Mentorsintervjuerna

För att skapa oss en bild av hur lärarna/mentorerna ser på mentorskapet som införts på skolan och hur de tycker att det fungerar så valde vi att göra intervjuer med fyra av dem. Tre kvinnor och en man med olika lång erfarenhet båda av att vara lärare och att vara mentor intervjuades. Dessa intervjuer var betydligt mer djupgående än elevintervjuerna men precis som när det gäller dem så har vi valt att redovisa resultatet utifrån de frågor som vi ställde. Nackdelen med det är att man inte får en helhetsbild av varje mentors synpunkter.

Vi tyckte ändå att det var det mest givande då det ger en sammanhängande bild av vilka synpunkter som kom fram vid varje frågeställning. Dessutom underlättar det för oss att bevara de intervjuade mentorernas anonymitet.

5.5.1 Vad är er huvudsakliga målsättning med mentorskapet?

Det som främst betonas i svaret på den här frågan är att tanken med mentorskapet är att skapa en bättre kontakt med eleverna. En av mentorerna poängterar att eleven har en vuxen som de kan komma till under hela sin skolgång och som har bra koll på eleven. Alla fyra intervjuade mentorer är mer eller mindre just inne på kontakten med eleverna och att denna skall förbättras genom mentorskapet. Några andra tankegångar dök också upp när den här frågan ställdes. Till exempel ser en av mentorerna det som att mentorn skall ha en handledarfunktion och att mentorns främsta roll är att utveckla kompetenser hos sina elever. En annan mentor tar också upp den kontakt mellan elever i olika årsgrupper som mentorsgrupperna ger och den hjälp eleverna kan ha av varandra genom dessa.

5.5.2 Hur fungerar mentorskapet idag?

Alla fyra mentorer är utan tvekan positiva till idén med mentorskap och tror att det är rätt väg att gå. De är dock inte riktigt lika positiva till hur det fungerar på skolan idag. En av mentorerna är ganska nöjd med hur det ser ut i dagsläget fastän att även denne har vissa synpunkter. Av de övriga mentorerna är en inte särskilt nöjd med hur mentorskapet fungerar på skolan i dagsläget medan de övriga två är ganska nöjda även om de har tydliga invändningar mot hur situationen är för tillfället. Det som klart främst väcker missnöje är antalet elever per mentor. Med ett så stort antal elever för varje mentor upplever de att de inte får den tid som krävs för att hjälpa och stödja varje elev. En mentor hade hamnat i ett läge där två av eleverna som denne var mentor för hade stora personliga problem samtidigt. Detta blev en väldigt krävande situation för honom/henne och det blev nästan omöjligt att ge övriga elever den tid och stöd som de behövde. En annan mentor uttryckte liknande tankegångar och ansåg att med den brist på tid de har till varje elev gör att det ofta blir de elever som inte har några direkt problem som blir lidande och även de behöver naturligtvis hjälp och stöd. En mentor tyckte också att mentorskapet handlade för mycket om administration och att det krävde för mycket tid från det han/hon egentligen skull vilja ägna sina möter med eleverna till.

5.5.3 Är det bättre att jobba med mentorer än med klassföreståndare?

De fyra intervjuade mentorerna är alla eniga om att förändringen att införa mentorskap istället för att bara ha den traditionella klassföreståndarrollen är positiv. Även den mentor som är mest kritisk till hur mentorskapet fungerar på skolan ser en enorm potential i mentorskapet och tror hårt på idén. Den största fördelen som mentorerna här tar upp är att mentorskapet ger en närmare kontakt med eleverna. En mentor poängterar att som mentor får man en bättre helhetsbild av eleven och det blir lättare att sätta in åtgärder om det skulle vara något problem för någon elev.

En av de andra mentorer som också föredrar mentorskapet tar dock upp att en viktig förutsättning för att mentorskapet skall fungera är att mentorn också är lärare för eleven. Det anser han/hon vara en viktig förutsättning för att man skall kunna skapa den kontakt mellan mentor och elev som är så viktig för att mentorskapet skall bli så givande som man hoppas. Det enda som tas upp av någon mentor som talar för det traditionella

klassföreståndarsystemet är att en av dem ser en fördel i det när det gäller den administrativa biten.

5.5.4 Anser du att du har tillräckligt med tid för dina elever?

Vi var inne på det här området tidigare när det gällde synen på hur mentorskapet fungerar och det finns ett klart missnöje ibland mentorerna när det gäller att få tiden att räcka till för sina elever. En av mentorerna tycker dock att han/hon har tillräckligt med tid till sina elever. Mentorn i fråga säger dock att en viktig anledning till detta är lokalerna där han/hon håller till. Skolan är organiserad så att en klass har nästan alla sina lektioner i en viss sektion av skolan som till viss del är avgränsad från övriga skolan. Den här mentorn tycker att den sektion som han/hon och hans/hennes elever håller till i är särskilt lyckad och att denne tack vare detta träffar på sina elever väldigt ofta. Detta faktum tycker den här mentorn är en stor anledning och en viktig förutsättning för att han/hon anser sig få tillräcklig tid till sina elever.

