Mediastrategier

Vi har konstaterat att insändare, debattartiklar och pressmeddelanden är de gruppernas vanligaste sätt att försöka nå ut i mainstreammedia, men att de själva är medvetna om att det ofta inte fungerar. Har då grupperna några andra strategier för att nå ut?

Intervjuaren: Arbetar ni aktivt mot media, och i så fall hur?

Intervjuperson: Det är knepigt… Vi har [förr] synts väldigt bra, de frågor vi jobbade med var inne, och även vårt arbetssätt. Vi arbetade med direkta aktioner, var ute på gatorna. Vi visste att massmedia tände på spektakulära grejer. Och vi hade bra kontakter inom massmedia i slutet av 60-talet och början av 70-talet, många på redaktionen på SVT var med i FNL-rörelsen.

(Alternativ Stad, man)

Intervjupersonen från Alternativ Stad poängterar återigen att det var enklare förr, eftersom de frågor gruppen arbetade med var inne och även det sätt på vilket man arbetade. Senare i intervjun formulerade han det så här:

Också vi var väl en gång medvetna om att media tänder på sensationella grejer. Men vi använde det intuitivt, inte medvetet. Ja, det bara blev så. Vårt sätt att vara drog till sig uppmärksamhet.

(Alternativ Stad, man)

Den grupp som idag har fått mest uppmärksamhet är Attac Sverige.⁹⁰ Frågan är om det ligger en speciell strategi bakom denna mediala framgång.

Intervjuaren: Jag sökte på PressText, en databas för tidningsartiklar, och Attac förekom i över 800 artiklar, medan de andra organisationerna var mycket färre gånger. Alternativ Stad som funnits i trettio år hade kanske 70 träffar. Så ni har ju fått mycket uppmärksamhet, vad beror det på tror du?

Intervjuperson: Jag tror vi fick mer uppmärksamhet för att det var nytt. Tanken var att vi inte skulle vara en vanlig organisation. Inte ha ordförande, ingen styrelse, istället har vi en samordningsgrupp. Vi har lite annorlunda kultur än svenska fackföreningsrörelsen och så, än andra sociala rörelser. Jag tror demonstrationerna i Seattle och Prag… Attac var med i dem, inte Attac Sverige men… Jag var inte där, men flera av mina vänner var det. Jag tror det var ett lyft i mediasammanhang. Det var något nytt.

(Attac Sverige, man)

Denna intervjuperson pratar också om vikten av ”något nytt”. Attac har fått mycket uppmärksamhet internationellt, och när rörelsen startade i Sverige blev det medialt intressant:

När vi startade Attac var det en debattsida som Mauricio Rojas och Alf Svensson skrev mot Attac, och det var den bästa reklamen för Attac. De jämförde Attac med LePen i Frankrike, sa att vi var protektionister. Det var en bra skjuts, Attac kom in i media då. Vi fick inte in något svar, men KG Hammar svarade på den artikeln, så det gick jättebra.

(Attac Sverige, man)

Att Attac Sverige blev så uppmärksammade i media var således inte så mycket på grund av en medveten strategi från dem som startade organisationen här, utan snarare beroende på att det var ett nytt internationellt fenomen som uppmärksammades av samhällseliten. I citatet ovan nämns två politiker (Rojas och Svensson) och vid ett annat tillfälle nämnde intervjupersonen SE-bankens chefsekonom Klas Eklund som en annan person som givit Attac massmedial skjuts, i detta fall genom att vara motståndare till Tobinskatten som ju Attac vill införa.

De intervjuade personerna verkade alla medvetna om att medielogiken (som diskuterades ovan) kräver något som är nytt och sensationellt. Detta nya och sensationella, eller det med

90

En sökning på PressText på Attac genererar 120 träffar. Sökningen på Folkkampanjen mot Kärnkraft-Kärnvapen gav två träffar och Ingen Människa är Illegal genererade en (1) träff. Alternativ Stad genererar 76 träffar, men detta var en fritextsökning eftersom det ej gick att söka på Alternativ Stad under ”organisation” och ett antal av dessa träffar är därmed med största säkerhet irrelevanta. Fritextsökningar på de andra organisationerna genererar också ett mycket högre antal träffar; Folkkampanjen får exempelvis 14 träffar i fritextsökningen och en sökning på Attac ger över 800 träffar. Sökningen i PressText genomfördes den 24 januari 2005. Samtliga källor utom Bonniers Lexikon genomsöktes, och sökningen begränsades inte i tid. PressText är ett artikelarkiv som innehåller artiklar från 17 tidningar/tidskrifter samt Bonniers Lexikon. De tidigaste artiklarna är från 1990 (Expressen). Denna sökning ger naturligtvis inte de äldre grupperna full rättvisa eftersom de fick mest uppmärksamhet under 70- och 80-talen, men ger ändå en fingervisning om hur mycket de olika grupperna figurerat i media de senaste åren.

nyhetsvärde, kommer ibland från organisationen själv, som när Alternativ Stad startade på 60-talet eller när Attac Sverige startade för ungefär sex år sedan.

