BARN I BEHOV AV SÄRSKILT STÖD
6. METOD
Det finns många metoder för att nå större kunskap kring ett problem. Metoden är det redskap som används för att skapa sig en ökad förståelse för ett område. Syftet med min undersökning är primärt att förstå olika sätt att organisera specialpedagogiken i förskolan. Mitt redskap blir därför av en förstående karaktär som också benämns som en kvalitativ metod. Jag vill samla information på ett sätt som ger mig ökad förståelse för den frågeställning jag står inför och försöka sätta in det i ett sammanhang. Den kvalitativa metoden beskrivs av Holme och Solvang (1997) som ett sätt att förstå någon annans situation och se det från dennes perspektiv. Patton (2002) beskriver kvalitativ metod som beskrivande, något som berättar en historia. Kvalitativ metod fångar någon annans historia och erfarenheter med hans eller hennes ord, även Rossman och Rallis (2003) beskriver den kvalitativa metoden som en undersökande metod. Jag vill komma åt lärarnas och specialpedagogernas uppfattningar när det gäller att tillgodose barns behov på ett specialpedagogiskt plan och då gör jag det bäst genom att vara lyhörd och öppen i en intervju.
För att ta reda på hur det specialpedagogiska verksamhetsfältet ser ut i förskolan väljer jag intervju som metod. Intervjun ger mig en möjlighet att komma nära den verksamhet jag vill veta mer om och gå in ett samtal där respondenten får chans till egna reflektioner. Det finns olika sätt att framföra en intervju på, med redan bestämda frågeformulär där ja och nej frågor styr. Denna sorts intervju anser jag inte öppnar upp för de tankar och värderingar som är mitt mål utan jag väljer istället en intervjuguide med öppna frågor. Observationer har jag undvikt av det skälet att de integrerade specialpedagogernas konstruktion är under uppbyggnad. Jag bedömde därför att en observation skulle kunna störa det arbete som pågick på förskolan och att efterföljden skulle bli ett missvisande resultat.
Jag beskriver två sätt att organisera specialpedagogisk verksamhet i förskolan samt belysa konsekvenserna av dessa för möjligheterna att stödja förskolans verksamhet. Studiens empiri fokuseras på specialpedagoger som arbetar i förskolan samt lärare i förskolan med möjligheten att utnyttja denna resurs. Min undersökning riktas enbart mot förskolan eftersom det av tradition aldrig tidigare arbetat någon specialpedagog i
Magisteruppsats i specialpedagogik 33 Cecilia Alinder
förskoleverksamheten. Lärarna i förskolan har därmed ingen erfarenhet av specialpedagogen som kollega och barnen lite erfarenhet av det stödet.
Det specialpedagogiska stödet till förskolan kommer antingen från ett resursteam eller från specialpedagoger integrerade i förskolans verksamhet. De integrerade specialpedagogerna iakttas från ett inifrån perspektiv och är en förhållandevis liten men växande grupp och har ungefär tre års erfarenhet i sin organisation. Resursteamet har inte någon daglig anknytning till, eller kontakt med barnen på förskolorna och dess personal. Resursteamet iakttas som en organisation med ett utifrån perspektiv eftersom det inte har den inblicken i vad lärarna upplever varje dag. De tillkallas när lärarna på förskolan känner ett starkt behov av stöd antingen för barnen eller i form av handledning till arbetsgruppen.
INTERVJU
För att vara öppen inför respondenternas erfarenheter och tankar används en intervjuguide (Patton, 2002). Intervjuguiden utgörs av ett antal rubriker vilka jag samtalar med respondenten om innan intervjun börjar. Mitt syfte med intervjuguiden är att få ett brett perspektiv och att i samtalet fånga många områden som anses vara viktiga.
Detta tillvägagångssätt beskrivs av Patton som “The general interview guide approach” (ibid. s 342) och intervjuaren har under intervjuns gång möjlighet att gå tillbaka i guiden för att kontrollera att alla delar har blivit berörda. Jag har med detta tillvägagångssätt möjligheten att vinkla frågorna efter relevans men också fånga upp nya områden som initieras av respondenten. Intervjuguiden ger mig den friheten att diskutera runt de olika rubrikerna förutsatt att jag håller mig till de rubriker som är förutbestämda. Genom att respondenterna får möjlighet att berätta om sin situation utan fasta ramar skapar jag en god möjlighet att fånga det som de intervjuade anser ligga dem varmt om hjärtat. Det har varit ett mål från studiens början att försöka skapa en situation där de intervjuade känner att de på ett tryggt och förtroendefullt sätt kan öppna upp för egna reflektioner. Den kvalitativa intervjun ska ge utrymme för den intervjuades egna tolkningar i så stor utsträckning som möjligt (Holme och Solvang, 1997).
