Hur en person uppfattar sin yrkesroll och agerar inom rollen beror på en mängd olika omständigheter. Människor föds med olika förmågor, de växer upp i olika miljöer och gör olika val i livet. När det gäller tjänste-mannarollen kan utbildning och tidigare yrkeserfarenhet ha betydelse för hur rollen uppfattas. Dessutom har de flesta människor ett privat intresse som påverkar deras yrkesroll. Personer som har ett starkt intresse eller engagemang sluter sig ofta samman i föreningar. Vilket får effekten att intresset förstärks ytterligare och bidrar till ett identitetsskapande som till exempel till en miljömedveten och ansvarstagande medborgare.
Att de politiska besluten styrs av mål innebär inte bara att genom-föraren, i det här fallet tjänstemannen, får visst handlingsutrymme utan det är snarast så att det krävs ett visst mått av handlingskraft och kreativitet i arbetet. Betydelsen av vem som verkställer ett politiskt beslut har studerats av många forskare inom olika discipliner och de flesta är överens om att personen bakom rollen har betydelse när beslut fattas. Det är inte möjligt att detaljstyra samhället utan tjänstemannen har alltid ett handlingsutrymme och personen som bär uppe rollen har möjlighet att påverka genom-förandet.
Upplägg delstudie ett
I denna den första delstudien, gör jag en kartläggning av de kommunala miljöcheferna, för att identifiera personlighetsrelaterade faktorer som kan ha betydelse för tjänstemannarollen. Anledningen till att det är chefen för miljöförvaltningen som studeras är att man kan anta att chefen har större frihet inom rollen och därmed kan låta personen påverka rollen. Och dessutom fanns det ett befintligt enkätmaterial som lämpade sig för att arbeta vidare med. Delstudien utgår från frågeställningen; finns det
skillna-der inom gruppen kommunala miljöchefer, till exempel skillna-deras relation till miljörörelsen, som kan påverka yrkesrollen?
En stor del av det lokala miljöarbetet är målstyrt vilket innebär att det har karaktären av frivillighet och ger tjänstemannen möjlighet att sätta sin personliga prägel på utformningen. Den här delstudien bygger på total-undersökningar genom postenkät om en tjänstemannagrupps personliga värderingar, attityder och vanor på miljöområdet samt synen på
miljö-arbetet i kommunen. Datamaterialet1 jag fick tillgång till analyseras för att leta efter faktorer som styr tjänstemännens yrkesutövning, särskilt person-lighetsorienterade faktorer. En utförlig redogörelse av studiens upplägg, metod och material finns i kapitel två.
En faktor som skulle kunna ha betydelse är miljöchefens medverkan i det politiska livet genom miljöorganisationer. Folkrörelserna brukar betrak-tas som en grundbult i demokratin, de utgör en viktig länk mellan makten och folket och bidrar till att utveckla samhället. Men om de värderingar som sprids genom folkrörelserna och som anses viktiga för demokratins sätt att fungera också har betydelse i förvaltningen vet vi inte så mycket om. Kanske folkrörelsens skolning och engagemang påverkar personen i tjänstemannarollen och sprids till den kommunala förvaltningen.
Föreningslivet, demokratins stöttepelare
Föreningslivets roll och betydelse i det demokratiska samhället har disku-terats flitigt. Bland annat i flera offentliga utredningar som till exempel
Demokratiutredningen och Integrationspolitiska maktutredningen (SOU 1999:84,
SOU 1999:77, Ds 2004:49). I en av forskarvolymerna, Demokratins trotjänare, framställs politiskt deltagande genom föreningslivet som ett viktigt komple-ment till partiväsendet, en tillgång för demokratin (Gidlund & Möller 1999). Vad är det då som gör föreningslivet till en så intressant form av politiskt deltagande? Folkrörelsetanken grundar sig på demokratiska värden, på ideologisk öppenhet i en demokratisk anda, som skapar positiva bieffekter både för individen och för gruppen. Folkrörelserna har spelat en viktig roll historiskt inte minst för partiväsendets uppbyggnad runt förra sekelskiftet. De blev något av en ’omhuldad’ samhällsföreteelse och fackföreningsrörel-sen, lantbrukarnas riksförbund, hyresgästföreningen och konsument-kooperationen fick tidigt rollen som statens samarbetspartner. Detta har bidragit till den fredliga och stabila politiska utvecklingen i landet. Intresse-organisationerna bildades för att tillvarata medlemmarnas intressen som exempelvis arbetare, jordbrukare, hyresgäster eller konsumenter och dessa organiserade intressen blev ett instrument i välfärdsbygget inte minst genom sina starka band till det socialdemokratiska partiet (Gidlund & Möller 1999, Hadenius 1999).
Föreningslivet fungerar som skolning i demokrati och är på det sättet till nytta för både individen och samhället. Det bidrar till både den individuella företeelsen humankapital, kunskaper och färdigheter, och det samhälleliga
1 En omfattande enkätundersökning hade genomförts vid tre tillfällen och det gjordes ytterligare en
socialkapital, tillit och förtroende. För individen medför aktiviteten i föreningslivet att man kommer samman med andra människor. Man lär sig fatta gemensamma beslut som inte bara är till nytta för den egna personen utan ser till nyttan för flest medlemmar. Personerna skolas i demokrati och kan åta sig förtroendeposter i andra sammanhang, humankapital. Detta viktiga samspel mellan medborgarna och samhället skapar demokratiska människor som kan och vill upprätthålla systemet. De ser till att den rätta andan finns, de kan och vill göra sin röst hörd, kan driva krav, vill utöva påverkan, är intresserade och har förmågan att leva tillsammans. Humankapitalet innefattar intresse för politik, önskan att utöva inflytande, tilltro till sin egen förmåga, öppenhet och tolerans samt kompetens i vid mening. Samhället har också ett ansvar i samspelet genom att svara med öppenhet, visa tydlig vilja att hantera och väga samman opinioner, att acceptera åsiktsskillnader och att samverka och finna lösningar. Det kollektivt gruppbaserade sociala kapitalet omfattar känsla och ansvar, solidaritet, förtroende och samhörighet, kollektivt agerande som ger styrka och är identitetsförstärkande (Putnam 1993, Putnam 2000, Rothstein 2003).
