Meningsfullhet

En av de statligt anställda vägledarna, Sissela upplevde sökande med mer behov av vägledning som mer intressanta.

Vi tolkar det som att hon får ta del av en person i ett större sammanhang, vilket kan upplevas mer meningsfullt. Det kan också ses som en större utmaning.

49

”Med hög meningsfullhet drar hon sig inte för att konfronteras med utmaningar” (Antonovsky, 2005, s 48).

Om sökande har mer behov av vägledning inom ett större område blir det klientcentrerade arbetet mer lösningsfokuserat än andra samtal. Även Selma upplever att utmaningarna har blivit större och mer intressanta efter att hon bytt arbetsorganisation. Selma upplever att hennes känsla av meningsfullhet beror på att hon nu får fler inbokade samtal och kan arbete med sökande på ett helt annat sätt än tidigare. Selma upplever en större meningsfullhet då hon möter sökande inom en viss grupp. För studie- och yrkesvägledarna inom de kommunala organisationerna finns också känslan av meningsfullhet. För Kia känns arbetet viktigt och efterfrågat, förutom meningsfullt. Vi upplever att Kia känner entusiasm och engagemang för sitt arbete då hon uttrycker att det känns som en tjänst som är efterfrågad av eleverna på skolan. Antonovskys beskriver;

”Den motivationella komponenten meningsfullhet förefaller vara den viktigaste. Utan denna blir antagligen vare sig hög begriplighet eller hög hanterbarhet särskilt långvarig” (Antonovsky, 2005, s 50).

Patricia ser sig själv först och främst som studie- och yrkesvägledare då hon anser, att den sökandes behov som är det viktigaste. Eftersom Patricia är anställd inom ett privat bolag upplever vi att gränserna mellan olika arbetsuppgifter är mer flytande. Naturligtvis beror det på inom vilket privat bolag man menar men inom det utbildningsföretaget som Patricia var verksam inom tolkar vi det så.

Vi tolkar det som att hon i första hand ser sin roll som studie- och yrkesvägledare då hon ger både vägledning inom studie- och/eller arbetsfrågor. Hennes arbetsuppgifter består av både administrativa och vägledningsrelaterade uppgifter. Att hon anser att den

50

sökandes behov är det viktigaste motiverar henne vidare till att ge vägledning efter dennes behov.

”Meningsfullhet är motivationskomponent” (Antonovsky, 2005, s 50)

Pernilla har berättat att hon har fått kämpa med det hon anser är viktigast i hennes arbetssituation och nu känner hon att arbetssituationen står still.

”Oftast befinner sig människan dock på en punkt som bestäms av känslan av sammanhang” (Antonovsky, 2005, s 48).

Det är upp till henne nu att bestämma vilken riktning hon kommer att röra sig till.

7.3 Begripligt:

Katja berättade att inför det första mötet kan hon ha en viss kännedom om sökande, ifall en arbetskollega inom arbetslaget har förklarat hans/hennes situation för henne.

Katja arbetade tidigare inom en kommunal organisation som vägledningssökande kunde besöka utan att boka tid. Hon upplevde känslan av osäkerhet om vem som skulle komma på besök. Vi tolkar det som att Katja vill kunna vara förbered för att kunna ge den vägledning som sökande vill ha och att begripligheten blir mer tydlig om hon på

51

förhand vet vem som ska besöka henne. Den statliga organisationen arbetar delvis med olika grupper vilket underlättar för hennes sätt att arbeta. Katja får en viss information i förväg om den sökande och det upplevs förmodligen mer tydligt.

”Information som upplevs tydligt gör att sammanhanget blir begripligt” (Antonovsky, 2005, s 48).

Kia gav sin definition om att vad vägledning är och hur den används vid väglednings sammanhang:

”Vägledning innebär bland annat att man stärker den sökandes självkännedom så att han/hon blir mer medveten om sitt/sina val i utbildning och/eller yrken. Genom medvetenhet får han/hon de verktyg som behövs för att leta fram de kunskaper han/hon inte känner till.” Kia.

Med den här definitionen tolkar vi att genom vägledning blir den sökande mer medveten om sitt/sina val och han/hon upplever att sammanhanget blir begripligt. Efter sammanhanget vet han/hon vilka resurser som han/hon behöver för att gå vidare i sitt sökande. Han/hon litar på sin studie- och yrkesvägledare och arbetet blir meningsfullt.

”Att kunna hantera förutsätter att man har begripit” (Antonovsky, 2005, s 49)

Patricia ser sin arbetsplats som en helhet och upplever hög begriplighet. Vi tolkar det som att hon upplever sin arbetsplats som en helhet eftersom hon har varit med från början och fått ta del av ett ”sammanhang.” Patricia har också kunnat påverka mycket hur de olika delarna på arbetsplatsen skulle se ut. Hon har från början fått den grundläggande förståelsen om vilken betydelse hennes och kollegornas arbete har för de sökande. Den privata arbetsorganisationen startade verksamheten relativt nyligen så att vägledaren fick vara med och bestämma kontorets attiraljer.