URVAL AV UNDERSÖKNINGSGRUPP
Urvalet av specialpedagoger och lärare i förskolan har gjorts i 4 kommuner i södra Sverige. Resursteamet valdes ut i en av de fyra kommunerna. Två resursteam tillfrågades varav de resursteam som gav snabbast respons slutligen valdes. Tre specialpedagoger i
Magisteruppsats i specialpedagogik 34 Cecilia Alinder
detta resursteam intervjuades om sitt arbete i förskolan. Specialpedagogerna i resursteamet hade mer än 5 års erfarenhet från yrket. De fyra integrerade specialpedagogerna valdes ut i tre kommuner där samtliga arbetade i förskolans verksamhet. Tre av specialpedagogerna arbetade enbart i förskolan varav en specialpedagog hade ansvar för både förskola och skola. Lärarna i förskolan är utvalda från de förskolor där specialpedagogerna arbetar. Jag har inte haft en konsekvent metod för hur detta urval skulle göras. I vissa fall har specialpedagogen förmedlat mitt intresse av att intervjua lärarna och i en del fall har jag själv ringt runt och bestämt tider.
I resursteamet sker en viss avgränsning där intervjuerna koncentreras till specialpedagogerna. I resursteamet arbetar även en logoped och en psykolog vilka inte medverkar. Skälet till detta är att undersökningen syftar till att beskriva specialpedagogiska insatser, inte logopediska eller psykologiska även om det har en del i specialpedagogens nätverk. I kontakten med de integrerade specialpedagogerna inkluderas inte heller någon annan behörighet såsom habilitering, psykolog, logoped eller BUP.
I intervjuerna med personal i förskolan begränsas arbetslivserfarenhet till mer än 5 år med undantag för två personer som arbetat tre år vardera. Skälet till det är att få ett perspektiv på hur man kan möta barns behov över tid och även ett ”före-efter perspektiv” när det gäller den integrerade specialpedagogen. De två personerna som arbetat i tre år har således ingen erfarenhet av att inte arbeta med en specialpedagog och har därmed bara begränsad erfarenhet.Vidare är studiens målsättning inte att värdera eller jämföra resursteamets arbete med de integrerade specialpedagogernas. Det har aldrig varit en fråga om vem som ger bäst resurser till förskolebarn. Syftet är att beskriva organisationerna och öka förståelsen för dem samt belysa konsekvenserna av dessa för möjligheterna att stödja förskolans verksamhet.
Nedan presenteras undersökningsgruppen i en tabell för att lättare se indelningen av intervjupersonerna. Tabellen tydliggör gruppens fördelning där t.ex. kön, utbildning eller annat som kan vara av intresse för undersökningen visas. Sammanlagt intervjuades 15 personer: 7 specialpedagoger, 6 förskollärare och 2 rektorer, samtliga kvinnor. Undersökningens 15 personer anser jag är lagom för studiens omfattning.
Magisteruppsats i specialpedagogik 35 Cecilia Alinder
Intervjuade personer Antal Kön Utbildning
Specialpedagoger i Resursteam 3 3 kvinnor Specialpedagogutbildning Integrerade Specialpedagoger 4 4 kvinnor Specialpedagogutbildning Personal med tillgång
till Resursteam
2 2 kvinnor Förskollärarutbildning Personal med tillgång
till integrerade specialpedagoger
4 4 kvinnor Förskollärarutbildning Rektor för tre förskolor med
integrerade specialpedagoger
1 1 kvinna Specialpedagog och
rektorsutbildning Rektor för två förskolor med
tillgång till resursteam
1 1 kvinna Förskollärare och
rektorsutbildning
Figur 1: Undersökningsgruppen i tabellform
GENOMFÖRANDE
Mitt tillvägagångssätt när det gäller att välja ut specialpedagogerna har löpt i en sorts kedja där den första specialpedagogen som jag känner till sedan tidigare tipsade om den andra osv. Skälet till att tre olika kommuner använts är att de integrerade specialpedagogerna är få till antalet samtidigt som det är intressant att se om arbetet skiljer sig åt. Lärarna i förskolorna har fått samma informationsmaterial som specialpedagogerna, intervjuguiden har dock skiljt sig lite. Frågorna till lärarna har mer varit inriktade på deras syn på specialpedagogen och på hur verksamheten har förändrats.Vid första kontakten uppsöktes och tillfrågades resursteamet och de integrerade specialpedagogerna med ett brev. Brevet innehöll information om mig som student med kontaktuppgifter, min utbildning samt studiens syfte (Bilaga 1). De båda grupperna hade möjlighet att ge respons genom ett bifogat svarskort i ett frankerat kuvert. Efter att från början endast ha tankar om att samtala med specialpedagogerna i de två organisationerna blev det naturligt och nästan nödvändigt att intervjua lärarna i förskolan. Tankarna hos personalen som mötte dessa två specialpedagogiska verksamheter blev en intressant del. Personalen som hade en specialpedagog i verksamheten fick en ny kollega, likaså personalen med tillgång till ett resursteams tankar var ovärderliga uppfattningar att ta del av.
