Presentation av respondenterna

Sissela

Sissela är yrkesverksam inom en statlig organisation. Hon har tidigare arbetat som studie- och yrkesvägledare för vuxna nyanlända invandrare och i den tjänsten fanns det mycket inom vägledning.

Selma

Selma är också anställd inom en statlig organisation. På Selmas kontor köpte den organisationen vägledningstjänster från en annan organisation. I den stadsdelen där hennes kontor ligger är antalet arbetssökande relativt hög i jämförelse med övriga kommunen.

38

Katja

Katja är anställd i en kommunal organisation och arbetar med vuxna vägledningssökande.

Kia

Kia är anställd inom en kommunal vägledningsorganisation som startade år 2003. Hon arbetar på en gymnasieskola och hon har tidigare arbetat inom vården.

Patricia

Hon arbetar med vägledning inom ett utbildningsföretag som en statlig organisation har anlitat för vuxna arbetssökande.

Pernilla

Hon har tidigare arbetat med vuxna arbetssökande men arbetar nu med vägledning mot ungdomar på en privat skola.

Efter den här kortfattade presentationen av respondenterna kommer vi nu att redovisa vad de har svarat. Svaren har vi i efterhand kategoriserat utifrån KASAM. Svaren presenteras i följande ordning; meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet.

39

6.2 Meningsfullhet

Sissela informerar sina kollegor om vad som händer inom studieområdet. Sissela uppskattar mötena med de sökande och det känns meningsfullt med studie- och yrkesvägledning.

”De sökande som kommer kan behöva vägledning samt assistans inom ett väldigt brett område. ”Att själv ha möjligheten att utforma olika vägledningskurser är en viktig förutsättning ”Sissela.

Det gör att hon upplever sina arbetsuppgifter mycket intressanta. Hon får ta del av en person i ett större sammanhang, vilket kan upplevas mer meningsfullt. Eftersom Sissela känner att hon får ta del av en annan person, i ett större sammanhang, upplevs arbetet som meningsfullt. För henne var detta en viktig känsla för att känna meningsfullhet i sin profession.

Selma hade bytt organisation och fick en tjänst som var mer inriktad mot arbetsmarknad, för t.ex. nyanlända till landet. Inom den nya tjänsten fanns det ett stort behov av vägledning. För en del av studievägledarna fanns den här möjligheten, då kollegorna och chefer tillät detta.

”Sökande med större behov av vägledning känns mer intressanta” Selma.

Hon och Sissela känner en större meningsfullhet, bl.a. då vägledningstjänsten upplevs som efterfrågad.

De båda upplever stor grad av meningsfullhet i sina uppdrag då verksamheten är etablerad på kontoren. Sissela och Selma förklarar att det har varit en resa som nu är i hamn och i nuläget fungerar arbetet mycket bra. Genom att samarbeta har alla inblandade parter nytta av då det skapar ett gott klimat på arbetsplatserna.

40

Sissela menar att kompetensutveckling ska ge något tillbaka och därför görs en viss selektering.

”Jag vill inte lägga en arbetsdag på att gå kurser och lära mig saker som jag redan vet. Kompetensutveckling är något som skall ge något tillbaka”

Sissela

Hon berättar att det finns de möjligheter till kompetensutveckling som gör att arbetet känns meningsfullt och givande.

Katja och Kia har arbetat inom organisationer som bedriver utbildning för vuxna. De upplever att professionen har används på ett mycket bra sätt.

Kia arbetar inom en organisation som har hand om vägledningen för grundskolorna och gymnasieskolorna, i den kommunen som vi har valt undersöka. Katja upplever sitt arbete som mycket meningsfullt. Orsaken är att Kias kunnande är efterfrågad och hon uppger:

”Att arbeta som studie- och yrkesvägledare för ungdomar är mycket viktigt då det är val till gymnasiet, inom utbildningen och vad de ska göra efter gymnasiet. Behovet av vägledning är så pass stort i vårt komplicerade utbildningssamhälle”Kia.

Hon upplever att professionen tas tillvara och att arbetskollegorna har en gemensam grund, från början. För de båda avsätts arbetstid för att söka aktuell informationssökning inom t.ex. studier, skolor och arbetsmarknaden. Vid de olika arbetsplatsträffarna tillfrågas Katja och Kia om det finns intresse för kompetensutveckling vilket upplevs som mycket meningsfullt för studie- och yrkesvägledarna. Katja och Kia nämner t.ex. ”coachning” och ”lösningsfokusering” som två exempel på kurser som har varit aktuella. De berättar att de har goda möjligheter till att få kompetensutveckling. Det enda som studievägledarna upplevde som negativt med att vara organiserade i en gemensam organisation är löneutvecklingen. Samtliga vägledares löner avgörs hur förhandlingarna går med de båda lärarförbunden och arbetsgivarna. Lärarförbundens

41

mål är också att verka för lärarnas löner. Studievägledarna upplevde att deras profession inte får den uppmärksamhet i fackförbunden vilket syns i löneutvecklingen.

