Som metod för datainsamling har jag genomfört djupintervjuer med tre personer som alla är relaterade till och har kunskap om det audivisuella ämnesområdet – vissa före detta studenter och andra bekanta med det audiovisuella fältet på annat sätt. Ingen vidare hänsyn har tagits till respondenters kön eller genus då det bedömts som mindre väsentligt i denna undersökning.
Däremot skall detta inte tas som intäkt för att det de facto inte finns skillnader, utan snarare att det i sådant fall kan hänskjutas till framtida undersökningar.
60 Agnes Horvath & Bjørn Thomassen & Harald Wydra, Breaking Boundaries: Varieties of Liminality.
(New York, Oxford: Berghahn Books, 2015), s. 40.
61 Gary Hill & George Quasha & Charles Stein,’’Liminal Performance’’ A Journal of Performance and Art 20:1 (1998)
62 Zeković, Miljana, ’’Liminal Space in Art: the (In)security of our own Vision’’ 'Dramatic Architectures:
Places of Drama - Drama for Places'. (2014), s. 70-82.
31 Djupintervjuer är en gren ur den kvalitativa forskningsmetoden. Göran Ahrne och Peter
Svensson skriver i Handbok i Kvalitativa metoder att:
//..// djupintervju handlade om att få till stånd en konversation mellan likar där intervjuaren själv är forskningsverktyget. Det skilde sig från det tidigare föreskrivna mer robotlika datainsamlandet. För att åstadkomma ett bättre material gällde det att lära känna människorna för att förstå deras vardagsliv och livsvillkor och därigenom få dem att prata63
Med hänsyn till ämnets tvärvetenskaplighet gjordes valet att föra djupintervjuerna semistrukturerat i syfte att uppnå en bekväm och öppen diskussion med utrymme för spekulering med både bevarandet av struktur och en rak uppriktighet i åtanke. Ämnet som uppsatsen centreras kring är i sig självt väldigt filosofiskt och därför inte lätt att definiera med korta svar. Detta resulterade i väldigt diskussionsfyllda intervjuer. Detta uppmuntrades och min roll som intervjuare innebar att inte ställa ledande frågor samtidigt som jag försökte behålla en lös dynamik igenom samtalet64. Denna form av intervju har vidare också gjort det nödvändigt att göra urval i det presenterade materialet.
Valet av plats för intervjuerna var viktigt, och gjordes med särskild omsorg om att den intervjuade skulle känna sig trygg med att prata så öppet som möjligt utan att bli störd av omgivningen. Intervjuerna genomfördes därför på olika platser som fik, grupprum eller bibliotek i Falun. Varje intervjus tidsspektrum var runt en timme lång med respekt för övertid då det ansågs värt att låta den intervjuade få prata klart om någonting som denne har mycket att säga om. De intervjuades åldrar sträckte sig från 20-35 år och bestod av personer av manligt kön, vilket är att betrakta som i sin ordning, med hänsyn taget att det ger utrymme för framtida studier, så som redan angetts. Personerna som intervjuades blev utvalda med
kännedom om att de som individer har en djupare förståelse för ämnet och ett bredare ordförråd och intresse för de icke konkreta bakomliggande aspekterna av den audiovisuella grenen. Ett strategiskt urval gjordes således. Två av tre intervjuer spelades in och
transkriberades, den sista skrevs i realtid under intervjuns gång.
Eftersom bakgrund och teori-avsnittets innehåll fokuseras till stor del på konstens konventioner ansåg jag det viktigast att fokusera intervjufrågorna kring den intervjuades
63 Göran Ahrne & Peter Svensson, Handbok i kvalitativa metoder. (Stockholm: Liber, 2016), s. 36.
64 Ahrne & Svensson 2015, s. 9-10.
32 upplevelser och åsikter kring det audiovisuella ämnet. Detta mynnade ut i ett antal ämnen enligt följande: synkrona skeenden, den audiovisuella utlärningsprocessen, det digitala
objektet, konstens konventioner och människan och dess omvärld. Varje ämnesindelning hade sina egna diskussionsfrågor ämnade att öppna upp för diskussion och samtal, snarare än korta koncisa svar. Inte alla frågor ställdes kategoriskt, utan användes som ett stöd under
djupintervjun. Respondenten fick således inom dessa ramar själv styra riktningen på samtalet.
