Medieanvändning av coronakommunikation

Tabell 1 – Medieanvändning av coronakommunikation

TEMAN/UNDERTEMAN FREKVENS

Tema 1: Medieanvändning av coronakommunikation

Jönköpings kommuns kommunikation användes

15

Jönköpings kommuns

kommunikation användes inte

113

Användning av andra kanaler 52

Önskar lokal information 11

7.1.1 Jönköpings kommuns kommunikation användes

Den kommunikation om covid-19 som Jönköpings kommun varit avsändare till under våren 2020 som studenterna i fokusgrupperna tagit del av mest var hemsidan och affischerna i offentliga miljöer. Totalt samtalade de vid femton tillfällen om både slentrianmässig

användning och aktivt uppsökande av kommunens coronakommunikation. I relation till hur ofta de nämnde att de använde andra källor än kommunen, hela 113 gånger, uttryckte

studenterna sällan att de tog del av kommunens kommunikation. Affischerna gavs som egna exempel på kommunikation från kommunen som de mindes från våren och dessutom kände några personer igen exemplet på affischen med texten ”Håll avstånd”. Men majoriteten av gångerna respondenterna menade att de kände igen affischer från kommunen framhävdes de blåa skyltarna från Jönköpings kommun. Dessa började distribueras under sommaren till skillnad från de orangea affischerna som syntes under den aktuella studieperioden.

Studenterna samtalade dubbelt så ofta om slentrianmässig som aktiv användning av kommunens coronakommunikation. De gånger deras samtal gav uttryck för instrumentell

27 medieanvändning av kommunens coronakommunikation (Rubin, 2009, s. 151), alltså när studenterna aktivt sökt information på kommunens kanaler, handlade det enbart om hemsidan och presskonferenserna. En student beskriver att hen sökt information på kommunens

hemsida efter att en vän smittats av covid-19 och sa ”… I had a friend that tested positive so I went in and I read a lot of corona and how (sound gone) to take care, test and etcetera

everything.” (P14, F3). Två av arton respondenter beskriver även att de aktivt tagit del av någon eller några av kommunens presskonferenser under våren. Det är ett uttryck för aktiv och alltså instrumentell medieanvändning, men det skedde i relation till annan

medieanvändning förhållandevis sällan (2009, s. 151).

7.1.2 Jönköpings kommuns kommunikation användes inte

Under samtliga fokusgruppsintervjuer samtalar studenterna om att de antingen inte sett eller inte valt att söka information om covid-19 från Jönköpings kommun totalt 113 gånger, vilket är 98 fler tillfällen än de diskuterade att de tog del av kommunikationen. Vid 64 tillfällen nämner studenterna att de upplevt kommunen som osynlig i deras slentrianmässiga och därmed rituella medieanvändning (Rubin, 2009, s. 151). De samtalar även att de upplever att de inte fått coronakommunikation från kommunen under våren och diskuterar om kommunen kan ha missat målgruppen unga vuxna, även det ett uttryck för rituell medieanvändning (2009, s. 151) som alltså inte blev till eftersom kommunen enligt studenterna inte synts där unga nås av information. Majoriteten av respondenterna menade att de inte kände igen de exempel av Jönköpings kommuns kommunikation som visades under intervjuerna.

Studenterna gav uttryck för att de inte aktivt sökte information på kommunens kanaler om coronaviruset under våren, vilket också är ett uttryck för instrumentell medieanvändning som uteblev (2009, s. 151). Exempelvis sa vissa att de inte såg Jönköpings kommun som en relevant källa för information om covid-19. Dessutom diskuterade studenterna att de

upplevde det svårt att hitta lokal information om coronaviruset under våren och att det ibland var svårt att hitta relevant information hos kommunen. En person sa:

”…jag har aldrig gått till kommunen om man ska se det ur det perspektivet, för att få nån typ av information om nånting om man ska va helt ärlig. Det är väldigt sällan jag är på

28 Respondenten och en annan respondent framhävde i intervjuerna att de arbetat för kommunen under våren och sommaren och uttryckte att det dels, gavs lite information från kommunen till deras arbetsplatser, ett tecken på försvårad rituell medieanvändning (2009, s. 151), och att det var ännu mindre information till dem som privatpersoner.

7.1.3 Användning av andra kanaler

Den höga frekvensen av uttryck för användning av andra kanaler än Jönköping kommuns kanaler för coronakommunikation var totalt 52. Av den totala frekvensen var frekvensen för rituell medieanvändning, 34, större än frekvensen för instrumentell medieanvändning som var 18. Av materialet framkommer att respondenterna fått information om covid-19 under våren genom rutinmässig användning av kanaler såsom sociala medier och diverse

nyhetsapplikationer och nyhetswebsidor. När vi frågade vilka specifika avsändare respondenterna fått information om covid-19 ifrån nämndes ofta Facebook, Instagram,

lokalradio, Aftonbladet, Expressen och SVT. Till exempel i ett samtal sa respondenterna ”Det var la, främst liksom nyheter. Eller nyhetsmedia” (P6, F2). ”Typ Aftonbladet, Expressen och sånt.” (P7, F2). Uttryck som tydde på instrumentell användning av medier visade att

respondenterna aktivt sökt information från bland annat Jönköping Universitys kanaler och Folkhälsomyndighetens presskonferenser och hemsida.

7.1.4 Önskar lokal information

I alla fyra fokusgruppsintervjuer uttryckts en önskan att nås av lokal information. Exempelvis samtalades det om en önskan om mer lokal, och även regional, information och uppdateringar om covid-19-smittan i Jönköpings kommun. En önskan av att få mer lokal information

uttrycktes vid 11 tillfällen. Till exempel sa en respondent ”…men jag hade nog uppskattat också typ att få hem nån typ av post eller mer få liksom nå mer lägesrapportering, såhär ser det ut där du bor, såhär ser det ut i kommunen och i länet liksom.” (P5, F1). Temat har en låg frekvens i jämförelse med andra teman, exempelvis det stora temat ”Jönköpings kommuns kommunikation användes inte”. Önskan om lokal information diskuterades i samtliga fokusgrupper och därför ansåg vi att det var viktigt att redovisa eftersom Jönköpings kommun är en potentiell avsändare av lokal information.

Medieanvändningen som de samtalade om är rituell i och med att respondenterna ville få informationen till sig, istället för att aktivt söka informationen på egen hand (Rubin, 2009, s.

29 151). Bland annat sade respondenterna att de önskade mer lokal information om situationen med pandemin eftersom de upplevde att mycket var inriktat på Stockholmsområdet och att de därför hade okunskap om situationen på regional och lokal nivå. I fokusgrupp ett samtalade respondenterna om att bli nådd med information via postutskick och de framhävde att de ville bli direktkontaktad av kommunen. I fokusgrupp tre samtalade respondenterna istället om att Jönköpings kommun hade kunnat nå ut till fler studenter med sin kommunikation om de delat information via exempelvis Jönköping University eller Jönköping Citys kanaler.