För Patricia och Pernilla kändes det meningsfullt att vara med i processen kring de sökande. Studievägledarna trivdes på sina respektive arbetsplatser men de har haft olika förutsättningar på sina arbetsplatser. Pernilla har fått kämpa för att få till stånd en fungerande studievägledning medan Patricia var med i processen från början.

Pernilla hade arbetat inom både skolväsendet och inom en större organisation, med arbetsmarknads frågor som fokus.

För de båda studievägledarna kändes det meningsfullt att vara på plats då både lärare och elever söker upp vägledaren. En av studievägledarna betonar att;

”Man ska inte ta för givet att det kommer tillbaka då det finns andra vägar till information” Pernilla.

För Patricia har inte kompetensutveckling varit ett stort problem. Vägledaren hade fått både studentlitteratur och ledigt från arbetet under de dagar som de olika kurserna ägde rum. Pernilla vet inte hur hon kan utveckla sin kompetens på arbetsplatsen. För att kunna göra det anser hon att hon får använda sina utbildningspengar.

6.3 Begriplighet

Selma kunde se att en karriär inom den nya organisationen skulle utveckla vägledningen inom den nya organisationen. På vissa orter i landet råder ett samarbete i fråga mellan olika organisationerna. Det bidrar till att ett samarbete känns begripligt och man ser sin arbetsinsats i ett större sammanhang.

Både Sissela och Selma kunde se att Studie- och yrkesvägledareutbildningen kom väl tillpass när man även hjälper vuxensökande. Ungdomar och unga vuxna har andra

42

möjligheter än sökande som är mitt i livet, de har bildat familj. Under utbildningen lyfter man t.ex. individernas förutsättningar och den sociala omgivningens påverkan. För Sissela var utbildningen inte enbart bra för ökad självkännedom, utan mycket av bearbetningen av självkänslan byggdes upp även i samband med kontakten med arbetslivet, efter utbildningen. De egna erfarenheterna från processerna kring arbetssökanden har också påverkat studie- och yrkesvägledaren.

Sissela och Selma anser att de olika kurserna i Studie- och yrkesvägledarutbildningen gav mycket insikter om hur man själv är som person. I en skarp situation har en studie- och yrkesvägledare inte de möjligheter att reflektera och bearbeta de intryck som når en vägledare, under samtalen. Sissela hade själv skolat om sig, i vuxen ålder och det har vägledaren reflekterat över inför sitt arbete. Att arbeta inom organisationen upplevs, för en av dem, möjligheter att ha en tjänst som just studie- och yrkesvägledare. På de flesta kontoren inom den organisationen är även vägledarna anställda som förmedlare och inte som studie- och yrkesvägledare. Detta bidrar till att studievägledaren får en ökad förståelse för de andras arbetsuppgifter t.ex. frågor om A-kassan, frågor om olika beslut och praktikplatser. Sissela upplevde tydligt att målet med studie- och yrkesorienteringen var olika eftersom hon tidigare hade arbetat inom kommunal organisation.

Katja och Kia ser en begriplighet i sitt arbete genom att arbetsuppgifterna upplevs som förnuftsmässiga, ordnade, sammanhängande, strukturerade och tydliga. Det skiljer sig dock från en vägledare till en annan.

Kia beskriver sin definition om vad vägledning är på följande sätt:

”Vägledning innebär bl.a. att man stärker den sökandes självkännedom så att han/hon blir mer medveten om sitt/sina val av utbildning och/eller yrken. Genom medvetenhet får han/hon de verktyg som behövs för att leta fram de kunskaper han/hon inte känner till.” Kia. Katjas organisation hjälper de arbetssökande att få vägledning, t.ex. ungdomar i särskilda vägledningskurser. Hon hade tidigare arbetat inom en annan organisation där man vägledde vuxna sökande. Den erfarenheten var mycket lärorik och vägledaren fick mycket stor användning av sin utbildning.

43

Katja upplevde sin föregående arbetssituation som inte fullt begripbar, mer som ett löpande band där folk står i kö. Hon hade ständigt nya besök och man kunde inte boka några tider till samtal. Detta fick henne att känna osäkerhet inför vem/vilka som skulle komma. I sin nuvarande arbetssituation kan vägledaren ha en viss kännedom om sökande ifall en arbetskollega inom arbetslaget har förklarat sökandets situation för henne. Vägledaren upplever att sin tjänst blir mer använd på ett utav de två kontoren inom den organisationen. Kia har tydliga arbetsplaner som har beslutats från ledningen inom organisationen. Arbetsplanerna visar vad som ska göras vilket vi upplever att studievägledaren uppfattar som något positivt. Hon upplever att organiseringen för behöriga studie- och yrkesvägledare inom kommunen är bra för professionen. Det finns kollegor att samtala med om olika frågor och som man kan ”bolla” idéer med vilket är svårare när du är ensam på arbetsplatsen, med sin profession. Patricia upplevde arbetsplatsen som en helhet. Eftersom hon var med från början i verksamheten var upplevelsen av begriplighet stor. Att få vara med från början och se hur det utvecklas att ingå i en större process, vilket ökar begripligheten och förståelsen.

