Politikområdet miljö utvecklades och förändrades under slutet av 1900-talet. En växande insikt om miljöproblemens allvar gjorde att det växte fram internationella överenskommelser som påverkade det kommunala miljö-arbetet. Under den tid som enkätmaterialet täcker, åren från 1991 till 2004, har arbetet med agenda 21 påbörjats, Sverige har blivit medlem av den Europersika unionen, en ny miljöbalk har trätt i kraft och riksdagen har beslutat om 16 nationella miljömål.
Agenda 21 blev en kommunal angelägenhet i Sverige eftersom kommunerna har ansvar för stora delar av den ekonomiska, sociala och miljömässiga infrastrukturen på lokal nivå. Kommunerna är den styrelse-form som ligger närmast medborgarna, som spelar en central roll och svarar mot allmänhetens krav när det gäller att främja en hållbar utveckling.16 EU-inträdet, 1995, medförde nya lagar och regelverk som står över den natio-nella lagstiftningen. En miljöbalk, som ersatte 15 olika lagar på miljöom-rådet, trädde ikraft 1999 och därmed tydliggjordes den politiska ambitionen att se miljöpolitiken som en övergripande samhällsangelägenhet.
en ska förverkligas inom loppet av en generation med en bortre gräns år 2020 förutom för klimatpåverkan, där har målet satts till år 2050 (Michanek & Zetterberg 2004, Corell & Söderberg 2005:14).
Vad tycker då miljöcheferna själva om miljösituationen i den egna kommunen? Hur nöjda är de? Hur viktig tycker de att miljöfrågan är jämfört med andra politiska frågor? Hur upplever de resultatet av sitt arbete, har miljösituationen blivit bättre eller sämre på tio år?
Miljöproblemen i kommunen
Hur bedömer miljöcheferna miljösituationen i den egna kommunen? Frågan som ställdes löd. ”Hur allvarligt anser Du nedan angivna miljöproblem vara i Din kommun just nu?” Därpå följer en uppräkning av ett antal olika miljöproblem. Den svarande får ange på en skala från noll till tio hur han eller hon upplever dessa miljöproblem. Noll stod för ’inget problem alls’ och tio stod för ’mycket allvarligt problem’.
q~ÄÉää=NN=jáäà∏ÅÜÉÑÉêå~ë=ÄÉÇ∏ãåáåÖ=~î=Üìê=~ääî~êäáÖ~=çäáâ~=ãáäà∏éêçÄäÉã=®ê=á=ÇÉå=ÉÖå~= âçããìåÉå=EãÉÇÉäí~äI=é™=Éå=ëâ~ä~=Ñê™å=åçää=íáää=íáçF=
jáäà∏éêçÄäÉã= NVVN= NVVR= NVVV= OMMQ=
iìÑíÑ∏êçêÉåáåÖ~ê=çÅÜ=ÄìääÉê=á=í®íçêí= RIM= RIQ= RIP= RIS=
c∏êçêÉåáåÖ=~î=ëà∏~ê=çÅÜ=î~ííÉåÇê~Ö= RIN= RIU= RIU= RIQ=
e~åíÉêáåÖ=~î=Ñ~êäáÖí=ÜìëÜ™ääë~îÑ~ää= QIT= QIU= QIQ= J=
e~åíÉêáåÖ=~î=âÉãáëâí=áåÇìëíêá~îÑ~ää= QIT= QIR= QIV= RIN=
jáåëâåáåÖ=ÉääÉê=ìíêçíåáåÖ=~î=~êíÉê=á=Ñäçê~=
çÅÜ=Ñ~ìå~= QIV= SIR= RIU= RIN=
c∏êçêÉåáåÖ~ê=~î=âìëíî~ííÉå=çÅÜ=Ü~î= RIT= SIU= SIU= QIT=
c∏êçêÉåáåÖ=~î=ÇêáÅâëî~ííÉå= PIV= PIU= PIU= QIN=
