Material och tillverkning

Produkten kommer vara i trä och olika träslag kommer att presenteras. Detta för att både passa in kontorsrummen hos målgruppen och för att skapa en familjär och varmare känsla än t.ex. aluminium som många produkter på marknaden är tillverkade av. Träslaget bok är ett bra alternativ ”tack vare sin hårdhet och seghet används bok i golv, möbler och snickerier”34

. Bok passar även bra in med resten av kommunhusets inredning vilket är önskvärt av målgruppen. Bok är ett trovärdigt material då många vet att det håller länge. Som slutresultat väljer jag bok som materialval men andra träslag kan förekomma. Andra träslag som kan förekomma ska vara träslag som kommer från Sverige för att minska transportlängden mellan trähuggningen och tillverkningen.

Trä valdes också på grund av att målgruppen påpekade att produkten skall passa in med resten av inredningen och inte vara för lyxig. Under observationerna upptäcktes att kommunhusen har mycket möbler i trä, speciellt bok. I intervjuerna nämndes det att det är viktigt att möbler de har inte är för lyxiga för att då hålla nere kostnaderna kommer träskivorna vara laminat. Idag är de kontorsmöbler som är i trä ofta laminat.

Bok är också ett ljust träslag vilket estetiskt sätt ger ett lätt uttryck och ljusa färger i ett rum gör att det upplevs som större. Mörka färger kan ge ett tungt och klumpigt uttryck samt ge uttrycket att ett rum upplevs mindre än vad det är. Trä är också något som betraktas som håller bra till kontorsmöbler, det ger brukaren en trovärdighet för dess användning jämfört med t.ex. plast. Plast är något som betraktas att användas ”slit och släng” då många har upplevt att det har gått sönder, böjt, skevad, bleknat etc. Produktens olika delar kommer sågas ut och slipas. Spåren för facken kommer att fräsas ut med cnc fräs. Sammanfogningen kommer ske med pluggar, miljövänligt trälim och skruvar. Produkten bör massproduceras för att hålla nere produktionskostnader, vid det här stadiet är det svårt att säga exakt seriestorlek eftersom man inte vet hur populär den kommer bli på marknaden. (I avsnitt 1.6

avgränsningar förklaras att materialval och tillverkningsmetoder inte kommer vara mer djupgående.)

34

82

9 Diskussion

Enligt min bedömning av projektet har frågeställningen blivit besvarad. En produkt utvecklades för att hjälpa kontorsarbetare att organisera sina pappershögar genom att ha kommit underfund med att papprena behöver sorteras och ha en tydlig plats och då hjälper Sort It brukaren att lägga upp

pappershögarna snyggt i varsitt fack samt att brukaren kan välja hur stora facken ska vara. I förstudien framkom det att kontorsarbetare kan påverkas negativt av ett arbetsrum fyllt med en massa papper då mängden information som hjärnan ska filtrea blir överflödligt och kan skapa stress hos

kontorsarbetaren. Kontorsarbetaren får svårt att koncentrera sig när det är många saker att fokusera på och hjärnan behöver lägga mer energi till att filtrea bort det som inte är viktigt. Ämnet, hur

omgivningen påverkar oss, är något som man skulle kunna dyka djupare i, då psykologi är ett stort ämne. Det finns oändligt med orsaker i vår omgivning som påverkar oss. I detta projekt har jag försökt att ge en bild av hur ett oorganiserat kontor kan påverka kontorsarbetaren och varför det kan påverka negativt. Hur det påverkar oss beror på personlighet, hur människans hjärna är uppbyggd och den mängd information hjärnan klarar av att hantera.

Att hitta ett konkret svar hur stökig omgivning påverkar oss hade varit lättare om det fanns mer vetenskaplig forskning kring det. Vad är skillnaden mellan ett rensat skrivbord jämfört med ett stökigt skrivbord för kontorsarbetarens psykiska välmående? Det finns lite forskning för att ämnet är specifikt och det är brukaren som orsakar stökigheten. Brukaren kan bestämma hur organiserat eller stökigt det är men jag tror att en del behöver hjälp på vägen med en produkt som möter deras behov. D.v.s. i detta projekt är det brukaren som styr orsaken till att det är stökigt kontra ett projekt som utvecklar en kontorsstol där produkten styr hur vi sitter. När det är produkten som styr individen finns det många gånger fakta kring ergonomi, mått osv. I detta projekt är det individen som styr orsaken och därmed finns det mindre fakta kring hur det bör vara för det är upp till den gemene mannen att organisera sina saker eller inte.