Ämnesfrågorna med underfrågorna strukturerades på detta sätt:
Synkron
- Hur viktigt är synk för dig?
- Är det ett störningsmoment med asynk?
- Vad tänker du kring att synka ljud som eko till bild?
- Hur uppfylls det utan att göra det obegripligt?
- Kan en synkad asynk klassas som synk?
Den audiovisuella utlärningsprocessen - Hur formas våra kreativa tankebanor i skolor?
- Upplever du att vissa områden utesluts medans andra frodas?
- Finns det ett ramverk för vad som får klassas som AV konst?
- Syftar AV till kommunikationen mellan ljud och bild?
- Om konst ska väcka en känsla, hur fria händer har man i hur det gestaltas inom AV?
Det digitala objektet
- Hur nyttjas nya redskap utan att fastna i det gamla konventionerna?
- Vad ligger i det digitala objektets natur, med hänsyn till vad som definieras naturligt utifrån perspektivet på den fysiska välden?
Konstens konventioner
- Hur skulle du definiera digital konst?
- Inom vilket ramverk/system/nätverk anser du att det audiovisuella objektet existerar? Dvs.
vad påverkar dess tillblivelse? Hur relaterar det till annan konst? Finns en biologisk ram och finns en ”social” (samhällelig) ram? Teknisk ram?
- Kan man säga att audiovisuell konst adapterar något, eller skapas den fritt från influenser?
Remediering, hur ser du på det?
- Hur ser du på den audiovisuella konstens möjligheter?
- Vilka definitioner variationer kan du se när det kommer till det audiovisuella objektet? Vad skiljer sig respektive liknar något annat? Och varför är det så? Tror du?
33 - Varför, tror du, att det audiovisuella ofta definieras från gamla ramar? Det vill säga varför är exemepelvis ”kicken” viktig?
- Vad anser du är ”bra” audiovisuell konst?
- Vad är målet med digital konst, audiovisuell konst? Skiljer det sig från någon annan konst?
Är måluppfyllnad viktig? Är narrativet centralt?
- Hur ser du på relationen mellan det abstrakta och det konkreta?
Människan och dess omvärld
- Vilken är den bästa förklaringen, enligt dig, hur vi som människor kan nå kunskap om vår omvärld?
- När det kommer till konst, i vilken mån återspeglar konstnären sitt inre i relation till att det yttre speglas i människan?
- Hur ser du på inre och yttre värld?
- Kan man se några skillnader i möjligheter att skapa ”nytt” jämfört med tidigare? Har tekniken gjort någon skillnad på möjligheterna att manipulera både omvärld och sinnen?
4. 2 Etiska överväganden
Med hänsyn till min roll som forskare och uppsatsens vetenskapliga integritet samt framförallt för att möjliggöra för kritiska synpunkter, har personerna som deltagit i intervjuerna
anonymiserats. Istället presenteras intervjupersonerna, förkortat IP i numerisk ordning, 1- 3.
Vidare har vetenskapsrådets publikation ”God forskningssed” konsulterats och uppsatsens genomförande bedöms falla inom ramarna för denna. Rimlig hänsyn har exempelvis tagits gällande olika berörda parters intressen. Högskolans roll, respondenternas har ställts emot det allmänna kunskapsintresset och bedömts inte utgöra någon risk för skada för endera part.65 I övrigt har hänsyn tagits till All European Academics, ”Den europeiska kodexen för forskningens integritet”, med dess principer om Tillförlitlighet, Ärlighet, Respekt och Ansvar66.
65 Vetenskapsrådet, God forskningssed, https://www.vr.se/analys/rapporter/vara-rapporter/2017-08-29-god-forskningssed.html [hämtad 2020-11-17]
66 Vetenskapsrådet, Etik i forskningen,https://www.vr.se/uppdrag/etik/etik-i-forskningen.html [hämtad 2020-11-17]
34