Två av våra pedagoger, Jenny och Ulla, berättar att de arbetar med den medvetna leken. Detta innebär ett synsätt där leken är barnens bas för att lära sig nya saker på, där leken kan innehålla flera element samtidigt så som matematik och socialt samspel. Arbetet med den medvetna leken innebär att man ger barnen utrymme för att leka utan onödiga avbrott eller störningsmoment, att de får tid att avsluta sin lek. Ulla menar att ”...förskolans verksamhet har blivit mycket, mycket lugnare sen vi började tänka på alla små detaljer som orsakar stress/.../sådana saker som att inte avbryta lekar i onödan.”. Hon anser vidare att barnens många intryck bearbetas i leken, varför den är viktig. Hon berättar att ”...det gör dom ju i leken, dom bearbetar sin intryck.”.
Ines är inne på samma spår på sin förskola, men här menar hon att det ligger i hela Montessoripedagogikens grundläggande tankesätt att ge barn tid till sina lekar, aktiviteter och arbete med materialen. Samtliga poängterar hur viktigt det är att ge barnen utrymme för att de ska känna sig känna sig lugna, de behöver inte känna stress och rädsla över att bli avbrutna ständigt. Både Ines, Ulla och Jenny är de pedagoger som upplever lite stress i sitt arbete. Detta resonemang stöds även av Erikssons teori om vilka faktorer som kan stressa barn. Genom att arbeta på det sätt som Ines, Ulla och Jenny gör anser vi att de minskar barnens rädsla för det plötsliga samt deras rädsla att bli avbruten i en viktig sysselsättning.
Kindenberg och Wallin skriver om den mentala stress som skapas när man inte har möjlighet att ge uttryck för sina känslor i arbetet. Birgitta drabbas av denna stress då hon anstränger sig för att ge ett lugnt intryck inför barnen trots att hon är stressad. Hon ger uttryck för en tydlig medvetenhet kring hur hon som person påverkar barnen, det fungerar inte om man är stressad inne hos barnen, där måste man vara lugn så de inte blir oroliga. Hon berättar: ”...jag kan ju inte fara omkring där inne, då blir ju alla speedade ju.”. Hennes stress tar sig istället uttryck genom att hon talar halva meningar och har svårt att komma ihåg saker.
Slutsats
I detta avsnitt besvarar vi uppsatsens frågeställningar utifrån våra resultat.
I vilken utsträckning upplever pedagogerna stress på förskolan och vilka orsaker ligger bakom dessa upplevelser? Två av fem intervjuade förskollärare upplever stress i sitt arbete,
medan de övriga tre endast upplever kortvarig stress i vissa moment i verksamheten. De som uppger att de är stressade anger att extrauppgifterna utanför barngruppen skapar väldigt mycket stress.
I samtliga intervjuer tas personalbrist upp som den främsta anledningen till stress. Sjuka kollegor ersätts ofta inte med vikarier. När en kollega går iväg för att sköta administration blir de som är kvar i barngruppen en person för lite. Den biträdande rektorns
förhållningssätt gentemot personalen anges vid två intervjuer som en viktig faktor i upplevelsen av arbetsmiljön. Även barngruppens sammansättning har nämnts som stressfaktor. Många små barn eller barn som är väldigt aktiva bidrar till upplevelsen av stress.
Hur arbetar man aktivt för att minska stress på förskolan? De pedagoger som inte
känner sig stressade diskuterar alla sitt arbete i termer kring arbetssätt, personalgruppen och sitt eget förhållningssätt. De upplever att de är delar av en fungerande helhet som arbetar för att skapa en bra miljö för såväl barn som vuxna. De arbetar aktivt med att hålla en tydlig struktur för både barn och vuxna på förskolan och de för ständigt en dialog kring vad som behöver göras för att barnens behov ska tillgodoses. Att inte avbryta barn i deras
En förskola arbetar med massage, en med barnqigong, en med rytmik och avslappning och en med tydlighet och regler för att skapa lugn och ro. Gemensamt för alla de
intervjuade pedagogerna var att de uppgav att de var tvungna att vara lugna i barngruppen för att inte skapa stress hos barnen. Att dela in barngruppen i mindre grupper användes också som metod för att skapa lugn och ro. En rak och tydlig kommunikation nämner flera informanter som absolut grundläggande för att motverka stress. Det skapar trygghet för både barn och vuxna när kommunikationen fungerar, och trygghet motverkar oro och stress menar de.
