För insamling av empirin användes semistrukturerade kvalitativa intervjuer. Detta medförde en svårighet, som eventuellt var extra stor då det gällde yngre barn, nämligen att genomföra samtliga intervjuer lika, med samma frågor och samma förutsättningar. Vad gäller frågorna krävs, i en semistrukturerad intervju, inte exakt samma frågor, (Bryman, 2011, Johansson & Svedner, 2006) men för att ge alla barnen i
undersökningen samma förutsättningar att besvara frågorna, och därmed ge studien hög validitet krävdes att frågorna ställdes på liknande sätt (Bryman, 2011). Eftersom
intervjufrågorna var utformade med speciell formulering utifrån Doverborg och Pramling Samuelssons (2000) metodik för att intervjua barn var det särskilt viktigt att
36
dessa formuleringar fanns med i samtliga intervjuer då förutsättningarna för barnen annars hade varit ojämlika. Det upplevdes dock ganska svårt att ställa sådana berättande frågor, och för att göra studien bättre och stärka validiteten behövs mer träning och erfarenhet i konsten att intervjua barn (Doverborg & Pramling Samuelsson, 2000).
Intervjuerna registrerades på videofilm för att registrera barnens kroppsspråk och ta hänsyn till detta vid analysen av datan (Doverborg & Pramling Samuelsson, 2000). Utöver videofilmen användes även röstinspelning på mobiltelefon, vilken låg tätt intill barnet under intervjun för att garantera att alla ljud registrerades för senare analys. Denna extraresurs visade sig vara användbar då flera av barnen viskade alternativt höll händer eller annat för munnen då de förklarade något de ej var helt säkra på – till exempel hur regnet avdunstar.
Procedur
Tiden för intervjuerna blev relativt lång, jämfört med tidigare studier, exempelvis Sackes et al. (2010) vars intervjuer i genomsnitt tog 10 minuter. Doverborg och Pramling Samuelsson (2000) beskriver vikten av att ge barnen tid och låta dem tänka färdigt. Jag lät barnen själva avgöra hur länge de skulle sitta, genom att av deras svar och kroppsspråk avläsa engagemang och intresse för ämnet. Flera av barnen hade kunnat sitta en längre stund, dock utan relevans för studiens syfte. Det var endast ett barn som visade vilja att gå ut och leka med de andra igen. Intervjun hade, vid denna tidpunkt, givit de svar som söktes och vi avslutade därmed intervjun.
37
Vidare forskning
Syftet med detta arbete var att undersöka yngre barns vardagsföreställningar inom naturvetenskap, i detta fall regn och vattnets kretslopp. Undersökningen har lett till nya frågeställningar och tankar, relevanta för läraryrket och förmågan att utgå ifrån och utmana barns och elevers vardagsföreställningar. En sådan frågeställning är varifrån dessa vardagsföreställningar kommer. Är dessa vardagsföreställningar beroende av vilken kulturell bakgrund eller religion man har? Denna studie innehöll ett mycket litet urval med en någorlunda homogen socioekonomisk bakgrund. Det vore därför
intressant att genomföra samma studie med ett betydligt större urval, och med representanter från olika socioekonomiska grupper och etniciteter.
Om vi är ute efter att ändra barnens uppfattningar måste de uppmuntras att uttrycka sina tankar (Osborne, 2006), vilket barnen i denna studie givits möjlighet till. För att utveckla skolans undervisning i naturvetenskap, och därmed även elevers kunskaper och förståelse för ämnet, anser jag att det krävs vidare forskning kring barns och ungdomars vardagsföreställningar. Som både Persson (2008) och Glauert (2009) poängterar finns det inte mycket forskning kring förskolebarns vardagsföreställningar i naturvetenskap, och som ovan diskuterats och som även Siry och Kremer (2011) betonar är det
avgörande att bygga på vad barnen redan kan och vet, och att använda deras vardagsföreställningar och tankar i planerandet av undervisningen.
38
Referenslista
Adolfsson, Lena (2011). Attityder till naturvetenskap. Licentiatavhandling, Umeå universitet, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik Andersson, Björn (2001). Elevers tänkande och skolans naturvetenskap. Stockholm: Skolverket, Liber distribution
Barnes, Douglas (1978). Kommunikation och inlärning. Stockholm: W&W Bryman, Alan (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (Björn Nilsson Övers.)
Stockholm: Liber (Orginalarbete publicerat 2005).
Dove, Jane. E., Everett, Lynn. A. & Preece, Peter. F.W. (1999). Exploring a
hydrological concept through children´s drawings. International Journal of Science Education, 21(5), 485-497.
Doverborg, Elisabeth & Pramling Samuelsson, Ingrid (2000). Att förstå barns tankar: metodik för barnintervjuer. Stockholm: Liber.
Driver, Rosalind, Guesne, Edith, & Tiberghien, Andrée (1985). Children’s ideas and the learning of science. I Rosalind Driver, Edith Guesne, & Andrée Tiberghien, (red.), Children’s ideas in science. Philadelphia: PA: Open University Press.