Intervjurubrikerna skickades ut tillsammans med informationsbrevet för att respondenterna skulle vara förberedda vid intervjutillfället. Öppenheten för respondenternas tankar gick före ordningen eller de uttänkta frågorna vilket gjorde att
Magisteruppsats i specialpedagogik 36 Cecilia Alinder
frågorna ofta blev annorlunda och omkonstruerade under intervjuns gång. Många frågor tillkom även och kom att skilja sig från de olika intervjuerna. Följande två teman utgick intervjuerna med specialpedagogerna ifrån,
• Organiserandet av specialpedagogik och stödets omfattning • Lärarnas tankar om de båda specialpedagogiska arbetssätten
Mina intervjurubriker gav underlag till de frågor som sedan kom upp under intervjun. I många fall diskuterade respondenten engagerat och uttömmande omkring teman utan att fler frågor behövde ges. Efter insamlandet av det empiriska materialet skickades ett ”tack för uppmärksamhets brev” (bilaga 2) ut till dem som inte svarat, med information om att deras delaktighet inte längre behövdes. Vi telefonkontakten med respondenten för att bestämma tid för intervjun diskuterades även var det skulle vara lämpligt att vara. I samtliga fall ägde intervjuerna rum på respektive förskola. Intervjuerna genomfördes i de flesta fall på förmiddagen och i några fall efter klockan 1400. Resursteamet var undantaget där intervjun utfördes i resursteamets lokaler. Vid detta tillfälle tillfrågades även respondenterna om deras förhållande till att använda bandspelare under intervjun. Samtliga intervjuer spelades in på band.
När bandspelaren sattes på inför intervjuerna uttryckte några få intervjupersoner att de kände sig obekväma med detta. Jag berättade vid det tillfället att endast jag hade tillgång till det inspelade materialet och att de efter transkriberingen förstördes. Före intervjutillfället bad jag alla att skriva på ett papper då de accepterade att bli intervjuade. Där fanns även information om att intervjupersonerna hade rätt att avbryta sin medverkan (bilaga 3). Intervjuerna pågick mellan 1-1½ timme då tidsbegränsning inte var ett alternativ, då det var viktigt att få uttömmande svar. Frågorna uppkom efter hand och var baserade på ovanstående teman där intervjupersonerna kunde känna sig fria att svara utan begränsningar. Efter intervjun blev den första åtgärden att lyssna igenom allt material för att i nästa steg skriva ut intervjun i sin helhet. Till skillnad från transkribering antecknas vid utskrift inte pauser, suckar eller andra ljud och händelser. Viktiga uttryck och uttal noterades och kommer, om det anses viktigt för syftet, att få ta plats i resultatet. Det skickades en kopia till alla medverkande av egen intervju för eventuell korrigering och kommentering. Utskicken till respektive respondent ger en möjlighet att kontrollera om deras åsikter återgivits på ett korrekt sätt (Holme och Solvang, 1997).
Magisteruppsats i specialpedagogik 37 Cecilia Alinder
STUDIENS TILLFÖRLITLIGHET
Jag har uteslutande använt mig av intervju som metod enligt Patton (2002). Om en undersökning anses tillförlitlig eller inte beror på om intervjuerna har utförts på ett bra sätt och om bearbetningen utförts med noggrannhet (Holme och Solvang, 1997).