Vad upplever man för hinder i verksamheten för att skapa en lugnare miljö på förskolan? Personalbrist i form av svårigheter att få tag i vikarier samt stor
personalomsättning är de största hindren för att arbeta mer för att skapa en lugnare miljö. Även svårigheten att få fortbildning ses som ett hinder för att utveckla arbetet med t ex massage. Brister i lokalerna ses också som ett hinder, för få rum, för vita väggar och för högljudda möbler skapar en miljö som motverkar lugn och ro. Mängden barn anses av två intervjuade förskollärare som ett hinder för att motverka stress. Många barn på för liten yta ger upphov till stress och försvårar arbetet med att motverka den.
Kan vi hitta några samband mellan pedagogernas stress och barnens eventuella
stressymptom på de förskolor vi besöker? Samtliga intervjuade pedagoger uppger att deras
egen stress/avslappning speglas i barngruppen. Den informant som arbetar på den mest stressdrabbade förskolan beskriver stressymptom hos barnen som en direkt orsak av personalens stress; de springer bara omkring, de testar gränser, de utmanar, de har inget vettigt att göra, de har mycket konflikter. De övriga uppger att barnen inte visar
Diskussion
Den här studien har gett oss en ökad förståelse för hur komplex verkligheten på många förskolor är. Det är många faktorer som påverkar upplevelser av arbetsmiljön, både hos personal och barn. Studien anser vi ger en intressant inblick i ämnet som leder till fler frågor inom området. Det hade varit intressant att utvidga studien till att omfatta fler förskollärare men framförallt de barn som spenderar sina dagar på de aktuella förskolorna. Skiljer sig deras uppfattningar från pedagogernas vad gäller stress och avslappning? Det vore också spännande att ta reda på hur föräldrarna upplever förskolornas verksamhet. Vad säger de rektorer och biträdande rektorer som nämns i intervjuerna? Det finns en rad olika perspektiv som vi anser skulle vara intressanta att studera.
Vi inledde studien med tanken att den skulle handla om barns stress i förskolan. Det gör den även till viss del men då det är vuxna vi har intervjuat ligger ändå fokus på deras upplevelser. Vi tror dock, som många av våra informanter, att vuxnas upplevelser av miljön i förskolan starkt avspeglas i barngruppens upplevelser.
Då förskolebarn inte är särskilt gamla blir den primära uppgiften vid låg bemanning att alltid tillgodose barnens grundläggande behov av tillsyn och omvårdnad. Du kan inte driva matteprojekt på en avdelning när det inte finns personal till grundläggande behov på avdelningen bredvid. Vi ser att den arbetssituation som kan uppkomma vid stor
personalfrånvaro kan vara en starkt bidragande orsak till att pedagoger drabbas av bristande engagemang och motivation i förhållande till sitt arbete. Förskolebarn knyter an till sina lärare och blir ledsna och oroliga när dessa försvinner så vi ser det också som
grundläggande för barnens trygghet och möjlighet till lärande och utveckling med en stabil personalgrupp.
Både Ulla och Birgitta beskriver en barngrupp som blir orolig i vissa specifika sammanhang. Det är vid lämning och i väntan på mat m.m. Vi tolkar detta som typiskt stressiga situationer som har en tydlig orsak och som lätt kan åtgärdas. Vi tror däremot att om dessa situationer ständigt avlöser varandra kan de ge upphov till en mer långvarig upplevelse av stress hos personalen, så som Birgitta beskriver det. En aldrig sinande ström av små behov ger en stor arbetsbörda.
