladdningen inför den efterlängtade seriepremiären samt idrottens fundamentala funktioner, att vinna eller förlora och supportrarnas hantering av denna problematik.

Detta urval antas gynna möjligheterna att generalisera resultaten till andra diskussionsfora för idrottssupporters. Det faller in under logiken för den typiska fallstudien (Esaiasson m.fl., 2003: 183 ff.) som ger stöd för generali- seringar av strategiska urval enligt följande sätt att argumentera. Diskus- sionsfora för idrottssupporters kan förmodas primärt uppehålla sig vid den sport man är intresserad av. Olika sporter skiljer sig naturligtvis åt i vissa avseenden, bl.a. om de är individuella grenar eller lagidrotter. Genom val av jämförelsepunkter som är genuint typiska för de flesta lagidrotter fokuseras på omständigheter som är väldigt lika oavsett vilken lagsport det handlar om. Resultatet blir en homogenisering av populationen. När dessutom frågeställ- ningen är av generell karaktär, den handlar om att utifrån generella teorier

Undersökningens genomförande

99

beskriva de homogena fallen, så är det möjligt att hävda att undersökningens strategiska urval kan ligga till grund för en generaliserande ambition.

Problem i samband med urvalet

Det finns två problem förknippade med urvalet och urvalsprinciperna. För det första finns det ett bortfall i materialet, för det andra sträcker sig stick- proven över ganska olika långa tidsperioder. Några innehåller därför färre respektive fler antal diskussionsinlägg än övriga.

Bortfallet finns mitt i ett av stickproven. Det rör sig om fyra dagar som försvunnit i samband med något avbrott som är relaterat till hemsidans värd- server. Stickprovet kan inte ”repareras” genom att man väljer andra dagar eftersom det är styrt av att det skall omfatta ett visst antal vinstmatcher i följd. Det kvarvarande antalet diskussionsinlägg i stickprovet är dock så stort att det fortfarande är meningsfullt för statistisk analys.

Skillnader i storlek mellan stickprov ger problem vid jämförelser. Till stor del beror skillnaden på hur tätt det är i tid mellan elitseriematcherna. Periodvis kan det gå många dagar, upp till en vecka, mellan vissa matcher. Andra perioder spelar man varannan dag. En segersvit på fyra matcher i rad kan i det ena fallet vara avklarad på 6-7 dagar, medan en förlustsvit på lika många matcher kan sträcka sig över ett par tre veckor. Detta kan i de flesta fall kompenseras genom att göra medeltalsjämförelser.

Övrigt material

Webbstatistik

Förutom att allmän statistik över internettillgång och -användande ligger till grund för vissa empiriska slutsatser bygger undersökningen delvis också på uppgifter från två olika script som registrerar trafiken till HV-fantastens webbplats. Statistiken från dessa två script omfattar våren 2001 respektive hösten 2001 och våren 2002. Det första skriptet tillhandahåller en ytterst detaljerad besöksstatistik, allt från besöksfrekvensen per timme varje dag till vilka servers besökarna loggat in från. Skriptet som registrerat den senare perioden omfattar antal besök, antal sidor som besökts samt tiden besökarna spenderat på webbplatsen.

Ett problem som är förknippat med all mätning av besök på webbplatser är huruvida mätningen avser unika besökare eller antal besök. Det finns näs- tan inga säkra metoder för att mäta unika besökare, dvs. att skilja besök som görs av samma besökare från besök som görs av en ny unik person. Väljer

