• No results found

5.4 Sammanfattning

6.3.2 Mellan skattskyldig och icke-skattskyldig

I COM (2005) 334 återfinns lagförslaget rörande platsen för tillhandahållandet av tjänster till icke-skattskyldiga. Ursprungslandsprincipen kommer att behållas som huvudregel i det nya lagförslaget. En tjänst kommer därmed fortsatt anses tillhandahållen där säljaren är eta- blerad eller har ett fast driftställe.310 Vissa av de nuvarande undantagen från principen kommer att behållas, så är exempelvis fallet med tjänsterna i nuvarande artikel 9.2 c och 9.2 a.311

De tillhandahållna tjänsterna kommer därmed att beläggas med den skattesats som råder i säljarens etableringsland. Kommissionen anser att den nuvarande regeln i de flesta fall leder till beskattning i konsumtionslandet, vilket är helt säkert i de fall tjänsten tillhandahålls lokalt.312 Det kan dock hävdas att reglerna i artikel 9 överhuvudtaget inte aktualiseras då en tjänst tillhandahålls åt en kund hemmahörande i samma land som säljaren, eftersom regler- na i praktiken endast blir tillämpliga på gränsöverskridande transaktioner. Terra menar ock- så att det kan diskuteras om platsen för tillhandahållandet är relevant vid transaktioner som är begränsade till en skattejurisdiktion och som rör personer som båda hör hemma där, så länge inte olika mervärdesskatterättsliga regler och/eller skattesatser tillämpas inom juris- diktionen.313

Ett viktigare argument för att behålla reglerna, anser jag vara, att de är lätta att tillämpa och leder till få fall av dubbel- och icke-beskattning. CFE är medvetna om att den nuvarande regeln för icke-skattskyldig inom EU kan leda till konkurrenssnedvridningar, men anser att det under det nuvarande mervärdesskattesystemet inte går att beskatta alla tillhandahållan- den av tjänster där kunden är etablerad.314 De anser därför att regeln bör behållas och att undantag bör införas endast om det är absolut nödvändigt för att undvika konkurrenssned- vridningar.315

Kommissionen anser att de nuvarande reglerna, där ursprungslandsprincipen utgör huvud- principen, kan leda konkurrenssnedvridningar i de fall kunden bär hela mervärdesskatte- kostnaden och tjänsterna kan tillhandahållas på distans.316 Dessutom har mervärdesskatte- satsen en större påverkan vid tillhandahållandet av tjänster till icke-skattskyldiga, något som kan få företagen att placera om sin verksamhet till en annan plats.317 Eftersom mervärdes- skatten skall vara en skatt på konsumtion och en icke-skattskyldig inte kan dra av mervär- desskatten är det särskilt viktigt att beskattningen sker i konsumtionslandet.318 Därför skall det införas särskilda regler för tjänster som kan tillhandahållas på distans. Detta omfattar

310 COM (2005) 334 final article 9 p. 2. 311 COM (2005) 334 final article 9a, 9c och 9f. 312 COM (2005) 334 final s. 7.

313 Terra, B The Place of Supply in European VAT s. 1 och 57. 314 CFE opinion Statement on Place of Supply of B2C Services s. 253. 315 CFE opinion Statement on Place of Supply of B2C Services s. 253. 316 COM (2005) 334 final s. 2.

317 COM (2005) 334 final s. 2.

elektroniskt levererade tjänster, särskilt dem som anges i Annex L,319 telekommunikations- tjänster, radio och tv-tjänster och undervisning som bedrivs utan fysisk närvaro av tjänste- leverantören. Tjänsterna skall anses tillhandahållna där kunden är etablerad.320 Detta inne- bär att leverantören måste debitera den mervärdesskatt som är tillämplig där kunden är eta- blerad med den mervärdesskattesats som är tillämplig i den specifika medlemsstaten.321 Det föreslås att regeln kombineras med en ”one-stop” mekanism, som möjliggör för företagen att fullgöra alla sina mervärdesskatterättsliga skyldigheter i den medlemsstat där de är eta- blerade.322 Kommission anser att dessa regler, trots att de kan leda till praktiska problem och en ökad administrativ börda för de berörda, är nödvändiga för att försäkra att beskatt- ningen sker i konsumtionslandet och för att avlägsna konkurrenssnedvridningar orsakade av att företag flyttar sin verksamhet till medlemsstater med låga mervärdesskattesatser eller till lågskatteländer utanför EU.323 Regeln skulle bli tillämplig på alla leverantörer oavsett om de är etablerade i eller utanför EU.324 Anledningen till att regeln inte införs för alla tjänster som kan tillhandahållas på distans är, enligt kommissionen, att det är bättre att koncentrera sig på de tjänster där det finns en uttrycklig risk för konkurrenssnedvridningar.325

CFE anser att nya komplexa regler för tillhandahållandet skulle innebära höga administrati- va kostnader, som skulle vara betydligt mer skadliga än några sidoeffekter av regler som är lätta att tillämpa.326 De anser att kommissionens förslag inte är realistiskt och skulle öka kostnaderna på sådana tillhandahållanden och förhindra små företag från att tillhandahålla sådana tjänster.327 I tillägg till detta finns risken att reglerna i förslaget leder till att nya tolk- ningsproblem uppkommer, då det måste avgöras om tjänsten faller in under den nya arti- keln eller inte, innan huvudregeln blir tillämplig. De nya reglerna kommer troligen inte på- verka tillhandahållandet av kunskapstjänster till icke-skattskyldiga i någon större mån, efter- som de i de flesta fall inte borde falla in under den nya regeln. Men beroende av hur kun- skapstjänster kommer att tillhandahållas i framtiden och beroende av hur medlemsstaterna kommer att tolka regeln kan gränsdragningsproblem komma att uppstå.