Patricia och Pernilla betonar att studievägledning och yrkesorientering måste hänga ihop för begriplighetens skull. Annars så vet inte elever/sökande varför de är där och vad studierna är till för. Inom den ena organisationen är målet mer inriktat mot studier och inom den andra organisationen, är det arbetsmarknaden som är målet. För Kia kändes det begripligt att man arbetar mot olika mål men att det vore önskvärt med en djupare förankring om det.

6.4 Hanterbarhet

Chefen inom organisationen tillåter Sissela att ta den plats som behövs och att arbetsplatsen har ”högt tak” för nya tankar och idéer.

44

Selma upplevde arbetssituationen olika, beroende på vilket kontor hon arbetade på. Hon hade haft upp till 18 samtal med sökande på en dag vilket gjorde att hon kände sig väldigt trött. Hon upplevde ingen direkt stress men hanterbarheten låg på gränsen och hon uttryckte en frustration över att vägledaren inte hann med arbetsuppgifterna vid sin tidigare arbetsplats. För de två vägledarna inom organisationen känns arbetssituationen hanterbar genom att chefer och kollegor är mycket bra. Kollegorna till Sissela och Selma tillät att man prioriterade och att de hade förståelse för varandras uppdrag. Kollegor och chefer gav inte vägledarna mer uppgifter än vad som upplevdes hanterbart. Sissela uppgav att det fanns stora möjligheter att påverka för att arbetssituationen gav det utrymmet. Hon skapade inom organisationen en specialanpassade vägledningskurser till nyanlända. Hon hade arbetet med att få studie- och yrkesorientering förankrad på kontoret och det hade upplevts som en process, en resa. Hon hade gått till cheferna och förklarat hur studie- och yrkesorienteringen kunde utvecklas och då hade hon fått gehör för det. På detta sätt ökade hanterbarheten och arbetssituationen känns mycket bra. På kontoret arbetar man mer i ett sammanhang, en kontext före att arbeta för sin egen skull. Att arbeta i en särskild modell, i syfte att hjälpa varandra, kan upplevas som icke hanterbart för en del. Detta var Sissela medveten om och hon menade att då får man vara arbeta mer varsamt tills alla är förberedda.

För Kia blir ibland hanterbarheten ojämn när hon måste gå in och vikariera om någon blir sjuk. Hennes arbetsuppgifter kan bli eftersatt vid flera dagars frånvaro. Om det finns medarbetare som inte kände, att det nya arbetssättet kändes bra, får man vänta tills det känns mer hanterbart för den personen. Oavsett vad man gör så är allt nytt i en process som varje person måste få genomarbeta på sitt sätt.

För Katja fanns möjligheten att boka om besök och ibland dubblera tiden för att öka effektiviteten.

45

Det skulle inte vara hanterbart i längden om den enskilde studievägledaren skulle ha kunskap om alla utbildningar och yrken, menade Kia. För Katja var möjligheten att lägga arbetet på en rimlig nivå så att man inte blir för stressad, det skulle ingen vinna på i längden. Att arbeta som studievägledare innebär obegränsade möjligheter att fördjupa sig inom många olika områden.

För Patricia är det mycket att göra och ibland blev det för mycket. Lösningen blev att man lämnar över de administrativa uppgifterna till administratören så att fokus kan läggas på det väsentliga. I detta fall har hon förstått att arbetssituationen inte blir hanterbart om hon får handskas med för många arbetsuppgifter. Att det ska upplevas mer hanterbart för hennes del får hon avgränsa uppgifterna på detta sätt. Tar man inte hand om helheten så blir det icke hanterbart.

6.5 Sammanfattning av resultat

Vårt huvudsyfte med examensarbetet var att undersöka om det är möjligt att kategorisera studie- och yrkesvägledares upplevda arbetssituation i KASAM.

För att få svar på den frågan inledde vi studien med att belysa de tre olika begreppen som finns i KASAM; meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet.

För att få svar på vårt syfte ställde vi frågor om vägledarnas arbetsorganisation och deras syn på vägledarnas profession. Vi ställde även frågor om vägledarnas kompetens och möjligheter till kompetensutveckling.

Vi upplever att respondenterna var införstådda med begreppen och att intervjuerna, på så vis kunde genomföras, inom den tidsram som var överenskommen.

Studie- och yrkesvägledarna kunde se sin arbetsorganisation som grund för utvecklingen av känsla av sammanhang. De flesta av dem kunde även se sambandet mellan upplevd arbetssituation och möjligheter till kompetensutveckling. För

46

vägledarna var det även viktigt att deras profession kom till användning vilket det gjorde i samtliga vägledare.

47

7

Analys