Detta avsnitt, Arabstaterna och Israel har av naturliga skäl fått allt större plats från fyra sidor i SOL2001, sex i SOL3000 till åtta i SOL4000, inräknat avsnittet den Arabiska Våren. Dessa är alla inledningsvis mycket lika men i SOL3000 har de ett nytt avsnitt Terrorn från skyn och Konflikten med väst.
Vad gäller avsnittet Konflikten med väst så finns det i SOL3000 saker som försvunnit i SOL4000, nämligen att det finns grupper i den muslimska världen som vänder sig emot hela den västliga kulturen och ett stycke där författarna skriver följande. Det finns en känsla bland många att Israel och USA samt västvärlden bär skulden till allt som är fel. Miljoner människor i muslimska länder lever i fattigdom medan deras ledare är rika och för dessa ledare kan det vara bra att befolkningen riktar sitt missnöje mot USA. På detta sätt slipper de själva kritik och besvärande frågor om varför de ska leva i lyx, medan människor i det egna landet lever i fattigdom. Jag anser att det är tydligt att författarnas egna tankar lyser igen, de går till tydligt försvar av USA och Israel utan att alls problematisera konflikten och människornas situation. Författarna tar även ifrån dessa människor friheten till en egen åsikt och fördummar dem. Om och till vilken utsträckning detta stämmer spelar ingen roll. Det är sättet det framställs som ett faktum som är oroande och gränsar till olämpligt, det står också i stark kontrast till en i övrigt neutral beskrivning av ett laddat ämne.
Sverige
Avsnittet Från hemmafru till halvtid är nytt i SOL4000. Det finns inget avsnitt som behandlar kvinnornas situation under 1900-talet i de föregående böckerna. Författarna berättar hur tidsandan, zeitgeist, påverkar hur vi tänker och handlar, genom att förändra våra värderingar. Enligt 1930-talets tidsanda framstod det som självklart att kvinnan passade bäst som hemmafru. De beskriver även hur feminismen växte fram under 60-talet och deras kamp för lika rättigheter.
Förafattarna tar även upp hur kvinnor förutom sitt jobb förväntades sköta hushållsarbete. Enligt en uträkning kunde en heltidsarbetande kvinna med ansvar för hemmet räkna med 48 minuter fritid per dygn och sex timmar sömn. Författarna säger att många förhållanden har spruckit på frågan om hur hemarbetet ska organiseras. Detta är en grov förenkling av vad jag anser är en komplex sak.
Vad gäller jobb i övrigt så skriver författarna i SOL3000, under underrubriken Dilemma i ekonomin, att enkla industrijobb, de som inte kräver någon högre utbildning, nästan försvunnit. I SOL4000 går de betydligt längre och påstår att alla enkla jobb som inte kräver någon utbildning nästan har försvunnit. Det är i stort sätt omöjligt för en tonåring att lämna grundskolan och få ett jobb nästa dag. De påstår att det krävs fullgjorda gymnasiestudier och helst ännu högre utbildning för nästan alla typer av jobb. Anledningen till detta försöker de intala oss är inte bara att tillverkning flyttats utomlands utan också på att vi ska gör allt mer själv. På 60-talet kunde man få hjälp att tanka och putsa vindrutan av en tonåring som slutat nionde klass och direkt fått sitt första arbete. Idag tankar alla själva och betalar med kort så det behövs heller ingen i kassan. Är detta måhända en idealisering av en bättre, sedan länge, svunnen tid?
Slutsats
Tydliga drag har visat sig. Vad gäller böckernas förhållande till kursplanerna är det tydligt att det fortfarande finns kvar en tanke om det europeiska kulturarvet hos författarna. Det problematiseras förvisso men inte flytande i texten utan i rutor eller egna stycken där de förklarar att det vi nu precis läst inte riktigt stämmer. Detta går hand i hand med det nya kravet av att man ska lära sig hur historia används, för det som oftast har lagts till angår just detta. Tyvärr har ett utmärkt tillfälle till att skriva nya texter som reflekterar den nya kursplanens mål gått förlorat. Svaret på frågan om hur återanvändandet av gamla texter påverkat uppfyllandet av kursplanen är alltså att det har haft en märkbar negativ sådan. 20 år gamla tankar får fritt spelrum och ger eleverna en felaktig eller snedvriden bild av händelser som inte kan motverkas av, enligt mig, snabbt inskriva stycken.