Min produkt kanske inte ses som den mest innovativa men jag tycker att något enkelt kan vara lika genialt som något komplext. Min produkt uppfyller de krav och önskningar som målgruppen har och de skulle vara nöjda med produkten.

83

9.1 Utvärdering av metoder

De metoder som har används har lett projektet vidare i rätt riktning och gett nödvändig information för att utveckla en produkt som hjälper

kontorsarbetare att organisera.

Om det hade funnits mer tid hade det varit bra att ha gjort fler intervjuer med den primära målgruppen för att öka reliabiliteten. Jag tycker däremot att observationerna har gett mest. Intervjuerna satte ord på samt bekräftade de tankar och funderingar som uppkom från observationerna.

I efterhand är det lätt att säga vad som skulle gjorts annorlunda för att optimera och gynna projektet. Ett projekt går sällan en rak väg utan svänger både till höger och vänster för att dels kan det vara svårt att ha perspektiv på det man håller på med att göra. Att ha utfört kravspecifikationen innan koncepten utvecklades hade underlättat och gjort att koncepten hade fått en klarare utgångspunkt samt att vissa koncept hade kunnat elimineras tidigare. (Se i processen att kravspecifikationen gjordes efter både idégenereringar, koncept och skissmodeller.)

Att ha bollat idéer och koncept med den primära målgruppen hade nog varit bra för att överensstämma att det man har kommit fram till är i rätt riktning samt få en högre förståelse för vad som är bra och dåligt enligt dem. Detta hade jag tankar om att göra men avråddes från att göra det av handledare, dels för att det tar mycket tid och för att handledaren menade på att målgruppen skulle tycka att alla idéer var bra pga. artighet. Tidsbegränsningen som projektet har haft, bidragit till varför vissa delar av projektet är förhastade och inte är optimala.

Tidsbegränsningen har lett till en del hastiga beslut som jag i efterhand tycker borde ha lagt mer tid på för att ha besparat tid senare i projektet. Urval kring form och detaljer till koncept gjordes snabbt och där 3D modelleringen av koncept Radhus inte blev felfri vilket ledde till analysen av Hyllkammen. Efter utvecklingen av Hyllkammen la mycket tid på vad som skulle förbättras vilket var bra.

Där skissning av idéer och idégeneringar gjordes hade resultaten kanske varit annorlunda om jag hade gjort de vid en annan årstid, dag, månad då vi blir påverkade av vad som finns runt om kring oss som t.ex. olika trender,

84 människor, hur humöret är när skissningarna gjordes osv. Däremot tror jag ändå att vissa grundidéer hade blivit snarlika men t.ex. att utförandet/utseendet kanske hade varit annorlunda.

Val av form har baserats och fokuserat på funktionen av produkten samt med samspelet med material då trä ska ger ett mjukare och varmare uttryck (än t.ex. aluminium). Trä är även ett material man är familjär med och har förtroende för dess användning i kontorsmiljö detta gör att produkten får en naturlig plats i kontoret. Detta är något man kan ställa sig kritiskt mot då man kunde gått en helt annan väg i projektet och fokuserat på vilka former som målgruppen hade trivts bäst med som också kan ha gett ett lugnande känsla. Då hade analys av form varit fokus i projektet och även undersökningar om hur människor tolkar och hur de mår kring visa former i ett rum t.ex. I detta projekt har däremot fokus varit att hur man effektivt kan hjälpa kontorsarbetarna att få ordning och reda bland alla deras saker på skrivborden för att få undan stök som i sin tur lugnar hjärnans informationsintag och på så sätt göra kontorsarbetarna lugnare och effektivare på det jobb dem gör.

7 Reflektion

Om jag hade haft en bättre inblick i hur kontor på kommunhus ser ut idag och visst att de har mycket papper på skrivborden hade utgångspunkten för projektet startat där. Jag hade dykt djupare i beteendet med pappershögar, utfört fler intervjuer som var riktade mot hur deras ”pappershögsystem” fungerar. Det är lätt att vara efterklok.

Vad jag har lärt mig är att det är bra att hålla sin tidsplan och att jobba aktivt genom hela

examensarbetes gång, tidspannet för projektet har varit snäv. Jag har upptäckt att beslut om detaljer tar mer tid än förväntat och att många nya idéer dyker upp genom hela projektet vilket gör det svårt att hålla tidsplanen vid slutfasen av projektet. Det har blivit många vidareutvecklingar från konceptet

Radhus till Sort It då förbättringar har hittas att jobba vidare med. Jag har också lärt mig innan start av

ett projekt har man höga ambitioner att göra en produkt som löser alla problem vilket är en bred ingång på ämnet som kan leda till att man inte hinner lösa allt man hade önskat. Det är bättre att lösa få konkreta problem än att försöka lösa alla halvdant. Detta projekt har avgränsat sig till en liten bit av kontorsarbetarens vardag, vilket har varit bra då jag har kunnat greppa tag om ämnet och haft ett tydligt mål för projektet.