hçããÉåí~êW=q~ÄÉääÉå=ÄóÖÖÉê=é™=Ñê™Öçêå~=V=ENVVNFI=ON=ENVVRFI=O=ENVVVF=çÅÜ=V=EOMMQFK=Òbà=íáää®ãéäáÖ= á=aáå=âçããìåÒ=Ü~ê=í~Öáíë=Äçêí=Ñê™å=~å~äóëÉå=~î=ãáäà∏éêçÄäÉãÉí=á=Ñê™Ö~ÒK=aÉå=ëî~ê~åÇÉ=ÑáÅâ=~åÖÉ=é™= Éå=ëâ~ä~=Ñê™å=M=íáää=NMI=Ç®ê=M=ëíçÇ=Ñ∏ê=ÛfåÖÉí=éêçÄäÉã=~ääëÛ=NM=ëíçÇ=Ñ∏ê=ÛjóÅâÉí=~ääî~êäáÖí=éêçÄäÉãÛK= =
Värdena i tabell 11 visar att bedömningen av hur allvarliga olika miljöproblem uppfattas i den egna kommunen varierar från 3,8 till 6,8 i medeltal under perioden 1991 till 2004. Medelvärdet på bedömningen av miljöproblemens allvar är omkring fem. Åren 1995 och 1999 upplevs 5 av 7 miljöproblem som något allvarligare, av miljöcheferna, än 1991 men det är små skillnader. Tyvärr är det bara ett, ’föroreningar av kustvatten och hav’ som upplevs som mindre allvarligt år 2004 jämfört med 1991. Trots allt arbete som läggs ner, upplever de inte att förbättringar uppnås.
I 2004-års enkät ställdes ytterligare frågor, relaterade till de nationella miljömålen, om hur allvarligt olika miljöhot upplevs av miljöcheferna. Dessa var, ’uttunning av ozonskiktet’, ’övergödning’, ’hot mot skogsland-skapet’, ’hot mot odlingslandskapet’ och ’hot mot fjällmiljön’. Medelvär-dena på miljöchefernas bedömningar var samtliga mellan 4,5 och 5,5. Vilket innebär att de inte visade några påtagliga avvikelser från det som redovisas i tabellen.
Ytterligare frågor som handlar om miljösituationen i kommunen finns ”Är Du på det hela taget nöjd eller missnöjd med den nuvarande miljö-situationen I Din kommun?” och ”Hur viktiga anser du att miljöfrågorna är, jämfört med andra samhällsfrågor?” I båda frågorna gällde att ange svaret på en skala från 0 till 10. I den första frågan stod noll för ’mycket missnöjd’, fem för ’varken nöjd eller missnöjd’ och tio för ’mycket nöjd’. För den senare frågan stod noll för ’inte alls viktigare än andra samhällsfrågor’, fem stod för ’lika viktiga som de flesta andra samhällsfrågor’ och tio för ’mycket viktigare än de flesta andra samhällsfrågor’.
q~ÄÉää=NO=k∏àÇÜÉí=ãÉÇ=ãáäà∏ëáíì~íáçåÉå=á=âçããìåÉå=ë~ãí=ÄÉÇ∏ãåáåÖ=~î=ãáäà∏Ñê™Ö~åë= îáâíáÖÜÉí=EãÉÇÉäí~äI=é™=Éå=ëâ~ä~=Ñê™å=åçää=íáää=íáçF=
= NVVN= NVVR= NVVV= OMMQ=
k∏àÇÜÉí=ãÉÇ=ãáäà∏ëáíì~íáçåÉå=âçããìåÉå= RIN= RIT= RIM= RIR=
_ÉÇ∏ãåáåÖ=~î=ãáäà∏Ñê™Ö~åë=îáâíáÖÜÉí= J= J= TIR= TIN=
hçããÉåí~êW=q~ÄÉääÉå=ÄóÖÖÉê=é™=Ñê™Öçêå~=T=ENVVNFI=NV=ENVVRFI=P=ENVVVF=çÅÜ=T=EOMMQF=ë~ãí=Ñê™Öçêå~= NQ=ENVVVF=çÅÜ=PU=EOMMQFK=üêÉå=NVVN=çÅÜ=NVVR=Ñê™Ö~ÇÉë=áåíÉ=çã=ãáäà∏Ñê™Ö~åë=îáâíáÖÜÉí=á=Éåâ®íÉåK=
När miljöcheferna ombads göra en helhetsbedömning av miljösituationen i kommunen visar resultatet en liten förbättring från 1991 till 2004. Upplevelsen av hur viktig miljöfrågan är jämfört med andra samhällsfrågor visar också en liten nedgång från 7,5 till 7,1.
