I detta kapitel presenteras studiens valda metoder för insamling av material och analys. Här nämns tankegångar kring de valda metoderna, urvalet, reflexivitet, tillvägagångssättet, validitet, reliabilitet och etiska ställningstaganden.
4.1 Semistrukturerade intervjuer
Metoden som använts för denna studie är semistrukturerade intervjuer. Att intervjuerna är semistrukturerade innebär att en intervjuguide finns till hands och används under intervjuerna med förberedda frågor och teman (Bryman, 2018, s. 563). Intervjuguiden måste inte följas till punkt och pricka, ordningen kan brytas och frågor som inte ingår i guiden kan också ställas. Med denna metod öppnar man upp för att fokusera extra mycket eller gå djupare in på sådan information som uppkommer under den specifika intervjun, alltså sådant som intervjudeltagaren tar upp eller något som upplevs som extra intressant att gå in på (Bryman, 2018, s. 563).
Denna intervjumetod är vald för att vi anser att den på ett bra sätt kommer kunna bidra till att svara på de valda frågeställningarna, då kontexten sätts i relation med intervjupersonernas handlingar och åsikter. Fördelen med den semistrukturerade intervjumetoden är att den skapar möjligheter för att nå insikter om hur intervjudeltagaren uppfattar världen, genom förhållandevis specifika teman. Detta är anledningen till varför inte ostrukturerade intervjuer valdes då dessa tenderar att bli allt för generella utan någon generell riktning (Bryman 2018, s. 562). En nackdel med metoden är att det finns en risk för att förhållningssättet till intervjuguiden blir alltför strikt, vilket medför hinder för att skapa sig en riktig uppfattning om intervjudeltagarens faktiska världsbild (Bryman 2018, s. 564).
4.2 Intervjuguide
Under utformningen av intervjuguiden har råd från Bryman (2018) använts. Bryman (2018) menar att det bör finnas ett visst mått av ordning i de teman som valts och att frågorna följer
varandra på ett bra sätt (Bryman 2018, s. 565). Samtidigt ska flexibiliteten vara stor och ordningen i intervjuguiden ska kunna ändras under intervjun. Därför har intervjuguiden till denna studie fem tydliga teman, alla med olika typer av frågor som kan ställas i valfri ordning beroende på varje intervjusituation. Bryman (2018) menar också att intervjufrågorna ska formuleras på ett sätt som underlättar svar på studien frågeställningar, utan att göra frågorna allt för specifika. Frågorna har därför skapats utifrån våra valda frågeställningar och då frågorna inte ska vara för specifika har inte frågeställningarna använts som direkta intervjufrågor (Bryman 2018, s. 566). Istället har exempelvis studiens frågeställning om drivkrafter i en ultrasgrupp genererat frågor som “Vad betyder supporterskapet för dig?”,
“Vad får du ut av att vara med i en ultrasgrupp?” och “ Vad känner du när ni blir motarbetade och hur hanterar du det? ”. Dessa frågor ska leda till svar som är öppna för en djupdykning av följdfrågor i det specifika temat, som i sin tur ska ge svar på studiens frågeställningar. Vidare menar Bryman (2018) att frågor om bakgrundsfakta är en viktig del för att kunna sätta in de övriga svaren i ett sammanhang (Bryman 2018, s. 566). Med anledning av detta fokuserar det första temat i studiens intervjuguide på just bakgrundsfakta kring intervjudeltageren, utan att för den sakens skull riskera deltagarnas anonymitet. Syftet med detta är, utöver det som Bryman (2018) nämner, att kunna bidra till att identifiera möjliga subkulturteoretiska aspekter i deltagarnas liv, exempelvis deras socioekonomisk bakgrund. Intervjuguiden går att se i bilaga 1.
4.3 Kvalitativ innehållsanalys
Analysmetoden för det transkriberade materialet har varit en kvalitativ innehållsanalys. Genom att använda en kvalitativ innehållsanalys kan en systematisk beskrivning av materialet göras (Schreier, 2012, s. 3). Vad som skiljer den kvalitativa innehållsanalysen från andra kvalitativa analysmetoder är att den inte beskriver den fulla meningen av det insamlade materialet, fokuseringen hamnar istället på de valda forskningsfrågorna. Detta innebär att störst vikt läggs på specifika delar av materialet som kan kopplas till forskningsfrågorna. Således bidrar den kvalitativa innehållsanalysen till en lättare hantering av det stora material som kvalitativ forskning kan skapa (Scherier, 2012, s. 4).