Frågan om globalisering kan knytas samman till det ovanstående. Eftersom kulturarvet fortfarande har en framträdande roll och bara som kortast problematiseras går en chans till att vidga horisonterna förlorad.
Vad gäller historiekanon kan man visa tydliga sådana. Det första är den eurocentriska världsbilden, det andra är idealiserandet av vilden som, med all rätt, är mer eller mindre borta i den senaste versionen. Den sista som jag skulle säga är näst intill universell genom böckerna är den om offret, dock finns hopp, i den senaste boken ser vi tydliga tecken på ett annat tänkande i och med kapitlet om medborgarrättskampen. Det är också tydligt att författarnas egna åsikter är genomgående i böckerna inte bara, genom det kanon som vi alla påverkas av utan även av mer personlig karaktär som kort tas upp i det sista stycket om Sverige.
Vidare forskning inom detta ämne skulle vara att göra en mer övergripande analys och jämförelse med andra författare. Det är tydligt att böckerna är färgade av en tidsanda som jag inte på något sätt tror att dessa författare är ensamma om.
Referenser
Källor
Hildingson, Kaj & Hildingson, Lars (2012). Levande Historia SOL4000 Elevbok 9. Stockholm: Natur & Kultur
Hildingson, Kaj & Hildingson, Lars (2011). Levande Historia SOL4000 Elevbok 8. Stockholm: Natur & Kultur
Hildingson, Kaj & Hildingson, Lars (2011). Levande Historia SOL4000 Elevbok 7. Stockholm: Natur & Kultur
Hildingson, Kaj & Hildingson, Lars (2003). Levande Historia SOL3000 Elevbok 7-9. Stockholm: Natur & Kultur
Hildingson, Kaj & Hildingson, Lars (1997). Levande Historia SOL2001 Elevbok 7-9. Stockholm: Natur & Kultur
Bedömningsstöd historia lärarinformation (2011). Tillgängligt på Internet:
http://www.skolverket.se/prov-och-bedomning/ovrigt- bedomningsstod/grundskoleutbildning (1.2.2013)
Kursplan för grundskolan, förskoleklasen och fritidshemmet (2011). Tillgängligt på Internet:
http://www.skolverket.se/kursplaner-och-betyg/laroplaner-kursplaner-amnesplaner
(26.1.2013)
Grundskolan: kursplaner och betygskriterier (2000). Stockholm: Statens skolverk Kursplaner för grundskolan (1994). Stockholm: Utbildningsdepartementet
Information om Levande Historia. Tillgängligt på Internet:
www.nok.se/in-english/Development/ (1.2.2013)
Litteratur
Bell, Judith (2000). Introduktion till forskningsmetodik. Lund: Studentlitteratur
Eliasson, Per (2008). Kulturarv och medborgerlig bildning i den svenska grundskolan. I: Jönsson, Lars-Eric & Wallette, Anna. (Red.) kanon och kulturarv: historia och samtid i Danmark och Sverige. Göteborg; Stockholm: Makadam i samarbete med Centrum för Danmarksstudier
Harrison, Dick (2010). Slaveri: en världshistoria om ofrihet 1500 till 1800. Lund: Historiska media
Harrison, Dick (2010). Slaveri: en världshistoria om ofrihet 1800 till nutid. Lund: Historiska media
Hermansson Adler, Magnus (2009). Historiedidaktikens byggstenar: grundläggande pedagogik och ämnesdidaktik. Stockholm: Liber
Lozic, Vanja (2010). I historiekanons skugga: historieämne och identifikationsformering i 2000-talets mångkulturella samhälle. Malmö: Malmö högskola
Långström, Sture (1997). Författarröst och lärobokstraditioner: en historiedidaktisk studie. Umeå: Umeå Universitet
Nihlfors, Elisabet (2008). Kunskap vidgar världen: globaliseringens inverkan på skola och lärande. Stockholm: Globaliseringsrådet
Nordgren, Kenneth (2006). Vems är historien? Historia som medvetande, kultur och handling i det mångkulturella Sverige. Umeå: Umeå universitet
Spurr, David (1993). The Rhetoric of empire: Colonial discourse in journalism, travel writing, and imperial administration. Durham: Duke Univ. Press