Det som upptäcktes när Sort It var gjord är att den liknar Design Shelf konceptet. Detta ser jag inte som något negativt då Sort It tar bort Design Shelfs nackdelar, som att vara stor och klumpig samt att det tar tid att sätta ihop den innan användning kan ske. Sort It har alla fack ifrån början och tas bort om användaren har en pappershög som inte får plats i ett fack eller om användaren har ett eget system där t.ex. alla fack kan tars bort.

85

Källförteckning

Arbetsmiljöverket. På frestande arbetsställningar och arbetsrörelser.

http://www.av.se/teman/ergonomi/risker/pafrestande/index.aspx (hämtad 20-02-2012) Cassidy, Tony. Stress, kognition och hälsa. S. 8, 96, 97. Lund: Studentlitteratur, 1999

Ejvegård, Rolf. Vetenskaplig metod för projektarbete. s. 37-38. 2 uppl. Lund: Studentlitteratur, 2002 Eva-Lotta Sallnäs. Utvärderingsmetoder inom MDI DH2408

Kvalitativ metod och analys. 2008.

http://www.csc.kth.se/utbildning/kth/kurser/DH2408/utvard08/forelasningar/F4_Kvalitativ_08.pdf (hämtad 2012-02-14)

Google. Organisera papper. http://www.google.se/search?q=organisera+papper&ie=utf-8&oe=utf- 8&aq=t&rls=org.mozilla:sv-SE:official&client=firefox-a (hämtad 2012-02-27)

Holmström, Eva, Eklundh, Margit och Ohlsson, Kerstina. Människan i arbetslivet, teori och praktik. sida 63. Lund: Studentlitteratur, 1999.

Klingberg, Torkel. Den översvämmade hjärnan. S.16, 23, 153. Stockholm: Natur & Kultur, 2007 Lagerblad, Anna. Hjärnan mår bra av stilla fokus. SvD Nyheter. 2010-05-18.

http://www.svd.se/nyheter/idagsidan/psykologi/hjarnan-mar-bra-av-stilla-fokus_228243.svd (Hämtad 27-02-2012)

Metodbanken. Imageboard. http://www.metodbanken.se/2013/01/17/imageboard/ (Hämtat 2014-05- 14)

Psychology. http://psychology.exeter.ac.uk/latestnews/featurednews/title_98638_en.html , University of Exeter (Hämtad 2011-11-10)

Träcentrum. http://www.tracentrum.se/fakta/traslagsinfo/bok/ (Hämtad 2012-04-16)

Roozenburg, N.F.M ochEekels, J. Product Design: Fundamentals and Methods. Chichester. John Wiley & Sons, 1995

Sara Gottschalk, kurslärare Malmö högskola, sara.gottschalk@mah.se, 2011-10-04.

Österlin, Kenneth. Design i fokus för produktutveckling. S. 51, 52, 60 123. Upplaga 2 Malmö: Liber AB, 2007

86

Figurförteckning

Figur 1: illustration av Filippa Brodén Svensson

Figur 2: Arbetsmiljöverket. På frestande arbetsställningar och arbetsrörelser.

http://www.av.se/teman/ergonomi/risker/pafrestande/index.aspx (hämtad 20-02-2012) Figur 3: Arbetsmiljöverket. På frestande arbetsställningar och arbetsrörelser.

http://www.av.se/teman/ergonomi/risker/pafrestande/index.aspx (hämtad 20-02-2012)

Figur 4: RH. RH Logic 400/300. http://www.rh.se/web/modeller-rh-logic-400-300.aspx#c9ba2b11- 98bc-4a01-9af3-64704749d641 (hämtad 15-03-2012)

Figur 5: Foto av Filippa Brodén Svensson Figur 6: Foto av Filippa Brodén Svensson Figur 7: Foto av Filippa Brodén Svensson Figur 8: Illustration av Filippa Brodén Svensson Figur 9: Foto av Filippa Brodén Svensson Figur 10: Foto av Filippa Brodén Svensson Figur 11: Foto av Filippa Brodén Svensson Figur 12: Foto av Filippa Brodén Svensson Figur 13: imageboard av Filippa Brodén Svensson