man att registrera s.k. cookies som lägger sig på besökarens dator är proble- met att dessa ibland rensas bort av användaren, som därmed påverkar mät- ningen, eller inte tillåts alls på användarens dator. Finns det användarprofiler i nätverk lägger sig cookies i varje unik profil. Om flera personer gör besö- ken från samma dator utan personliga profiler, som kan vara fallet i familjer, lägger sig cookies på datorn. Väljer man att registrera IP-nummer är proble- met liknande. Ibland har samtliga datorer på ett företag eller hos en organisa- tion ett och samma nummer, ibland har varje användare i nätverket ett eget IP-nummer. Det går inte heller i detta fall att avgöra om en eller flera perso- ner gör besöken. Väljer man att, istället för att registrera cookies eller IP-nummer, registrera antal ’träffar’ på webbplatsen vet man inte heller då vad som döljer sig bakom statistiken. I allra värsta fall kunde i princip samt- liga besök ha gjorts av en och samma besökare. Oavsett vilken av de tre metoderna som de i undersökningen använda skripten använt sig av, så är det högst osäkert i vilken utsträckning de kommit åt att mäta unika besökare på HV-fantasten. Om det är träffar som registrerats är de unika besökarna med största sannolikhet färre än vad statistiken visar. Är det cookies eller IP-nummer kan de unika besökarna vara såväl fler som färre än vad som re- gistrerats. Hur många de kan förmodas vara får bli en fråga att diskutera i samband med de analyser där skripten ligger till grund för resultatet.

Informantintervjuer

Undersökningen bygger slutligen också på data från en halvstrukturerad och två ostrukturerade samtalsintervjuer med HV-fantastens webbredaktör Henrik Gustavsson, under åren 2000, 2001 och 2003. Dessa intervjuliknande samtal har gjorts uteslutande för att införskaffa nödvändiga och komplette- rande fakta om HV-fantasten och dess diskussionsforum. Samtalen kan såle- des karakteriseras som informantintervjuer och följaktligen utsättas för käll- kritik. Webbredaktören har intervjuats om ett objekt till vilket han är upp- hovsman och tillika redaktör och ansvarig utgivare. Informantintervjuer där informanten är så djupt involverad kan vara förknippade med flera problem av källkritisk art. Det främsta problemet är att man kan ha intresse av att objektet och man själv framställs i positiv dager. Människor har också psy- kologiskt sett en tendens att minnas i positiva banor och se sin egen roll på samma sätt. Det är dock ganska sällan, då främst i sammanhang där stora värden, prestige och kanske också friheten står på spel, som det finns anled- ning att misstänka att en informant är medvetet manipulativ. I fråga om fak- taförmedlingen om HV-fantasten är en sådan misstanke en aning långsökt.

Undersökningens genomförande

101

Däremot är webbredaktören bara människa och som sådan lyder han, liksom alla andra, under psykologins lagar. Med andra ord har informationen som lämnats studerats med en viss källkritisk synvinkel.

A

Den huvudsakliga metoden för analys av de nio stickproven från diskus- sionsforumet är en kvantitativ innehållsanalys. Nu är kanske termen inne- hållsanalys delvis missvisande eftersom inte endast manifest innehåll har kategoriserats. Också mer abstrakta egenskaper som inte är direkta inne- hållselement i diskussionsinläggen, som tilltalston och attityder, ingår. Vad man än väljer att kalla analysen så följer den dock principerna för en inne- hållsanalys. De nio stickproven som kommer att analyseras är, som tidigare sagts, strategiskt valda för att undvika extraordinära perioder och händelser i elitishockeyn, bl.a. slutspelshysterin. Det är inte det unika och speciella i idrottssupporters uppfattningar om sin tillvaro som ska undersökas. Det är istället de vardagliga och typiska omständigheterna under vilka debatten förs som eftersöks. Det är således det allmängiltiga som står i centrum för intres- set och därmed, som nämnts ovan, en ambition att kunna dra vissa generali- serande slutsatser utifrån analysresultaten. Därför har valet av analysmetod blivit den systematiska och formaliserade innehållsanalysen.

Undersökningskategorier

En innehållsanalys utgår från en uppsättning kategorier som bestäms utifrån vissa principer beroende på vad man vill uppnå med analysen. Undersök- ningskategorierna utgör undersökningens analysverktyg. Analysen av HV-fantasten har som syfte att beskriva diskussionen i förhållande till vissa principer för det offentliga samtalet. Därför finns det undersökningskategori- er som är tänkta att identifiera sådana egenskaper i materialet. Men det finns också ytterligare kategorier som fångar in andra och allmänt beskrivande egenskaper i diskussionsinläggen. Kategorierna brukar sammanställas i ett kodschema eller en kodbok. Här kommer dock benämningen analysschema att användas. Vad respektive kategori ska täcka in för egenskaper i materia- let ska vara noga definierat i analysschemats kodinstruktioner. Vem som helst ska i princip kunna analysera materialet med hjälp av schemat och dessutom komma till liknande slutresultat som analysschemats skapare.