De informanter som inte känner stress talar om verksamheten, de vuxna och dess påverkan. Däremot de pedagoger som känner sig stressade visar en större tendens till att problematisera själva barngruppen, att just barnen i sig är ett hinder för att minska stressen på förskolan. Detta tolkar vi som ett direkt resultat av negativ stress. Ju mer stressad personalen verkar vara desto svårare verkar det vara att se sin egen roll och sitt eget ansvar.
De icke stressade har alla tre en medvetenhet kring de stressfaktorer som deras arbete innebär, men de har även nycklarna att hantera denna stress. Ulla fortbildar sig samt utövar qigong i syfte att hantera den stress hon menar finns i arbetet som förskollärare .Ines resonerar på liknande sätt, att hon själv har ansvar för att hantera sin yrkesrolls stressiga aspekter. Jenny anser att det är hela arbetsplatsen med samtlig personal, chefen samt barnens föräldrar som i ständig samverkan arbetar för att förbättra verksamheten och minska stress.
Den ökade stress som förskolepersonalen upplever både med större barngrupper och fler kringuppgifter i form av förvaltning och administration måste enligt oss påverka
pedagogernas möjligheter att skapa en verksamhet präglad av god kvalitet. Det är enligt Skolverket pedagogernas kompetens som är den största källan till god kvalitet och är det rimligt att denna kompetens ska användas till administration? Är inte risken att detta minskar möjligheterna för pedagogerna att omsätta sina teoretiska kunskaper till praktisk verksamhet?
Den stress som skapas på förskolan syns direkt i barngruppen som blir oroligare och mer konfliktfylld. Vi kommer att framförallt ta med oss denna holistiska syn på förskolan när vi om några månader tar vår förskollärarexamen och ska börja praktisera våra teoretiska kunskaper i arbetslivet. Vi tror att en medvetenhet kring hur allt hänger samman i en förskolas organisation är en bra början när man ska söka skapa en trivsam och utvecklande miljö, såväl för personal, barn och föräldrar!
Referenser
Agervold, M. (2001). Arbete och stress: en introduktion till arbetsmiljöpsykologi. Lund: Studentlitteratur.
Barnombudsmannen. (2003) Barnombudsmannen rapporterar,: Stress i barns och ungas
vardag BR 2003:02. Stockholm: Barnombudsmannen.
Ellneby, Y. (2008). Stressade barn: och vad vi kan göra åt det. Stockholm: Natur och Kultur.
Evenshaug, O. & Hallen, D. (2001). Barn- och ungdomspsykologi. Lund: Studentlitteratur. Kindenberg, U. & Wallin, G. (2000). Den lönsamma balansen: Om alternativ till arbetets
förtärande stress. Stockholm: Arbetslivsinstitutet.
Kvale, S. (1996). Interviews: an introduction to qualitative research interviewing. Thousand Oaks: Sage.
Lang, L. (2010). Intervju. Muntlig föreläsning, Malmö Högskola, 2010-09-14. Marklund, I & Svärdsudd, M. ( 2003). Mindre stress i förskolan med massage och
avslappning?. B-uppsats, Luleå Tekniska Universitet/Lärarutbildningen/Grundnivå.
Luleå.
Miller, M S. (1982). Stressade barn: att förstå och besvara stressignaler hos barn och
Persson, S. (2008). Forskning om villkor för yngre barns lärande i förskola, förskoleklass
och fritidshem - Vetenskapsrådets rapportserie 11:2008. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Skolverket. (2008). Personalförstärkningar i förskolan. Stockholm: Skolverket. Skolverket. (2009). Läroplan för förskolan Lpfö 98. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2010). Perspektiv på barndom och barns lärande. Stockholm: Skolverket. Söderqvist, C. (2006). Små barns reaktioner på avslappningsträning. C-Uppsats: Luleå
tekniska universitet/Utbildningsvetenskap. Luleå.