Figur 14: http://www.inputinterior.se/sv/sortiment/, google.com + förvaring, organise, papper, kontorsförvaring etc

Figur 15:cross chart av Filippa Brodén Svensson Figur 16: cross chart av Filippa Brodén Svensson Figur 17: skisser av Filippa Brodén Svensson Figur 18: skisser av Filippa Brodén Svensson Figur 19: skisser av Filippa Brodén Svensson Figur 20: skisser av Filippa Brodén Svensson Figur 21: illustration av Filippa Brodén Svensson Figur 22: illustration av Filippa Brodén Svensson Figur 23: illustration av Filippa Brodén Svensson Figur 24: illustration av Filippa Brodén Svensson Figur 25: illustration av Filippa Brodén Svensson Figur 26: illustration av Filippa Brodén Svensson Figur 27: illustration av Filippa Brodén Svensson Figur 28: illustration av Filippa Brodén Svensson Figur 29: foto av Filippa Brodén Svensson Figur 30: foto av Filippa Brodén Svensson Figur 31: foto av Filippa Brodén Svensson Figur 32: foto av Filippa Brodén Svensson Figur 33: foto av Filippa Brodén Svensson Figur 34: foto av Filippa Brodén Svensson Figur 35: foto av Filippa Brodén Svensson Figur 36: foto av Filippa Brodén Svensson Figur 37: foto av Filippa Brodén Svensson Figur 38: foto av Filippa Brodén Svensson Figur 39: foto av Filippa Brodén Svensson Figur 40: foto av Filippa Brodén Svensson Figur 41: foto av Filippa Brodén Svensson Figur 42: skisser av Filippa Brodén Svensson Figur 43: skisser av Filippa Brodén Svensson Figur 44: skisser av Filippa Brodén Svensson Figur 45: skisser av Filippa Brodén Svensson Figur 46: skisser av Filippa Brodén Svensson Figur 47: illustration av Filippa Brodén Svensson Figur 48: illustration av Filippa Brodén Svensson

87 Figur 49: skisser av Filippa Brodén Svensson

Figur 50: skisser av Filippa Brodén Svensson Figur 51: 3D rendering av Filippa Brodén Svensson Figur 52: 3D rendering av Filippa Brodén Svensson Figur 53: 3D rendering av Filippa Brodén Svensson Figur 54: 3D rendering av Filippa Brodén Svensson Figur 55: 3D rendering av Filippa Brodén Svensson Figur 56: 3D rendering av Filippa Brodén Svensson Figur 57: arbetsritning av Filippa Brodén Svensson Figur 58: 3D rendering av Filippa Brodén Svensson Figur 59: skiss av Filippa Brodén Svensson

Figur 60: Ritning av Filippa Brodén Svensson Figur 61: 3D rendering av Filippa Brodén Svensson Figur 62: 3D rendering av Filippa Brodén Svensson Figur 63: 3D rendering av Filippa Brodén Svensson Figur 64: 3D rendering av Filippa Brodén Svensson Figur 65: 3D rendering av Filippa Brodén Svensson Figur 66: 3D rendering av Filippa Brodén Svensson Figur 67: ritning av Filippa Brodén Svensson Figur 68: 3D rendering av Filippa Brodén Svensson Figur 69: 3D rendering av Filippa Brodén Svensson Figur 70: 3D rendering av Filippa Brodén Svensson Figur 71: 3D rendering av Filippa Brodén Svensson Figur 72: illustration av Filippa Brodén Svensson Figur 73: illustration av Filippa Brodén Svensson Figur 74: bild av Filippa Brodén Svensson Figur 75: bild av Filippa Brodén Svensson Figur 76: bild av Filippa Brodén Svensson Figur 77: bild av Filippa Brodén Svensson Figur 78: bild av Filippa Brodén Svensson Figur 79: bild av Filippa Brodén Svensson Figur 80: bild av Filippa Brodén Svensson Figur 81: bild av Filippa Brodén Svensson

88

Bilagor

Bilaga 1

Intervju medAgneta Eggeling, upphandlingssamordnare vid Lomma kommun

3-2-2012 kl.11.00

1. Hur fungerar processen när ni köper in nya möbler till kontoren?

Vi måste upphandla, offentlig upphandling. Just nu har vi sex olika möbelleverantörer som vi har avtal med.

Vilka är det?

Jo det är Kinnarp, Input, Brio, Dica, Meko, Kontorsfunktion, Esby, ABA skol och IFG. De är till hela kommunen.