52

”Hög begriplighet bestäms av känslan av sammanhang” (Antonovsky, 2005, s 49).

7.4

Hanterbarhet

Katja berättade att de sökande kom som ett löpande band och det bildades köer vilket fick henne känna osäkerhet inför vem/vilka som skulle komma. I denna arbetsform tolkar vi att Katja inte kunde styra över samtalen jämförd med att hon i sin nuvarande arbetssituation kan ha kontroll över samtalen. Detta med att de sökande tillsammans med henne kan komma överens om när samtalet ska äga rum. Katja känner att resursen står under hennes egen kontroll och är till hennes förfogande. Detta gör att hanterbarhet kommer till användning.

”Står till ens förfogande kan syfta på resurser som är under ens egen kontroll” (Antonovsky, 2005, s 45).

Kia nämnde att det kan uppstå oförutsägbara händelser och då får man gå in, för att hjälpa till. Förutom att man tar över en annan person arbetsuppgifter har man även egna uppgifter på sin skola som man ska genomföra. Detta kan kännas att arbetssituationen inte blir hanterbart.

Hur kan Kia gå till väga för att situationen ska kännas hanterbart? Hon har fattat anledningen till varför hon ska gå in och hjälpa till, ändå kan det kännas ohållbart i längden. Då kan detta leda till ett starkt tryck mot förändring. Kanske har hon kommit

53

på en lösning och kan föreslå detta i nästa arbetsplatsträff? Eller så har hon inte kommit på lösningen än men kan ”bolla” om detta med sina arbetskollegor och tillsammans kan de finna en bättre lösning när oförutsägbara händelser sker.

”Hög begriplighet i kombination med låg hanterbarhet leder till starkt tryck mot förändring. ”Hög begriplighet är beroende av hög hanterbarhet (Antonovsky.2005, s 48).

Patricia upplever att arbeta med studie- och yrkesvägledning som det mest intressanta. Vägledning och administrativa är arbetsuppgifter som är sammanvävda med varandra. Vi tolkar detta med att hon upplever studie- och yrkesvägledning som en sammanställning av både administrativa och vägledningsrelaterade uppgifter. Hon har berättat hur hon sammanställer dessa två med varandra under ett samtal med den sökande. Eftersom hon upplever att arbetet är intressant får detta henne, att förstå hur man kan använda uppgifterna och hur man kan hantera dem. Pernilla upplever att det finns ett sammanhang. Med detta menar hon att det är en mindre arbetsplats med goda kontakter, vilka är nödvändliga till om platsen ska existera. Att Pernilla upplever ett sammanhang är tack vare att det finns goda kontakter.

”Resurser är under ens egen kontroll eller som kontrolleras av behöriga andra gör att man upplever tillståndet hanterbart” (Antonovsky, 1991, s 48).

54

7.5 Profession

Vi har nämnt i teoridelen professionsbegreppet tillhör våra respondenter samma yrkesgrupp och har vissa gemensamma drag. Respondenterna har upplevt att deras profession kommer till användning i deras arbetsuppgifter på olika sätt.

Vi nämner även att professionsbegreppet kommer från specialiseringen av arbetsdelning (Fjaestad&Wolvén(red),2005). Nuförtiden krävs högskolestudier för många yrken, däribland studie- och yrkesvägledare professionen.

Selma berättar att hon upplever att hennes profession efterfrågas, vilket gör att hon känner sig behövd inom sin organisation. Selma menar att hennes arbetsorganisation behöver hennes profession då de saknar kunskapen inom de områden som en studie- och yrkesvägledare är specialiserad. Inom den arbetsorganisation som Selma är yrkesverksam finns en stor andel högre utbildade personer med stark kollegial kontroll (Berglund & Schedin, 2009).

Organisationen ger henne stort utrymme och en känsla av att hon fyller en funktion, vilket gör att känslan av ett sammanhang finns. Sissela upplever att hennes profession kommer till användning i allra högsta grad. Inom organisationen får hon förståelse från sina arbetskollegor och chefen i vad vägledning gör i syftet att klara uppdraget. T.ex. har hon haft en idé om gruppvägledningskurs i arbetsplatsen och detta har man gett utrymme till att vidareutveckla. Framförallt finns det respekt för kollegors olika uppdrag, vilket gör att man stöttar varandra. Det i sin tur ger möjligheter att utvecklas vilket varenda en kan ha nytta av. Kia upplever att hennes profession kommer till användning p.g.a. att hennes arbetskollegor har liknande utbildning och delar samma kunskaper inom nationalekonomi, pedagogik, psykologi, sociologi och vägledningsrelaterade kurser blir professionen den bas som behövs. Kia menar att genom erfarenheterna av vägledning bygger man på kunskaper och med den komplicerade utbildningsverktyget blir professionen betydelsefull. Katja berättar att hon upplever att hennes profession är viktigt. För henne känns det väldigt bra att samverkan