”Demokratin kräver organisationsfrihet men organisationernas styrka kan i vissa fall utgöra ett hot mot demokratin” (Rothstein 1992:11). Är organisationsfriheten och föreningslivet en styrka för eller ett hot mot demokratin? Enligt teorin om socialt kapital som bygger på tillit mellan människor, är föreningslivet en av grundpelarna i en fungerande demo-krati. Föreningslivet fungerar som en moralisk folkbildning, ju fler fören-ingar en individ deltar i ju mer tillit till medmänniskorna ackumuleras hos individen vilket i sin tur bidrar till det sociala kapitalet i samhället och förtroende för det politiska systemet. Individerna vågar samarbeta för det gemensamma bästa i fast förvisning om att de flesta andra också samarbetar (Putnam 1993, Gidlund & Möller 1999, Rothstein 2003). Den som kraftfullast har framhållit föreningslivets betydelse är nog den amerikanske stats-vetaren Robert Putnam som i, Making Democracy Work, fann att förenings-livet inte bara är viktigt för att demokratin ska fungera utan det är själva förutsättningen för ett fungerande demokratiskt samhälle.
En väl fungerande demokrati bygger på aktiva medborgare, att majoriteten av medborgarna är nöjda och känner förtroende för och deltar i det politiska systemet. I föreningslivet lär sig medlemmarna att samarbeta, de skolas i demokratiskt tänkande. Oberoende av vad det är för inriktning på föreningens verksamhet, om det är en sångkör, en fotbollsklubb eller en studiecirkel, är det föreningslivet i sig, interaktionen mellan människor som skapar tillit mellan människor och mellan människor och det offentliga. Detta förtroende är en viktig resurs för ett samhälle och gör att allt samspel
fungerar smidigare. Denna samhällsresurs som grundas på tillit mellan medborgarna bildar det samhälleliga sociala kapitalet.
Effekten av det sociala kapitalet är att människor ömsesidigt litar på varandra och samverkar i positiv anda, vilket är en fördel för samhället och demokratin. Om föreningsengagemanget ökar så ökar det politiska förtroendet och därmed de politiska institutionernas legitimitet. Om inte medborgarna litar på de politiska företrädarnas förmåga att fatta beslut som gynnar majoriteten av invånarna fungerar inte det politiska systemet. Det kanske viktigaste av allt är att medborgarna har förtroende för rättsväs-endet, att det råder likhet inför lagen. Den samhällsresurs som det sociala kapitalet utgör, gör att medborgarna vågar samarbeta och gör det i den fasta övertygelsen om att samarbetet kommer att fungera (Putnam 1993, Putnam 2000, Rothstein 2003, Norén Bretzer 2005b).
Delstudiens perspektiv
För den enskilde personen innebär föreningsengagemanget att, han eller hon knyter värdefulla kontakter och skapar nätverk, som personen tar med sig till andra delar av livet som till exempel arbetsplatsen. Den demo-kratiska skolningen som föreningslivet medför, förtroende för med-människor, kontaktskapande och nätverksbyggande borde medföra att miljöengagerade miljöchefer hanterar miljöfrågorna på ett annat sätt och tar miljöproblemen på större allvar än miljöchefer som inte är eller har varit organiserade i miljörörelsen.2 Den engagerade miljöchefen har sannolikt andra visioner kring hur miljöarbetet bör bedrivas och om vilken roll en miljöchef ska spela i politiken. Han eller hon bör också ha större förtroende för och flera kontakter med miljörörelsen. Miljörörelsen kan betraktas som sinnebilden för hur ett föreningsliv bör se ut för att skapa positivt socialt kapital i samhället. Medlemmarna drivs inte av egenintresset utan är uppfyllda av ett allmänintresse som inte bara omfattar dagens människor utan även morgondagens. Men miljörörelsen kan också beskrivas, som ett särintresse bland andra som driver frågor som står i strid med välfärden. Välfärdssamhället bygger på tillväxt och ökad konsumtion vilket tär på naturen. Om människan ska kunna konsumera i den takt som vi i västvärlden gör idag tar inte bara jordens resurser slut utan det får också förödande konsekvenser för miljön (Forsberg 2007, Sanne 2007).
2Självklart kan det finnas miljöchefer med stort engagemang för miljön som inte är eller har varit
medlemmar i någon miljöorganisation. Men medlemskapet i miljöorganisationer kan betraktas som ett mått på personligt intresse eller engagemang och det är det jag använder mig av i den här
Det kan föreligga en risk med den positiva synen på föreningsenga-gemanget när föreningsmedlemmen är i maktposition. Det vill säga, om den tjänsteman som arbetar med genomförandet av miljöpolitiken, har en nära relation med såväl politikerna som miljörörelsen. Ett visst handlings-utrymme finns i tjänsten och hur det utnyttjas kan bero på vem personen är som innehar den posten. Vad lägger miljötjänstemännen störst vikt vid när de utreder frågor för kommunens miljöförvaltning? Lyssnar de på och lyfter fram näringslivets önskemål eller miljörörelsens argument till exempel en utrotningshotad grodart mot en vägsträckning som är viktig för närings-livet?