Tycker miljöcheferna att det kommunala miljöarbetet går framåt? På frågan ”Anser Du att miljösituationen i Din kommun allmänt sett blivit bättre än, sämre än, eller är ungefär lika med den som rådde för 10 år sedan?” svarade 63 procent 1991, 78 procent 1995, 70 procent 1999 och 66 procent 2004 att de tyckte att miljösituationen hade blivit ’lite bättre’ eller ’bättre’ än för 10 år sedan. Bedömningen av miljösituationen visar att det rådde optimism på miljöområdet under 1990-talet med sedan vänder det neråt igen.17 Trots att mycket har hänt inom det kommunala miljöområdet under slutet av 1900-talet bedömer miljöcheferna att miljöproblemen har
blivit allvarligare än vad de var för 13 år sedan. Miljöcheferna är lite nöjdare med miljösituationen i kommunen men bedömer miljöfrågan som lite mindre viktig. De tycker också att miljösituationen i kommunen allmänt sett har blivit bättre än för 10 år sedan.
Miljöchefens kontaktnät och förtroende för olika grupper i samhället Vilket kontaktnät en person, i miljöchefens ställning, har kan ha betydelse för vem eller vilka som påverkar miljöarbetet. En effekt av föreningsenga-gemang är att de personer som är föreningsaktiva knyter kontakter och skapar nätverk genom föreningslivet. Dessa nätverkskontakter som personen skaffar sig i föreningslivet tar han eller hon sedan med in i andra delar av livet som till exempel till arbetsplatsen.
Har miljöchefernas kontakt med och förtroende för andra grupper förändrats under den period som studeras? Frågan som ställdes löd ”Hur ofta har Du i Ditt arbete kontakt med nedanstående grupper eller enskilda?” Svarsalternativen var, ’dagligen’, ’någon gång per vecka’, ’någon gång per månad’, ’någon gång per år’, ’sällan eller aldrig’. I tabell 13 anges vilka miljöcheferna träffar någon gång per månad eller oftare.
q~ÄÉää=NP=jáäà∏ÅÜÉÑÉêå~ë=âçåí~âíÉê=áåçã=âçããìåÉå=EéêçÅÉåíF= k™Öçå=Ö™åÖ=éÉê=ã™å~Ç== ÉääÉê=çÑí~êÉ= hçåí~âíÉê=áåçã=âçããìåÉå= NVVN= NVVV= OMMQ= båëâáäÇ~=âçããìåáåî™å~êÉ= VV= VT= VV= hçããìå~ä~=íà®åëíÉã®å=á=~åÇê~= Ñ∏êî~äíåáåÖ~ê= VV= VR= VV= båëâáäÇ~=Ñ∏êÉí~Ö=á=âçããìåÉå= VQ= VP= VQ= ^åÇê~=âçããìå~äéçäáíáâÉê= US= VO= VN= hçããìåëíóêÉäëÉäÉÇ~ã∏íÉê= VN= UV= UT=
içâ~äéêÉëëÉå== VP= UR= UO=
c∏êÉåáåÖ~êI=áåíêÉëëÉçêÖ~åáë~íáçåÉê= RQ= RT= PN=
hçããìå~ä~=Ñ~ÅâäáÖ~=çêÖ~åáë~íáçåÉê= QP= PQ= OU=
içâ~ä~=~âíáçåëÖêìééÉê= OT= NT= NP=
hçããÉåí~êW=q~ÄÉääÉå=ÄóÖÖÉê=é™=Ñê™Öçêå~=OM=ENVVNF=NP=ENVVVF=çÅÜ=OM=EOMMQFK=üê=NVVR=ëí®ääÇÉë=áåíÉ= Ñê™Ö~å=á=Éåâ®íÉåK==
Vilka personer eller grupper träffar miljöcheferna oftast i arbetet och förändras detta kontaktmönstret över tid? När det gäller enskilda kommun-innevånare, kollegor i andra förvaltningar, företagare i kommunen, kommunalpolitiker och kommunstyrelseledamöter är det ingen förändring
under perioden från 1991 till 2004. Över 90 procent av miljöcheferna uppger att de träffar dessa minst varje månad. Kontakterna med lokala massmedia har minskat något men frågan är väl om det beror på lokalpressen eller miljöchefen. Vad som är intressant är att kontakterna med intresseorga-nisationer, kommunala fackliga organisationer och lokala aktionsgrupper har en kraftig nedgång. Drygt hälften av miljöcheferna träffar ’sällan eller aldrig’ lokala aktionsgrupper, en tredjedel träffar ’sällan eller aldrig’ kommunala fackliga organisationer och tio procent träffar ’sällan eller aldrig’ föreningar och intresseorganisationer.