55

finns mellan professionerna och att de efterfrågar kunskaper inom vägledning. Patricia upplever att hennes profession används i högsta grad. Hon anser att ens profession skapar man kontakter; lärare och deltagare från de olika arbetsmarknadsprojektens frågor. Under åren bygger man upp kunskaperna och har en lösningsfokuserat tänkande. Patricia definierar profession som ett mångtydligt begrepp, som innebär både faktakunnande och ett särskilt sätt att hantera det på. Patricia har dessutom arbetslivserfarenhet från den statliga organisationen vilket hon kan ha nytta av i sin nuvarande arbetsorganisation. Pernilla upplever att hennes profession har kommit fram genom arbetsuppgifterna, men att den inte får den plats den behöver. Att hon är ensam med sin profession på arbetsplatsen kan vara en orsak. Hon har tidigare arbetat på en statlig organisation och fått ta del av deras verksamhet. Med förkunskaperna därifrån har hon sedan kunnat använda dem i sin nuvarande verksamhet inom organisation.

”Att marknadsföra sig själv är ett sätt att visa upp sin profession.” Pernilla

7.6 Kompetensutveckling

Vi har nämnt i teoridelen kompetensutveckling att personer med högskoleutbildning kan förvänta sig få kompetensutveckling i sitt arbete. Våra respondenter är högskoleutbildade med att de har studie- och yrkesvägledarexamen och deras möjligheter till kompetensutveckling kan skilja sig i vilken organisation man arbetar i. Dock har det sett rätt lovande ut för dem. Selma berättar att hennes möjligheter till kompetensutveckling kan hon utföra genom att studera kurser vid högkola/universitet. Hon kommer själv att utveckla sin kompetens med att inom kort delta på en Vägledningskonferens med (SVF) Sveriges Vägledare Förening. Sissela menar att det finns flera möjligheter att utveckla sin kompetens. Under årens gång har hon blivit mer selektiv i valen av kompetensutveckling. Hon vill närvara under de

56

kompetensutvecklings tillfällen vilka ger en personlig vinning och som resulterar ny kunskap. Det ska vara något som känns meningsfullt och ge något tillbaka, menar hon. Kia nämner att hon har ganska stora möjligheter till att få kompetensutveckling. Hon blir tillfrågad vid arbetslagsmötena om det finns intresse för detta. Hon får också aktuell information om detta vid konferenser och studiebesök.

Katja anser att hon har god möjlighet att få kompetensutveckling och för tillfället har verksamheten kunnat erbjuda kurser i coachning och lösningsfokusering. Patricia upplever att möjligheter till kompetensutveckling finns till och är självklart att få ta del av i verksamheten. Hon upplever att hon inte har haft tid till detta pga. det har varit mycket på arbetsplatsen i nuläget. Hon hade tidigare påbörjat studierna vid studie- och yrkesvägledarprogrammet; master programmet på Stockholms Universitet men fått avsluta pga. tidsbrist. Hon har för nuvarande börjat titta efter utbildningar som ligger närmare staden. Pernilla upplever osäkerhet inför möjligheter till kompetensutveckling. Hon anser att om hon vill göra detta får hon använda sina utbildningspengar. Hon menar att kunna utvecklas är det bra om man har någon att ”bolla” med och på detta sätt upptäcka vad man saknar för kunskaper.

7.7 Organisation

Vi har konsekvent beskrivit vägledarnas olika arbetsplatser med inom vilka områden de är yrkesverksamma. Om respondenten har varit yrkesverksam i statlig organisation anser vi att det är det enda relevanta i studien. Eftersom examensarbetet bygger på den upplevda arbetssituationen för den enskilda vägledaren, har det en mindre betydelse på vilken arbetsplats det gäller. Vi upplever att de flesta studie- och yrkesvägledare har skapat eller har redan en befintlig plattform för vägledning, i sina arbetsorganisationer. Som vi har nämnt tidigare finns studie- och yrkesvägledningsriktlinjer inom både den statliga och kommunala arbetsorganisationen.

57

Skillnaden är att den ena riktlinjen kommer från Utbildningsförvaltningen och den andra från Arbetsmarknadsdepartementet. Sissela beskriver sin arbetssituation som meningsfull och hanterbar eftersom vägledning är förankrad i organisationen.

Hon påpekade dock att det hade varit en process och att det hade tagit tid men att vägledningstjänster nu var ett faktum inom organisationen.

Sissela menar också att en del medarbetare inte var beredda att byta arbetssätt och behövde mer tid för omställning.

”Organisationen kan inte fungera om inte deltagarna är någorlunda överrens om vad som är huvudmålet med verksamheten” (Berglund & Schedin, 2009, s.100).

Sissela uppgav att samarbete var något som alla medarbetare har mest nytta av. Vi nämner även inledningsvis att olika arbetsområden, sektorer, är genomorganiserade (Flaa & Hofoss, 1995). Med det menas att man löser uppgifter och problem genom målinriktade samarbeten, vilket stämmer väl överens med Sisselas organisation. För henne var samarbetet tydligt och Sissela fick arbete med varierande uppgifter inom sin organisation.

58