Medieanvändning av coronakommunikationen

8.1.1 Studenterna använde andra källor än Jönköpings kommun

Av resultatet framkommer att eftergymnasiala studenter i betydligt större utsträckning använt sig av andra kommunikationskällor för information än av Jönköpings kommuns

coronakommunikation under den aktuella perioden. I analysen förklaras att respondenterna bland annat inte har för vana att söka information på Jönköpings kommuns kanaler och inte heller ser avsändaren som en relevant källa. Eventuellt känner inte målgruppen till vilka kanaler kommunen kommunicerar via, i och med att en klar majoritet av intervjupersonerna inte kände igen Jönköpings kommuns kommunikationskanaler som visades vid

intervjutillfällena. Vid flera tillfällen uttryckte respondenterna att de ansåg att andra källor som de använt sig av för information var relevanta och trovärdiga för dem. Detta går att koppla till tidigare forskning som framhäver att medborgare är mer benägna att ta till sig kommunikationen och följa riktlinjerna om de har högt förtroende för avsändaren (Gesser- Edelsburg et al., 2020, s. 6). En annan faktor som har visats sig leda till mer förtroende för avsändaren av riskkommunikationen är om en forskare eller expert inom området leder kommunikationen (Malecki et al., 2020, s. 2). Jönköpings kommuns kommunikation inte har letts av någon forskare eller expert och målgruppen har inte visat högt förtroende för

Jönköpings kommun som avsändare.

Sammanfattningsvis, visar resultatet att målgruppen med större sannolikhet finner andra kanaler för sin informationshämtning om covid-19 mer relevanta och trovärdiga än

Jönköpings kommun. Dessutom uttrycktes det i fokusgrupperna att all information som de såg under pandemin i våras var undertecknad eller hänvisad till Folkhälsomyndigheten. Därför går det att anta att målgruppen under instrumentell medieanvändning sökt mer information från Folkhälsomyndigheten och inte Jönköpings kommun eftersom den

40 förstnämnda myndigheten antogs vara en sorts huvudkälla för informationen. Det går även att se valet av Folkhälsomyndigheten som källa utifrån slutsatsen som Austin et al. (2012, s. 202) dragit om att medieanvändare är mer benägna att söka information från de källor de först fick information om krisen från. De som först fått sin information från

Folkhälsomyndigheten kan ha varit mer benägna att fortsätta söka information där än att söka sig till nya källor, såsom Jönköpings kommun.

Att merparten av den coronakommunikation från Jönköpings kommun som studenterna tagit till sig av skedde rituellt, innebär enligt Rubin (2009, s. 151) att de haft svårare att ta till sig av budskapet än om de själva aktivt sökt upp kommunikationen från kommunen. Enligt Uses and Gratifications Theory är den som aktivt sökt sig till information mer positiv till

avsändarens budskap än den som slentrianmässigt tar till sig informationen (2009, s. 151).

Tidigare forskning presenterar att visuellt material som delas på sociala medier generar högre engagemang under kriser (Guidry, et al., 2017, s. 477). Mot bakgrund av detta kan vi

möjligtvis poängtera att Jönköpings kommuns kanaler inte engagerat målgruppen för att så pass få av respondenterna tagit del av deras visuella material och deras sociala medier. Det var endast en person som uppgav att hen följde Jönköpings kommun på Facebook och eventuellt hade läst det exempel-inlägg som visades under intervjun. Personen menade också att det var alldeles för mycket text i inlägget och att hen troligtvis bara skrollade förbi

inlägget. Därför menar vi att dessa kanaler inte engagerat målgruppen under covid-19- pandemin i våras.

8.1.2 Lågt förtroende för Jönköpings kommuns coronakommunikation Ett lågt förtroende för Jönköpings kommun visar analysen av studien i temana

”Kommunikationen är otydlig”, ”Beteendeförändringar som kommuniceras är ineffektiva” och ”Kommunikationen är oseriös”. Framför allt det sistnämnda temat har en hög frekvens och av intervjusvaren går det att antyda ett lågt förtroende för kommunens

coronakommunikation. Det uttrycktes bland annat att kommunikationen var oseriös, inte relevant och upplevelsen att Jönköpings kommun varit osynlig. I och med att respondenterna i hög utsträckning menar att coronakommunikation har varit oseriös går det att anta att det har påverkat deras intention till beteendeförändringarna som har varit det huvudsakliga budskapet i coronakommunikationen. Med hänsyn till att respondenterna ansett att åtgärder

41 som kommunicerats varit otillräckliga kan eventuellt attityden till åtgärderna och därmed de beteenden som kommuniceras ha värderats på ett negativt sätt (Ajzen, 1985, s. 13). Det vill säga att beteendena kan ha värderats som oväsentliga på det sättet att de inte upplevs som effektiva för att hindra smittspridningen eftersom kommunikationen varit oseriös och otydlig. Därmed har respondenternas attityd till beteendena som uppmanats varit negativ (Ajzen, 1985, s. 13).

8.1.3 Avsaknad av lokal information

Ett tema som framgick i fokusgrupperna var en önskan om mer lokal information under covid-19-pandemin i våras. Dessutom framhävdes en önskan om lokal information och direktkontakt via post, vilket tyder på att de inte är benägna att söka upp informationen själva utan hellre vill få den till sig som en sorts rutinmässig mediekonsumtion (Rubin, 2009, s. 151). Studenterna önskade bli nådda med mer lokal information om situationen i våras och menade också att de inte visste exempelvis hur stor virusspridningen var. En anledning till detta som respondenterna själva tog upp var att de upplevde pandemin i Sverige som ”Stockholmsbaserad” med hänvisning till att huvudstaden var så kallat epicentrum för

smittan i Sverige. Studenterna poängterar också att de upplevde en sorts informationsbrist om covid-19 under våren och säger att de därför förstår varför Jönköpings kommun inte kunde gå ut med den nödvändiga lokala information som önskades.

Möjligtvis går det att anta att målgruppen inte tog riskerna på allvar under våren eftersom de upplevde att smittan var centrerad i Stockholm. Resultatet tyder inte på det men eftersom de upplevde att de inte visste hur situationen såg ut i Jönköpings kommun, kan ovissheten ha bidragit till en känsla av att viruset inte existerade runtomkring dem. Icke-existerande kan hindra medborgares upplevelse att risken kommer att inträffa, vilket hämmar den så kallade fear appeal att uppstå hos individer (Rogers, 1975, s. 97).