Enligt maktutredningen är det inte bara i de politiska partierna som det är kris, med avseende på medlemstillströmming, utan föreningslivet knakar också i fogarna. 1987 var den genomsnittlige svensken medlem i 3,21 föreningar och tio år senare hade siffran sjunkit till 3,05. Att färre personer deltar i föreningslivet kan tänkas medföra att intresseorganisationernas styrka avtar (Gidlund & Möller 1999:142ff).
Miljöaktiviteten i samhället var som intensivast vid kärnkrafts-omröstningen 1980. Ett folkomröstningsalternativ, linje tre, som hade basen i frivilligarbete fick 38 procent i ömröstningen (Holmberg & Asp 1984). Kort efter folkomröstningen bildades miljöpartiet och miljöfrågorna tog plats först i olika kommunala beslutandeförsamlingar och senare också i riks-dagen. Detta kan ha påverkat aktiviteten inom miljörörelsen genom att miljöengagerade personer anslöt sig till miljöpartiet och kanaliserade sitt engagemang till den parlamentariska arenan. Miljöfrågan institutionali-serades.
Man skulle kunna tänka sig att vissa organisationer i samhället är mera miljöpositiva eller har fler miljöbovar än andra. Näringslivet och dess organisationer som drivs av vinstintresse kanske inte alltid tar miljöhänsyn. Motormännens riksförbund, som företräder bilismen, kanske inte vill minska koldioxidutsläppen. Miljöorganisationerna, som driver aktivt miljö-arbete, bör å andra sidan vara populära hos miljöcheferna.
Nästa fråga gäller vad miljöcheferna tycker om olika organisationer eller rörelser. Frågan löd ”Den här frågan gäller hur mycket man allmänt sett gillar respektive ogillar några organisationer. Var skulle Du personligen vilja placera de olika organisationerna på nedanstående skala?” Den svar-ande fick ange på en skala från -5 till 5, där -5 står för ’ogillar starkt’ 0 stod för ’varken gillar eller ogillar’ och 5 för ’gillar starkt’.
q~ÄÉää=NQ=jáäà∏ÅÜÉÑÉêå~ë=ÄÉÇ∏ãåáåÖ=~î=çäáâ~=çêÖ~åáë~íáçåÉê=á=ë~ãÜ®ääÉí=EãÉÇÉäí~äI=é™=Éå= ëâ~ä~=Ñê™å=ãáåìë=ÑÉã=íáää=ÑÉãF=
lêÖ~åáë~íáçå= NVVV= OMMQ=
jáäà∏ê∏êÉäëÉå= OIP= NIV=
ioc=Ei~åíÄêìâ~êå~ë=êáâëÑ∏êÄìåÇF= J= MIR=
il=Ei~åÇëçêÖ~åáë~íáçåÉåF= J=MIO= MIM=
pîÉåëâí=k®êáåÖëäáî= J=MIO= J=MIP= jçíçêã®ååÉåë=êáâëÑ∏êÄìåÇ= J=MIT= J=MIT= aàìêê®ííëçêÖ~åáë~íáçåÉê= J= J=MIV= hçããÉåí~êW=q~ÄÉääÉå=ÄóÖÖÉê=é™=Ñê™Öçêå~=OO=ENVVVF=çÅÜ=QN=EOMMQFK=üêÉå=NVVN=çÅÜ=NVVR=ëí®ääÇÉë=áåíÉ= Ñê™Ö~åK= aÉå= ëî~ê~åÇÉ= ÑáÅâ= ~åÖÉ= é™= Éå= ëâ~ä~= Ñê™å= JR= íáää= RI= Ç®ê= JR= ëíçÇ= Ñ∏ê= ÛçÖáää~ê= ëí~êâíÛ= M= ëíçÇ= Ñ∏ê= Ûî~êâÉå=Öáää~ê=ÉääÉê=çÖáää~êÛ=çÅÜ=R=Ñ∏ê=ÛÖáää~ê=ëí~êâíÛK=
När miljöcheferna bedömer olika organisationer i samhället, på en skala från minus fem till fem, rangordnas föga förvånande miljörörelsen högst. På den positiva sidan återfinns också LRF och LO.