Det är kodningsschemat som filtrerar materialet och ser till att endast specifika aspekter och teman hamnar i fokus (Scherier, 2012, s. 58-59). I denna studie har kodningsschemat byggts upp på ett koncept- och datadrivet sätt, dvs. en kombinerad strategi (Schreier, 2012, 89-90). Detta betyder att delar ur kodningsschemat är baserat på sådant som framkommit i intervjuerna (data-driven) medan andra delar är baserade på redan känd fakta såsom teori eller forskningsfrågor (koncept-driven) (Schreier, 2012, s. 84-87). Huvudkategorierna i kodningsschemat är baserade på studiens forskningsfrågor medan subkategorierna är baserade på det faktiska materialet. Kodningsschemats delar kan ses i bilaga 2.
En fördel med den kvalitativa innehållsanalysen är det som nämnts ovan. Metoden skapar ett tydligt fokus i det annars enorma materialet. Den bidrar till att man inte tappar bort sig av att försöka ta sig an och hålla koll på minsta lilla aspekt av materialet (Schreier, 2012, s. 4, 58-59,80).
Fokuseringen och filtreringen på specifika relevanta delar i materialet har dock även negativa aspekter. Genom filtreringen tas delar av materialet bort och får då ingen plats i analysen. Detta kan betyda att viktiga delar ses som irrelevanta vilker gör att studiens analys kan gå miste om viktig information och kunskap (Schreier, 2012, s. 7-8, 59, 62, 81-82).
4.4 Urval
Urvalsmetoden i studien är ett snöbollsurval. Det kännetecknas av att man tar kontakt med ett fåtal relevanta personer för studiens tema som sedan tipsar om nya individer som kan vara passande intervjudeltagare (Ahrne & Svensson 2015, s. 41; Bryman, 2018, s.s 245). I samband med den första intervjun efterfrågas namn på andra personer som kan ge ytterligare information och synpunkter. På detta sätt hittas nya intervjudeltagare tills tillräckligt med information samlats in. Denna urvalsmetod är bra om man vill undersöka en specifik händelse eller företeelse, som exempelvis den svenska ultraskulturen. En nackdel med urvalsmetoden är att det aldrig går att veta för vilken population stickprovet är representativ för (Bryman 2018, s. 245). Detta gör att resultatet blir omöjligt att generalisera, vilket är metodens svaghet och problematik. Detta är dock en kvalitativ studie och inom kvalitativa
studier ligger inte ett lika stort fokus på att studierna ska vara generaliserbara och ha en hög extern validitet (Bryman 2018, s. 245). Mängder av kvalitativa studier använder därför snöbollsurvalet när det krävs, exempelvis i de fall där det inte finns någon tillgänglig urvalsram för populationen utifrån vilken man ska dra sitt stickprov (Becker 1963, s. 46).
Då urvalet baseras på att individer ska föreslå andra möjliga intervjupersoner finns risken att de föreslagna intervjupersonerna är vänner till de intervjuade. Det kan till och med vara så att flera av de föreslagna individer ingår i samma umgänges- eller ultrasgrupp, vilket är problematiskt. Detta innebär att intervjupersonerna förmodligen delar uppfattningar, normer och värderingar då dessa är vänner och rör sig i samma kretsar vilket kan resultera i att intervjuerna tenderar att likna varandra (Eriksson-Zetterquist & Ahrne, 2015, s. 41). För att förhindra detta har vi använt flera “ingångar” till olika ultrasgrupper när vi sökt intervjudeltagare. Alla som deltagit i studien har förövrigt varit män.
Vi har valt att använda snöbollsurvalet då ultraskulturen och ultrasgrupper är tämligen stängda för personer utifrån. Studien är ett examensarbete vilket innebär att det finns begränsat med tid för att genomföra studien. Vi har även kunskap om enstaka individer som befinner sig inom dessa kretsar och allt detta öppnar upp för att snöbollsurvalet är ett passande val för denna studie.
Urvalet finns presenterat under bilaga 3 där ålder och antal år i gruppen redovisas. I bilaga 4
kan informationsbrevet till deltagarna ses.