319 Se närmare avsnitt 4.3.2.

320 COM (2005) 334 final article 9 g. 321 COM (2005) 334 final s.13. 322 COM (2005) 334 final s.13. 323 COM (2005) 334 final s. 4. 324 COM (2005) 334 final s. 13. 325 COM (2005) 334 final s. 13.

326 CFE opinion Statement on Place of Supply of B2C Services s. 253. 327 CFE opinion Statement on Place of Supply of B2C Services s. 254.

6.4

Vid gränsöverskridande handel med tredje land

6.4.1 Kund i tredje land

Med de nya reglerna kommer en skillnad att införas mellan skattskyldiga och icke- skattskyldiga vad det gäller tillhandahållandet av kunskapstjänster till en kund i tredje land. När det gäller tillhandahållandet av de kunskapstjänster, som omfattas av nuvarande artikel 9.2 e tredje strecksatsen, så kommer denna regel inte att förändras när det gäller tillhanda- hållandet till icke-skattskyldiga som är etablerade utanför gemenskapen.328 För skattskyldiga blir istället huvudregeln i den nya artikel 9 p.1 tillämplig. Det innebär att problemet med att avgöra vem som är skattskyldig kommer att uppstå även när det gäller tillhandahållanden till personer i tredje land. En risk finns att ännu större tolkningsproblem, än vad som är fal- let vid tillhandahållanden inom EU, kommer att uppstå i detta fall. Skall personen anses skattskyldig i den mening som avses i sjätte direktivet eller i enlighet med vad om utgör en skattskyldig person i kundens hemvistland?

Så länge tjänsten faller in under artikel 9.2 e, blir det i praktiken inga problem, eftersom tjänsten oavsett om kunden är skattskyldig eller inte anses tillhandahållen där kunden är etablerad.329 Problemet uppstår dock om tjänsten inte omfattas av artikel 9.2 e, eftersom om personen är skattskyldig, skall tjänsten anses tillhandahållen där kunden är etablerad och om han är icke-skattskyldig där leverantören är etablerad.330 Detta gäller exempelvis för tjänster utförda av en skiljedomare.

När det gäller tillhandahållandet till en icke-skattskyldig kvarstår problemet med att det måste avgöras om en tjänst faller in under artikel 9.2 e eller inte för att veta om den är till- lämplig. Det innebär också att exempelvis tjänster utförda av skiljedomare fortfarande kommer att anses tillhandahållna där leverantören är etablerad.331 De problem som förelig- ger med dubbel- eller icke-beskattning och annan snedvridning av konkurrensen kommer därmed inte att lösas genom lagförslaget. Dessutom tillkommer problemet med att avgöra om kunden är skattskyldig eller inte. En bättre lösning hade därför varit att ta bort artikel 9.2 e helt och låta samtliga tjänster beskattas där kunden är etablerad när detta är i ett tredje land. Amand är också av uppfattningen att tjänster som tillhandahålls till en kund i ett tredje land aldrig skall beskattas inom EU.332

När det gäller skattskyldiga blir istället den nya regeln i artikel 9 p.1. tillämplig, vilket inne- bär att tjänsten anses tillhandahållen där kunden är etablerad. För de kunskapstjänster som idag faller in under artikel 9.2 e blir det i praktiken ingen skillnad, eftersom de redan beskat- tas där kunden är etablerad. Andra typer av kunskapstjänster, som för närvarande inte om- fattas av artikel 9.2 e, som exempelvis tjänster utförda av en skiljedomare, kommer dock med den nya regeln anses tillhandahållna där kunden är etablerad, istället för som tidigare där leverantören är etablerad.333

328 COM (2005) 334 final article 9 i.

329 COM (2005) 334 final article 9 p.1 och article 9 i. 330 COM (2005) 334 final article 9 p.1 och article 9 p.2. 331 COM (2005) 334 final article 9 p. 2.

332 Amand, C European Taxation s. 270. 333 COM (2005) 334 article 9 p. 1.

Detta innebär att de problem som uppstod genom domen Hoffmann-målet minskar. Kon- kurrenssnedvridningarna mellan EU-länder och tredje länder minskar och dessutom leder de nya reglerna till färre tolkningsproblem, eftersom samtliga kunskapstjänster kommer att beskattas där kunden är etablerad. De eventuella problem i form av dubbel- och icke- beskattning, som är beroende av ett tredje lands lagstiftning, kvarstår dock.