* * *
Är miljöcheferna en, som man kunde misstänka, miljöengagerad elit? Kart-läggningen, så här långt, visar utan tvekan att så är fallet. Mellan 60 och 70 procent är eller har varit engagerade i någon organisation eller rörelse som huvudsakligen arbetar med miljöfrågor. Miljöcheferna kan betraktas som en elit i bemärkelsen att de är högutbildade; över 90 procent har högskole-utbildning och cirka 40 procent har högskolehögskole-utbildning med särskild inriktning mot miljö- och hälsoskydd eller naturresurser. De flesta har arbetat inom kommunen innan de blev miljöchefer. Deras partipolitiska sympati skiljer sig markant från riksgenomsnittet. Omkring 20 procent sym-patiserar med miljöpartiet och det socialistiska blocket (S, V och MP) har som mest, år 1995, 74,1 procent av miljöchefernas partisympati men år 2004 har siffran sjunkit till 61,3 procent.
Miljöcheferna har en grön livsstil med avseende på att de tar hoten mot miljön på allvar. De är väldigt positiva till förslag som gynnar miljön. De beter sig, enligt egen utsago, miljöpolitiskt korrekt och de är beredda att göra avkall på sin egen bekvämlighet för att uppnå målet - en bättre miljö. Detta gäller både frågor som av tradition ligger kommunalpolitiken nära som industriutsläpp och övergödning inom jordbruket, som de mera globala frågorna som klimatförändringar och klimatpåverkan.
Miljöcheferna bedömer inte att de kommunala miljöproblemen har blivit mindre allvarliga under perioden som enkätmaterialet täcker. De är lite nöjdare med den allmänna miljösituationen i kommunen och
miljö-frågan anses lite mindre viktig jämfört med andra samhällsfrågor. Bara några få procent fler, år 2004 än år 1991, av miljöcheferna tycker att miljö-situationen i den egna kommunen allmänt sett har blivit bättre än för tio år sedan. Miljöchefernas kontaktnät med enskilda kommuninnevånare, kolle-gor i andra förvaltningar, företagare i kommunen, kommunalpolitiker och kommunstyrelseledamöter har inte förändrats under perioden från 1991 till 2004. Däremot har kontakterna med intresseorganisationer, kommunala fackliga organisationer och lokala aktionsgrupper minskat drastiskt. Drygt hälften av miljöcheferna träffar sällan eller aldrig lokala aktionsgrupper, en tredjedel träffar sällan eller aldrig kommunala fackliga organisationer och tio procent träffar sällan eller aldrig föreningar och intresseorganisationer. Utifrån kartläggningen så här långt kan jag konstatera att de kommunala miljöcheferna en miljöengagerad elit. Jag ska gå vidare med att undersöka om det föreligger skillnader i personliga karakteristika mellan de miljö-chefer som ser sin tjänstemannaroll på ett mera traditionellt sätt och de som är engagerade i miljörörelsen. Frågan är om deras skiftande miljöengage-mang har betydelse för deras egen livsstil, vad de personligen tycker om miljösituationen i den egna kommunen och vilka de har förtroende för och väljer att samarbeta med.