De övriga tre mentorerna anser inte att tiden räcker till för mentorskapet och att det främsta skälet till det är ett för stort antal elever per mentor. En av mentorerna har som vi har nämnt tidigare farhågor över att tidsbristen gör att han/hon bara hinner med att hjälpa de elever som har direkta problem. De som inte har några stora problem behöver också stöd och hjälp samt kan behöva den sociala kontakt som mentorn kan ge men detta hinns inte med. En av de andra mentorerna framför bedömningen att tiden kanske räcker till för möten med mentorsgrupperna men den är inte tillräcklig för att hinna med tillräckligt med individuella möten med sina elever. Den tredje mentorn som inte tycker att tiden räcker till kommer också med förslaget att man skall införa schemalagd tid för mentorskapet och på så sätt underlätta problemet.

Vi vet efter vår intervju med rektorn att man från skolledningens håll har funderingar på att införa tid för mentorskapet på schemat och om man skall införa detta var också en separat fråga som vi ställde till mentorerna. Tre av mentorerna tyckte utan tvekan att detta var en bra idé medan en inte riktigt visste då han/hon visserligen tyckte att det var en bra idé men att man redan hade så mycket som man skulle hinna med och att han/hon inte ville ha för mycket på schemat. En av mentorerna framförde synpunkten att införa mentorskap på schemat inte bara gjorde att man fick mer tid till det utan att det också gav en viktig signal till eleverna att mentorskapet var något viktigt.

5.5.5 Fungerar mentorsgrupperna?

En av mentorerna tycker att mentorsgrupperna fungerar på ett tillfredställande sätt och att hennes elever och då framförallt de som går i årskurs ett eftersöker ännu fler träffar i dessa grupper. De övriga tre mentorerna tycker inte att mentorsgrupperna fungerar särskilt bra. En av mentorerna tar i mångt och mycket själv på sig ansvaret för detta då dennes mentorsgrupp knappt träffats efter några inledande möten i början av terminen. Mentorn i fråga tycker inte att hans/hennes tid har räckt till och då har mentorsgrupperna inte haft så hög prioritet. Mentorn skall dock försöka ta tag i detta och jobba mer med mentorsgrupperna i fortsättningen.

De övriga som framför negativ kritik mot hur mentorsgrupperna fungerar har andra motiv till varför det inte fungerar. De ser potential i dessa mentorsgrupper och tror att de på sikt kan vara en mycket bra idé men det behövs en del förändringar innan vi är där. En av dessa mentorer har problemet att få elever kommer på dessa träffar och då är det speciellt eleverna från årskurs tre som i stor utsträckning uteblir. Den andra mentorn som inte tycker att de träffar hon haft med sin mentorsgrupp har fungerat på ett önskvärt sätt tycker att grupperna är för stora för att de skall fungera riktigt bra och ser snarare det som det största problemet.

5.5.6 Vad skulle du vilja förändra med mentorskapet på skolan?

Det som främst framfördes i svaret på den här frågan är att mentorerna skulle vilja ha mer tid över till varje elev. Samtliga mentorer tar upp att de tycker att det borde vara färre elever per mentor. Det skulle göra att de kunde lägga ner den tid som krävs till varje elev för att kunna vara det stöd och skapa den kontakt med sina elever som krävs för ett väl fungerande mentorskap. Två av mentorerna påpekar också att de skulle vilja se att det fanns schemalagd tid till mentorskapet. En av dessa anser att förutom att det skulle ge mer tid till mentorskapet så skulle det också skicka en viktig signal till eleverna om att mentorskapet är något viktigt.

En mentor tar också upp att han/hon gärna skulle vilja se att mentorerna fick någon form av utbildning i mentorskap. Denna mentor påpekar att det kan vara väldigt nyttigt då det både finns lärare på skolan som är helt nya i yrket och att det finns de som varit lärare i fyrtio år som helt plötsligt skall börja med ett nytt arbetssätt. Denna mentor tycker också att mentorskapet i större utsträckning än nu borde inrikta sig på att ge eleverna olika verktyg och kompetenser som kan förbereda dem för vidare studier.

5.5.7 Får mentorskapet eleverna att lättare uppfylla målen?

I svaret på den här frågan kan man skilja mellan de mentorer som tycker att mentorskapet redan nu gör det lättare för eleverna att uppfylla målen och de som tror att det på sikt kommer att göra det, men att man inte är där än. En mentor betonar att man som mentor får en bättre koll på vilka eventuella problem eleverna har och därmed lättare kan sätta in det stöd och de åtgärder som behövs. Denna mentor framför också de mötena man har med mentorn, rektorn och elevvårdspersonal som ett stöd för att upptäcka och åtgärda de situationer som kan uppstå. Liknande tankegångar att just den personliga kontakten gör att mentorn kan stödja och ligga på eleven så att den uppnår bättre resultat kommer även ifrån en annan mentor. Denna mentor är dock inte lika positiv till hur pass väl detta fungerar i nuläget. Mentorn i fråga tror också att mentorsgrupperna på sikt kan vara till en viss hjälp när det gäller detta då eleverna där kan stödja varandra.

En annan mentor tycker också att mentorskapet gör det lättare för eleven att uppfylla målen och att det är framförallt när det uppstår problem som han/hon anser att mentorskapet är en fördel. Denna mentor ser kanske dock att arbetslagen och de gemensamma utrymmena som de delar med sina elever som en viktigare förutsättning än själv mentorskapet för det här ändamålet. Den fjärde mentorn tror också att mentorskap kan vara ett viktigt instrument när det gäller att få eleverna att uppfylla sina mål men tycker inte att detta uppnås på det sätt som mentorskapet fungerar för tillfället.