Studien kunde ha nåt en högre tillförlitlighet om en pilotstudie gjorts samtidigt som jag i ett tidigare sammanhang gjort en intervju med en specialpedagog där liknande frågor togs upp. Den intervjun stod helt utanför detta material men kan ses som en förberedelse där jag studerade och jämförde frågorna.
Intervjuguiden enligt Patton (2002) fanns som underlag och skapade struktur för hur intervjun skulle läggas upp även om följdfrågorna blev annorlunda och omkonstruerade under intervjuns gång. Många frågor tillkom även och kom att skilja sig från de olika intervjuerna. Tillförlitligheten kan brista något eftersom jag baserar mitt material på uppfattningar som jag sedan tolkar i mitt resultat. Följdfrågorna är antecknade i intervjumaterialet vilket gör att de kan ställas på samma sätt och därmed ge ett snarlikt svar. Resultatet kan påverkas av att specialpedagogerna från de båda organisationerna i flera av fallen var inblandade i urvalet. Det är värt att beakta möjligheten att specialpedagogerna medvetet eller omedvetet plockade ut de som var mest positiva till verksamheten, urvalet omfattas då inte av de lärare som t.ex. ställer sig mer negativ till organiserandet av specialpedagogiken än det som uttryckts. Nu i efterhand kunde jag ha varit mer konsekvent i mina frågor, de skilde sig möjligtvis för mycket åt. Efterhand blev jag även mer bekant med verksamheterna och hittade fler viktiga aspekter att ta upp. Jag höll mig dock i så stor utsträckning som möjligt till de teman som var förutbestämda.
ETISKA PRINCIPER
En etiskt noggrann undersökning är beroende av hur undersökningsgruppen behandlas. Ett bra sätt att förhålla sig är att informera gruppen om studiens utformning i ett informationsbrev (Alver och Oyen, 1998). I min studie har jag valt att skicka ut ett brev till alla berörda där information om mig, om institutionen, om studiens syfte och intervjuförfarandet beskrivs (bilaga 1och 2). Inför varje intervju har även en blankett om ett godkännande undertecknats av den medverkande. Blanketten framhåller att intervjun får äga rum och att den medverkande när som helst kan avbryta sin delaktighet (bilaga 4). Efter transkriberingen, utskriften av intervjun skickas ett personligt exemplar till
Magisteruppsats i specialpedagogik 38 Cecilia Alinder
respektive medverkande. Ett sätt att ge något tillbaka kan vara att presentera resultatet på ett begripligt sätt (ibid.). Min färdiga uppsats kommer att skickas till respektive förskola, specialpedagog och resursteam så att de har möjlighet att ta del av resultaten.
Den långa insamlingsperioden beror på vissa svårigheter att få kontakt med specialpedagoger som arbetar integrerat i förskolan. Dessa utgör inte så stor grupp så därför har jag intervjuat specialpedagoger från 4 kommuner för att få tillräckligt mycket material. Jag valde dessutom att sent i den empiriska insamlingen utöka undersökningen med förskollärare från de båda organisationerna.
BEARBETNING AV MATERIAL
Innan bearbetningen av mitt insamlade material kunde börja behövdes en tanke bakom tillvägagångssättet. De två material som sprungit ur intervjuerna skulle bearbetas och analyseras. Det ena materialet är ett resultat från organisationen med de integrerade specialpedagogerna i förskolan och det andra materialet innehåller resultat från specialpedagogerna i resursteamet. Efter presentationen av resutatet följer en gemensam analysdel för de båda organisationsformerna. Efter att ha läst materialet åtskilliga gånger valde jag ut teman under vilka jag vill presentera mitt resultat. Efter att jag delat in materialet i två delar lades fokus på hur jag som bäst skulle framställa resultaten så att de blev tydliga. Valet föll på att låta resultatet presenteras i sin helhet direkt följt av en analysdel. Holme och Solvang (1997) beskriver begreppet helhetsanalys vilket passar bra in på mitt tillvägagångssätt, där jag inte delar upp materialet utan analyserar det som en helhet. Jag skapade teman efter det som framträdde mest och som berörde de problemområden som flertalet verkade återkomma till.
I både resultatdelen och analys av resultat använder jag mig av många citat, många gånger långa beskrivande. Jag tycker att det känns viktigt att inte ändra de intervjuades åsikter genom att korta ner eller redigera i resultaten. Många citat kan verka lika i sitt innehåll och det finns ett syfte med det. Genom att framställa åsikterna på många olika sätt visar jag på variationerna i svaren.
Magisteruppsats i specialpedagogik 39 Cecilia Alinder