Meningsskapande och praktiska hinder för engagemang

Om vi antar att ett initiativ för att skapa engagemang kommer från chefen på den egna avdelningen eller ledningen så kan vi också anta att många praktiska hinder för handlande redan är undanröjda. Detta antagande går inte att göra när chefen inte känner till initiativet eller inte är intresserad av att det skapar handling. Vi kan inte heller göra detta antagande när vi inte vet om den som tagit initiativet känner till förutsättningarna bland dem som förväntas engagera sig.

Med andra ord kan företag beroende på hur beslutsstrukturen ser ut behöva fokusera på att röja undan praktiska hinder snarare än att styra meningsskapandet i organisationen för att skapa engagemang. Kanske kan det vara så att initiativets beskaffenhet (socialt ansvarstagande i detta fall) är tillräckligt för att de anställda ska skapa mening, precis som undersökningar pekar på. Fokus måste i sådant fall snarare ligga på att gynna en kombination av arbetet och engagemanget. Som konstaterats tidigare kan vi dock inte veta med säkerhet att de praktiska hinder som nämns inte utgör bortförklaringar. Svepskäl av denna typ skulle kunna skymma en situation där man på grund av att man inte skapat mening med avseende på Idéer för livet inte engagerar sig. Det vore även intressant att vända på det och fråga sig vilken påverkan praktiska

hinder har på meningsskapandet respektive handlingen det ska leda till.

Som visats kan inte engagemanget på Skandia fullt ut förstås med hjälp av Weicks sju dimensioner av meningsskapande. Praktiska hinder försvårar engagemanget utan att nödvändigtvis blockera meningsskapandet bland de anställda. Kan man skapa mening utan att sedan handla och beror detta då på praktiska hinder? Detta tar inte Weick hänsyn till när han sätter upp de sju kriterierna för att skapa handling.

Avslutningsvis vill vi ifrågasätta om Weicks teori om meningsskapande är det mest lämpliga verktyget för att utreda de Skandiaanställdas engagemang för Idéer för livet. Det är svårt att se hur Weicks recept ska räcka som förklaringsmodell i detta fall då teorin om meningsskapande inte beaktar omständigheter som att initiativet kommer från en separat avdelning eller att engagemanget faller utanför det vardagliga arbetet. Meningsskapandet verkar det ju inte vara något fel på. Weicks manual för att skapa handling är avsedd för organisationer med traditionella förhållanden mellan chef och medarbetare i den bemärkelsen att handling ska skapas på chefens initiativ. Från Idéer för livets sida är förhoppningen att ambassadörs- verksamheten ska bli en naturlig del i det vardagliga arbetet på Skandia. Teorin om meningsskapande har visserligen hjälpt oss slå fast att programmet har en lång bit kvar tills detta mål är nått. Den har också hjälpt oss inse att organisationsstrukturen påverkar de anställdas engagemang. Det är även tack vare Weicks teori som vi kunnat konstatera att problemet på

Skandia inte främst utgörs av brist på mening. Mot denna bakgrund anser vi att Weicks recept

för handling har varit ett bra verktyg. För att gå vidare och fullt ut förstå på vilket vis praktiska hinder i organisationen hämmar engagemang skulle det dock krävas något mer än en teori som fokuserar på sociala sammanhang i det vardagliga arbetet. Weicks recept för att skapa handling ska kanske därför inte betraktas som någon universell manual, åtminstone inte på egen hand. Frågan hur teorin om meningsskapande kan kompletteras med andra teorier för att analysera engagemang i organisationer med liknande omständigheter överlåter vi till någon annan att försöka besvara.