Oftare är det dock utifrån givet: en nyhet som berör gruppens verksamhetsområde kan ge ett massmedialt uppsving. FMKK fick naturligtvis mest uppmärksamhet kring tiden för folkomröstningen och upplevde enligt intervjupersonen en ny ökning i den mediala uppmärksamheten år 1986, då Tjernobylolyckan inträffade. En koppling mellan aktuella händelser och gruppens arbetsområde är dock ingen garanti för uppmärksamhet: intervjupersonen från FMKK berättade att man inte lyckades få ut sina pressmeddelanden i samband med beslutet att Barsebäck skall stängas. Intervjupersonerna från Ingen Människa är Illegal talade om ökad uppmärksamhet i samband med införandet av Schengenreglerna. När Alternativ Stad var involverat i kampen mot Dennispaketet genom nätverket Ur Tid är Leden ökade också den massmediala uppmärksamheten; detta berodde dock också på att man genomförde en del aktioner som skapade publicitet⁹¹. Attac Sverige fick enligt intervjupersonen mycket uppmärksamhet i samband med händelserna kring EU-toppmötet i Göteborg sommaren 2001.

Att på egen hand skapa nyheter som uppmärksammas av media kräver mycket resurser, särskilt i form av tid och engagemang, något som kan vara svårt att uppbåda i ideella organisationer. Ibland inträffar händelser som ger ökad uppmärksamhet för gruppen (extern påverkan) och ibland lyckas gruppen själv skapa något som är massmedialt slagkraftigt. Mellan dessa ”toppar” kämpar grupperna vidare med insändare, debattartiklar och pressmeddelanden (se ovan).

En del intervjupersoner pratade om mera utarbetade mediastrategier, eller försök till sådana. Det senare exemplifieras av FMKK, vars intervjuperson berättade om ett försök de gjorde för några år sedan:

Intervjuperson (IP): Ett tag körde vi Volvosystemet. Intervjuaren: Volvosystemet, vad är det för något?

IP: Vi skickade ut ett pressmeddelande om dagen. Volvo har kört med det. De påstår att man ska bli publicerad oftare då, men vi kom ändå inte in. I början blev vi publicerade varje gång…

(FMKK, kvinna)

FMKK:s försök med ”Volvosystemet” kan kategoriseras i adaption – anpassning – enligt Ruchts fyra A:n. Gruppen försökte anpassa sig till ett utarbetat system som påstås skall ge hög utdelning i form av publicering, men när det inte visade sig fungera övergav man det.

Ingen Människa är Illegal (Stockholm) har som tidigare nämnts nyligen skapat en arbetsgrupp som arbetar med just opinionsfrågor. De pratade om en kampanj rörande deras huvudtema för 2005, om uppehållstillstånd för papperslösa flyktingar, och att de i samband med detta skall ha en samordnad mediastrategi. De nämnde en tidigare kampanj där lokalgruppen i Göteborg varit mycket framgångsrika i sitt arbete mot media och att de inför den nya kampanjen skall skapa en större samordning i mediainsatserna. På Ingen Människa är Illegals hemsida finns ett mediearkiv som listar artiklar de varit med i, sammanlagt 23 stycken (jämför detta med sökningen på PressText som bara genererade en träff, se fotnot 82 ovan).⁹²

Intervjupersonen från Attac Sverige berättade att man talat om att utveckla en mediastrategi, kanske enligt förebild från Röda Korset:

91

Stahre loc. sit s. 156f.

92

Arkivet listade även ett antal artiklar från Stockholms Fria Tidning och tidskriften Brand men dessa har ej räknats. Arkivet sträcker sig från 010316 till 030927. Ingen Människa är Illegal (2005): Text & Mediearkiv: http://www.ingenillegal.org/arkiv/pressklipp.html (referensen upprättad 050126)

Jag vet inte om man måste ha en mediastrategi. Vissa organisationer är duktiga på det, exempelvis Röda Korset. De har en mediabank; så fort något negativt skrivs om invandrare eller flyktingar så skriver de ett bemötande. Det finns tankar inom Attac på att skapa en mediastrategi.

(Attac Sverige, man)

Intervjupersonen utvecklade dock inte vidare hur en mediastratagi för Attac skulle kunna komma att se ut. Tidigare i intervjun sade intervjupersonen att det visserligen kanske skulle vara enklare att komma in i medierna om man exempelvis hade anställda som arbetade med det, men att han var skeptiskt till sådant eftersom det skulle gå emot Attacs grundprinciper. Intervjupersonen är således skeptisk till allt för mycket anpassning.

6.1.3. Skillnader mellan äldre och yngre gruppers användning av mainstreammedia