Jag är mest intresserad av vad ni har för kontorsmöbler här på kommunhuset.

Ibland har vi företags rättighetsvårdare, som kan råda vilken typ av stol vi ska använda, det händer ju att dem kommer hit och gör det. Sen går vi och frågar dem här, möbelleverantörer om det har den typen av stol och då köper vi den.

Så processen är alltså att någon kommer hit och kollar eller om någon kommer och säger att dem vill ha ett nytt skrivbord eller stol och då kollar ni genom vad era möbelleverantörer har som motsvarar.

Nu har mer och mer höj och sänkbara skrivbord.

Är det några speciella krav ni ställer på dem möbler ni köper in?

89

Bilaga 2

Intervju medKjell Andersson, ekonomichef vid Burlöv kommun

2-2-2012 Kl. 16.30

1. Hur fungerar processen när ni köper in nya möbler till kontoren?

Vi har inget system på hur vi köper in möbler utan vi har standard möbler som man får välja på. De flesta får vad de vill ha så länge det inte är allt för dyrt. Skrivbord är höj- och sänkbara och

skrivbordsstolarna är såna RH stolar och där får man välja mellan tre modeller efter sin storlek. Men nä alltså vi har ingen som är speciell ansvarig för det eller är expert inom det området. Vi kanske är dåliga att köpa saker och köper lite hipp som happ.

Om det är ett stort möbelarrangemang som ska göras så anlitar vi en inrednings arkitekt som gör skisser och ritningar om hur det ska vara. Ibland kommer det hit ergonomer och undersöker men det säger bara vad som är fel.

De kommer inte med några förslag då?

Nej, dem bara säger vad som är fel.

Om de skulle kommit med en lösning, hur skulle ni göra då?

90

Bilaga 3

Intervju med Susanne Alkmar, personalstrateg vid Lomma kommun

2011-01-31 kl.10.00

1. Vad tycker du om ditt kontor som det är idag?

Det har både fördelar och nackdelar. Problemet är att man har mycket papper som ska få plats, man kan inte slänga som man kanske skulle vilja göra. Då är det förvaringen som inte är så himla kul med dem här pärmarna. Sen vet jag inte vad du tänker på men det där med datorns placering. Dator och ljus. Skärmen är mot fönstret vilket gör att jag alltid får rulla ner. Hade jag haft datorn här, så hade jag fått ljus in i skärmen. Man kanske skulle kunna ha den där i mitten istället (90grader från fönstren) så det är inte optimalt. Belysningen är inte optimal, dem ligger på fel hål, de ska ligga ”naturlig” riktning från fönstren istället för att ligga vinkelrätt. Men annars har jag bra, stort rum och ett rejält skrivbord så jag är ju nöjd.

Hur många kvadratmeter är rummet ungefär?

Vad kan det vara? Cirka 15 kvm.

Jag tror man skulle kunna få bättre utnyttjad av utrymmet om man hade fått hjälp från början. Det är ju väldigt ihop plockade möbler, det är inte anpassad efter detta rum. Det händer att vi bytar rum ibland kanske mellan 5 till 10 år bytar man rum.

Hur kommer det sig?

Mer personal, vi får ibland dela rum.

2. Är det något du skulle vilja ändra om du hade möjligheten?

Uhu ja, jag tror jag skulle vilja ja bättre arbetsplats alltså skrivbord och datorn, att det hänger ihop mer. Kanske inte ha det här extra bordet, en lite mindre.

Det känns lite utsprid?

Ja det gör det, och den här bokhyllan (den längst ut som ser ut som ¼ pajbit).

Blir det att du får åka mycket fram och tillbaka?

Ja det blir det, ja det gör jag ju mellan här och där (datorn och pärmarna i hyllan till höger). Jag sitter mest vid datorn och telefonen, det är det man använder mest. Jag skulle vilja ha en bättre lösning på skrivbordet. Jag behöver någon avbelastning där …

Om man börjar granskar det här ser man många brister.

Känns det lite för ihop plockat, för olika?

Ja det tycker jag.

91 Ja det kan det vara, det kanske man inte tänker på när man sitter och jobbar, men när du kom hit så börja jag tänka på det och tänkte gud hur ser det ut på den hyllan där. Men när man jobbar så tänker man inte på det, det ska bara fungera.

Det funkar men det du känner att det skulle kunna funka bättre?

Bättre ja. Om det var mer funktions dugligt så hade jag nog trivs bättre. Lite mer snyggare. Det är ju