Analysschema

När ett material innehållsanalyseras står man inför ett val om vilken urvals- princip som ska styra kodningen av materialet. Man kan antingen försöka få med allt eller följa den så kallade huvudandelsprincipen, dvs. man kodar det huvudsakliga innehållet och struntar i resten. Man skulle kunna säga att den här undersökningen har försökt följa båda urvalsprinciperna. Allt innehåll i diskussionsinläggen är kodat men det går samtidigt att identifiera vad som är det huvudsakliga innehållet. Undersökningens analysschema har en träd- struktur. Det bygger på ett antal fundamentala kategorier, eller variabler med ett mer metodnära vetenskapligt språk. Dessa kategorier utgör schemats stam där det huvudsakliga innehållet kodats. Stammen har också förgreningar vilka tillsammans fångar in det totala innehållet i diskussionsinläggen. En första förgrening uppträder vid kategorin mottagare eftersom diskussionsin- läggens författare ibland kan adressera fler än en mottagare. En andra för- grening uppträder vid kategorin ämne, eftersom ibland mer än ett specifikt ämne kan diskuteras i ett och samma diskussionsinlägg. En tredje förgrening uppträder vid kategorin aktör, eftersom fler än en aktör kan omnämnas i samband med varje ämne eller tema som diskuteras. Här följer nu en över- gripande presentation av de kategorier som använts i analyserna av materia- let. För det detaljerade analysschemat samt kodinstruktioner hänvisas till Appendix.

Schemat inleds med de två kategorier som bestämt det generella urvalet, dvs. vilken säsong det handlar om samt vilka yttre omständigheter som rå- der, här kallat fas:

SÄSONG (1999/2000; 2000/2001; 2001/2002) FAS (upptakt – vinster – förluster)

Därefter kommer en kategori som noterar vilken veckodag inläggen är pos- tade. Kategorin har använts i analyser av matchdagarnas betydelse för dis- kussionen. Nästa kategori mäter diskussionsinläggens omfattning i form av antal ord. Denna kategori har använts tillsammans med nästa kategori, som avgör om inläggen innehåller några argument eller inte, för att analysera sambandet mellan förekomst av argument och diskussionsinläggens längd. Kategorin argument har också använts i andra bi- och multivariata analyser. Den kommer att diskuteras lite mer ingående längre fram eftersom den till- kommit senare än övriga kategorier i analysschemat. Detta har skapat vissa, men på inget vis oöverkomliga, problem.

Undersökningens genomförande

103 VECKODAG (måndag – söndag) ORD 1 (1 – x)

ARG (argument – ej argument)

De därpå följande kategorierna omfattar författarna till debattinläggen. Varje avsändare har tilldelats sitt unika värde, ett värde de också har i egenskapen som mottagare. Dessutom noteras vem eller vad man representerar. Dessa kategorier har använts, bl. a. när deltagarnas status och attityder undersökts.

AVSÄNDARE (signatur 1 – 1221 samt 1300 – 1322)

REPRESENT (HV-supporter, motståndarsupporter, journalist, etc.)

Nästa grupp av variabler inleds av kategorin mottagare. Här förgrenas första gången analysschemat eftersom upp till tre mottagare av ett och samma dis- kussionsinlägg har kodats här. Den mottagare som kodas först är alltid den som diskussionsinlägget riktar sig till i första hand och huvudsakligen. Alla de följande kategorierna finns nu på varje mottagargren. Den första av dessa skiljer privata inlägg från dem som är avsedda för hela debattoffentligheten. Därpå följer kategorin funktion där inlägg som är t.ex. utsagor eller repliker skiljs från varandra. Slutligen kodas också hur deltagarna tilltalar varandra.