Trost, J. (2005). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur.
Region Skåne. En känsla av sammanhang. http://www.skane.se/templates/Page.aspx? id=129757 (2010-10-05).
Bilaga 1
Intervjuguide
Bakgrund förskolan
• Hur länge har förskolan funnits?
• Hur många barn går på avdelningen?
• Hur ser åldersspannet ut i barngruppen?
• Hur många tjänster finns tillsatta på avdelningen?
• Hur ser personalomsättningen ut på avdelningen? Bakgrund respondent
• Kön?
• Ålder?
• Utbildningsbakgrund?
• Antal år i yrket resp. på förskolan? Vår bakgrund
Presentation av examensarbetet; syfte och problemformulering. Intervjuns syfte samt information om anonymitet.
Vår definition av stress på förskolan:
Enligt stressforskaren och läkaren Hans Selye är stress ”det sätt varpå vår själ och kropp reagerar på en stressfaktor”. Ett stresstillstånd börjar med en stressfaktor som ger upphov till stressymptom vilka ger slitage på kropp och själ. T.ex. är känslan av ensamhet en stressfaktor som ger upphov till spänningar vilka är stressymptom. (Stress hos förskolebarn kan bland annat uppstå när föräldrar lämnar dom, när ingen vill leka med dom, när
ljudvolymen är för hög, när de blir avbrutna i en för dom viktig aktivitet eller lek eller när osäkerhet kring personalen finns hos barnet (till exempel om ny personal nyss tillsatts).)
Vår definition av avslappning på förskolan:
Medvetna övningar eller organiserade tillfällen inom förskolans verksamhet som syftar till att motverka stressreaktioner hos barnen, som antingen redan uppkommit eller i
förebyggande syfte, och därmed samtidigt syftar till att skapa lugn och ro i barngruppen och/eller hos individen/barnet.
Respondentens upplevelser av stress på förskolan
• Känner du dig stressad i ditt arbete på förskolan? Om ja; hur ofta och i vilka situationer?
• Upplever du stress bland personalen? Om ja; hur ofta och i vilka situationer? Om nej; varför då tror du?
• Upplever du stress i barngruppen? Om ja; hur ofta och i vilka situationer? Om nej; varför då tror du?
Vad tror du bidar till dina upplevelser? (om detta ej besvarats ovan)
Hur tror du att följande faktorer bidrar till dina upplevelser av stress/icke stress?:
• Förskolans inne- och utemiljö?
• Barngruppens sammansättning? Ex. ålder, antal barn, särskilda behov hos vissa barn osv.
• Barnens hemmiljö/bakgrund?
• Personaltäthet/personalomsättning/personalens utbildning?
• Organisationen i övrigt/verksamhetens rutiner?
• Ledarskapet
• Övrigt
Arbete med avslappning på förskolan
• Arbetar ni aktivt med avslappning för barnen?
Om ja; hur och hur ofta? Varför gör ni det? Vilka effekter upplever du av detta arbete? Anser du att ert arbete för att skapa lugn och ro och avslappning är tillräckligt idag? Om nej, vilka hinder upplever du finns på förskolan för detta arbete?
Om nej; varför inte? Anser du att det skulle behövas – varför, varför inte? Upplever du några hinder på förskolan för att kunna arbeta mer med avslappning om detta är önskvärt?
• Arbetar ni aktivt med avslappning för personalen?
Om ja; hur och hur ofta? Varför gör ni det? Vilka effekter upplever du av detta arbete? Anser du att ert arbete för att skapa lugn och ro och avslappning är tillräckligt idag? Om nej, vilka hinder upplever du finns på förskolan för detta arbete?
Om nej; varför inte? Anser du att det skulle behövas – varför, varför inte? Upplever du några hinder på förskolan för att kunna arbeta mer med avslappning om detta är önskvärt?
• Har du något övrigt att tillägga? Tack för intervjun!