Ehrlén, Karin (2008). Drawings as representations of children's conceptions. Journal: International Journal of Science Education, 31(01), 41-57.
Glauert, Esme Bridget (2009). How young children understand electric circuits: Prediction, explanation and exploration. International Journal of Science Education 31(8), 1025–1047.
Gustafsson, Bengt; Hermerén, Göran & Petterson, Bo. (2005). God forskningssed. (Vetenskapsrådets rapportserie 2005:1). Stockholm: Vetenskapsrådet.
Harlen, Wynne (1996). Våga språnget! Om att undervisa barn i naturvetenskapliga ämnen. Stockholm: Liber.
Helldén, Gustav (1997) En longitudinell studie av elevtänkande om processer i naturen. Högskolan i Kristianstad, Institutionen för Matematik och Naturvetenskap.
39
Helldén, Gustav, Lindahl, Britt, Redfors, Andreas (2005) Lärande och undervisning i naturvetenskap, Uppsala: Vetenskapsrådet.
Jidesjö Anders & Oscarsson Magnus (2004). Students attitudes to science and technology. First results from The ROSE-project in Sweden. International Organization for Science and Technology Education
Johansson, Bo & Svedner, Per Olov (2006). Examensarbetet i lärarutbildningen. Undersökningsmetoder och språklig utformning. Uppsala: Kunskapsföretaget. Lindahl, Britt (2003) Pupils’ responses to school science and technology? A
longitudinal study of pathways to upper secondary school. Kristianstad University, Kristianstad.
Osborne, Roger (1996). Barns förförståelse. I Wynne Harlen, Våga språnget! Om att undervisa barn i naturvetenskapliga ämnen. Stockholm: Liber.
Persson, Sven (2008). Forskning om villkor för yngre barns lärande i förskola, förskoleklass och fritidshem. (Vetenskapsrådets rapportserie 11:2008). Malmö Högskola, Lärarutbildningen.
Sackes, Mesut; Flevares, Lucia & Cabe Trundle, Kathy (2010). Four- to six-year-old children’s conceptions of the mechanism of rainfall. Early Childhood Research Quarterly 25, 536–546.
Siry, Christina & Kremer, Isabelle. (2011). Children explain the rainbow: Using young children’s ideas to guide science curricula. Journal of Science Education and
Technology doi:2011 10.1007/s10956-011-9320-5.
Sjöberg, Svein (2005) Naturvetenskapen som allmänbildning. Lund: Studentlitteratur. Skolverket (2010). Läroplan för förskolan, Lpfö 98. Reviderad 2010. Stockholm:
Skolverket.
Thulin, Susanne (2006). Vad händer med lärandets objekt? En studie av hur lärare och barn i förskolan kommunicerar naturvetenskapliga fenomen. Licentiatavhandling, Växjö University, Institutionen för pedagogik.
Tytler, Russell, & Peterson, Suzanne. (2004). Young children learning about
evaporation: A longitudinal perspective. Canadian Journal of Science, Mathematics & Technology Education. 4(1), 111–127.
Bilaga 1
Hej!Vi är två lärarstudenter, med inriktning förskola och grundskolans tidigare år, som nu gör vår sista termin på lärarutbildningen vid Malmö högskola. Vi håller på med vårt examensarbete där vi undersöker 4-5åringars vardagsföreställningar kring olika
naturvetenskapliga fenomen och hur de förklarar dessa. Det naturvetenskapligt fenomen som vi ska titta närmare på är regn och hur det uppstår. Undersökningen kommer vi att göra genom att låta barnen rita en teckning med regn och sedan under ett samtala förklara hur och vad de har tänkt.
Vi kommer under undersökningen att använda oss av videokamera, detta för att kunna gå tillbaka och titta noggrannare efteråt. Vårt arbete kommer att mynna ut i en skriftlig rapport. Vi garanterar att alla barn anonymiseras och att ingen kan ta reda på var undersökningen gjorts eller vilka barn som deltagit.
Önskas övriga upplysningar kring det aktuella arbetet är ni välkomna att höra av er till oss!
My Bergström Ingela Smedenmark
0709- 30733 0766- 337193
LL070385@student.mah.se LL080938@student.mah.se
Härmed ber vi om ert tillstånd att genomföra denna studie med ert/era barn:
Ja, jag ger tillåtelse att mitt/mina barn deltar i studien. Nej, jag vill inte att mitt/mina barn ska delta i studien.
________________________________________________ Barnets namn
________________________________________________ Målsmans underskrift
Bilaga 3
Berättelsen som inledde varje intervju:
Det var en gång en liten gumma som bodde ensam i ett litet hus. Den lilla gumman älskade att vara ute i sin stora vackra trädgård.
En dag när hon gick där i sin trädgård och funderade började det regna.
Barnet fick därefter uppmaningen: Nu vill jag att du ritar hur det såg ut när det började regna.