MOTTAGARE (ej specifik, signatur, representant för något, etc.) OFF–PRIV (0 resp. 1)

FUNKTION (utsaga, fråga, svar, replik, rättelse, upprepning, etc.) TILLTAL (positivt – negativt – annat)

När deltagarna och deras inbördes interaktion avklarats går analysschemat över till diskussionens innehåll. Här kommer den andra förgreningen. Delta- garna kan inte bara vända sig till fler än en mottagare i ett och samma dis- kussionsinlägg, man kan också ta upp mer än bara ett diskussionsämne med varje mottagare. Efter att ämnet bestämts kodas upp till tre aktörer som upp- träder i den diskuterade kontexten. Här uppkommer således en ny förgre- ning. Precis som vid den första förgreningen är det alltid det ämne och den aktör som står i centrum som förs in i datamatrisen först, dvs. de blir ämne nummer ett och aktör nummer ett. Detta är särskilt viktigt att påpeka i aktö- rernas fall. Det är nämligen alltid endast den första aktören som kodas på de nedan följande kategorierna. Om det t.ex. ska avgöras om man talar positivt eller negativt om aktörerna, så kan detta endast sägas om den första av de tre som eventuellt förekommer. Det innebär att attityder till aktörer alltid är kodade enligt huvudandelsprincipen. De övriga två aktörerna kan dock ingå i

t.ex. en frekvensberäkning av antalet aktörer som omtalas eller en översikt av vilka aktörer som omtalas. De kan alltså kopplas till alla kategorier som finns framför dem i analysschemat.

ÄMNE (HV, hockey, medier, supporter, debatten, övrigt) AKTÖR (klubb, förbund, medier, etc.)

När innehållet är fastställt undersöker nästföljande två kategorier varifrån och hur deltagarna eventuellt inhämtar sin information. När deltagarna är tydliga med detta, avgörs först vilken källa som använts och därefter i vilken form man refererar till källan.

KÄLLA (press, radio, tv, etc.) REFERENS (referat, citat, länk, etc.)

Till sist innehåller analysschemat kategorier som ska fånga in hur deltagarna förhåller sig till och behandlar de ämnesområden och aktörer som man tar upp till diskussion:

GENRE (åsikt, nyhet, information, rykte, etc.) ATTITYD (positiv – negativ)

HANDLING (förslag, uppmaning, krav, etc.)

Den första kategorin har med den allmänna formen på budskapet att göra, eller rättare sagt, vilken genre det utgör. Här är deltagarnas åsikter den kan- ske viktigaste genren. Den följande kategorin bestämmer om avsändarens attityd är positiv eller negativ till det som är föremål för diskussionen. Den sista kategorin som använts av analysschemats variabler tar upp om inlägget syftar till handling i något avseende, antingen som uppmaning eller krav.

Kategorin ’argument’

Från början var det meningen att en kategori som kodar inläggens kvalitet, också skulle kunna användas som en kategori som kodar argument. Kvalitet står då för om diskussionsinläggen är konstruktiva analyser eller kritisk granskning, alternativt om de är allmänt tyckande i ena eller andra riktning- en. Antagandet var att den konstruktiva eller granskande texten med stor sannolikhet kunde förmodas innehålla argument. Kvalitetskategorin var pla- cerad efter kategorin som mäter attityd och förekom därmed på samtliga analysschemats förgreningar. Vid närmare eftertanke kändes det vanskligt att ha en kategori som bara mäter att argument förekommer med ”stor sannolik- het”. Kategorin kodar ju i själva verket sådana kvaliteter som skiljer mera professionella texter från vardagstyckande. Men, det går ju att tänka sig en

Undersökningens genomförande

105

analys som bara genomlyser ett fenomen utan att anföra direkta argument. En granskning kan också vara en ren faktisk beskrivning av någonting. Kva- litetskategorin fick därför stå tillbaks till förmån för en ny kategori som ex- plicit mäter argument. Att ersätta kvalitetskategorin och lägga ut en argu-