Källor

Litteratur

Arvonen, J, 1989, Att leda via idéer, Studentlitteratur Lund

Bengtsson, B-A. och Bengtsson, H., 1995, Forskningsboken – Om konsten att arbeta på ett

undersökande och kunskapande sätt, Almqvist & Wiksell, Uppsala

Berger, P L. och Luckmann, T, 1966, The social construction of reality : a treatise in the

sociology of knowledge, Garden City, Doubleday, N.Y

Brown, S. med flera, 1998, Consumer psychology for marketing, International Thomson

business, London

Bruzelius, L. och Skärvad, P-H., 1995, Integrerad organisationslära, Studentlitteratur Lund Czarniawska-Joerges, B, 1992, Exploring complex organizations, The University of Chicago

press, Chicago

Czarniawska-Joerges, B, 1997, Narrating the organization, Sage publications, California Fern, E. F., 2001, Advanced Focus group research, Sage, Thousand Oaks, Kalifornien. Gummesson, E., 1995, Relationsmarknadsföring : från 4 P till 30 R, Liber-Hermod, Malmö Ghauri, P. och Grönhaug K., 2003, Research methods in Business studies, Dorset,

Storbritannien,

Göthberg, P., 2007, Varför projekt överlever : en studie av Skandias Idéer för livet,

Företagsekonomiska instiutionen, Department of Business Studies, Uppsala

Habisch J., 2005, Corporate Social Responsibility across Europe, Springer Heidelberg,

Tyskland

Jacobsen, D., 2002, Vad, hur och varför? Om metodval i företagsekonomi och andra

samhällsvetenskapliga ämnen, Studentlitteratur, Lund

Kotler, P och Lee, N., 2005, Corporate Social Responsibility, New Jersey USA

Kreuger R och Casey M, 2000, Focus Groups. A practical guide for applied research,.

Thousand Oaks: Sage, Kalifornien

Kreuger. R., 1998, Developing questions for focus groups. The focus group kit, no 3.

Thousand oaks: Sage, Kalifornien

Litosseliti, L, 2003, Using focus groups in research, Continuum, London.

Lundahl, U. och Skärvad, P-H., 1999, Utredningsmetodik för samhällsvetare och ekonomer,

studentlitteratur, Lund

Löhman O. och Steinholtz D., 2003, Det ansvarsfulla företaget, Stockholm Merriam, S., 1994, Fallstudien som forskningsmetod, Studentlitteratur, Lund

Morgan D, 1998a, The Focus Group guidebook. The Focus Group Kit, no 1. Thousand Oaks: Nachemson-Ekwall, S. och Carlsson, B., 2004, Guldregn – sagan om Skandia, Bonnier

Fakta, Stockholm

Philipson, S., Etik och företagskultur, 2004, Studentlitteratur Lund

Strauss, A. och Corbin J., 1990, Basics of qualitative research, Sage Publications, Thousand

Oaks, USA,

Weick, K. E, 1995, Sensemaking in organizations, Thousand Oaks, Kalifornien Weick, K. E, 2001, Making sense of the organization, Oxford Blackwell publishers

Weiser, J. och Zadek, S., 2000, Conversations with disbelievers – Persuading Companies to Adress social

changes, The Ford Foundation, ISBN 0-9705985-0-5.

Wibeck, V., 2000, Fokusgrupper: Om fokuserade gruppintervjuer som undersökningsmetod,

Studentlitteratur, Lund

Yin R. K., 2003, Case study research: design and methods, Sage Publications Thousands

Oaks, USA

Artiklar

Balabanis, G. med flera, 1998, “Corporate social responsibility and economic performance in

the top British companies: are they linked?”, European Business Review, Vol. 98/1, ss. 25-44.

Maignan, I och Ferrell, O.C., 2001, “Corporate Citizenship as an Marketing Instrument-

Concepts, Evidence and Research Directions”. European Journal of Marketing, nr 3/4, ss. 457.

Smircich, L. och Morgan, G., 1983, ”The Management of Meaning” The Journal of

Social Challenges, The Ford Foundation, ISBN 0-9705985-0-5.

Svenska Dagbladet ”Fortsatt misstro mot livbolagen”. www.svd.se, 2006-11-06, Publ. kl.

06:55