4.5 Reflexivitet i metoden
De intervjuer som genomförts i denna studie har en reflexiv ansats. Att ha en reflexiv ansats i en undersökning innebär ett ständigt ifrågasättande, ingenting är självklart och allt går att ifrågasätta om och om igen. I intervjusituationen är det viktigt då samtalet ständigt påverkas av andra faktorer än enbart det som sägs (Thomsson 2010, s. 39). En reflexiv intervjuare ska exempelvis ta i beaktning hur miljön kan påverka intervjusituationen.
I och med rådande COVID-19 togs ett tidigt beslut i att alla intervjuer skulle ske genom videosamtal. Ur en reflexiv synvinkel kan detta har både för- och nackdelar och påverka intervjuerna på olika sätt i jämförelse med en intervju som är ett riktigt möte. Problematik som kan finnas med att göra en intervju över internet är exempelvis att dålig internetuppkoppling kan leda till att ord, meningar och åsikter kan misstolkas, alternativt försvinna helt (Thomsson, 2010, s.88). I denna studie skedde ovanstående vid ett fåtal gånger vilket resulterade i att intervjudeltagarna fick upprepa sig. Detta kan i sig leda till att ett annat uttryck än det ursprungliga dokumenteras. Huruvida detta påverkar studien negativt är således svårt att veta då vi inte vet om det upprepade överensstämt med den ursprungliga meningen. Däremot kan sägas att dessa uppkopplingsproblem oftast skedde i inledningen av samtalen där information om studien och deltagarnas bakgrund var de aktuella samtalsämnena.
En aspekt som Thomsson (2010) diskuterar om reflexivitet och som är relevant för denna studie med videointervjuer är att miljön har en påverkan på intervjusituationen (Thomsson, 2010, s. 85-86). Att intervjuerna görs via internet och med video möjliggör för intervjudeltagarna att befinna sig på egen önskad plats utan mer direkt påverkan från oss som intervjuare än att beslutet är taget att det sker över internet. Att intervjupersonerna valt platsen själv som i dessa fall blivit det egna hemmet, då det varit det mest naturliga för situationen med en videointervju, kan ha en positiv inverkan på deltagaren (Thomsson, 2010, s. 85-86). Thomsson (2010) menar nämligen att när en intervjuperson intervjuas på en plats där hen känner sig trygg och ostörd på, kan hen öppna upp sig mer än i andra situationer (Thomsson, 2010, s. 85-86).
4.6 Tillvägagångssätt
En pilotintervju har först genomförts med en sedan tidigare känd person inom ultraskulturen. Syftet med intervjun var att se hur intervjuguiden togs emot och vilka svar som genererades av frågorna som ställdes. En fråga som fick en ny plats var den om deltagarens egna syn på kriminalitet, vilket vi uppfattade var något känslig för deltagaren att svara på. Därför flyttades
frågan från början av intervjun till slutet, för att minimera dess påverkan på samtalet. Denna intervjudeltagare har inte deltagit på något annat sätt i studien än för just detta ändamål.
Vi har sedan kontaktat individer inom supporterkulturen som vi känner för att hitta lämpliga individer att intervjua. När den utpekade personen intervjuats har denna fått samma fråga för att peka ut nästa möjliga intervjuperson. Detta har upprepats tills att åtta personer intervjuats. Individerna vi såg som relevanta personer för studien var de som är aktiva inom någon ultrasgrupp. Tillvägagångssättet resulterade i att fyra individer, som vi inte intervjuade, skickade oss vidare till en intervjudeltagare var. Dessa fyra kunde i sin tur bistå med ytterligare en intervjudeltagare var. Genom detta sätt kunde åtta personer nås där de enda kopplingarna fanns mellan individerna som föreslagit varandra. På detta sätt kunde kopplingen mellan deltagarna minskas i jämförelse med om bara en ingång använts då alla deltagare skulle haft en vänskap och ett band till varandra. Vi har båda deltagit vid samtliga intervjuer. I bilaga 4 redovisas kopplingarna mellan intervjudeltagarna mer noggrant.
Transkriberingen av intervjuerna har gjorts tillsammans för att kunna bestämma sättet som intervjuerna ska transformeras på, samtidigt som vi kunde säkerställa att det gick till på rätt sätt och att detaljer inte missades. För att få med så mycket av de ursprungliga svaren som möjligt togs beslutet att återge deltagarnas uttalanden ordagrant. Pauser, emotionella uttryck och betoningar skulle dokumenteras i den mån de kunde identifieras eller återminnas från den specifika intervjun. En fördel med att göra transkriberingen tillsammans är att se till att utskrifterna görs på ett överenskommet sätt. Detta minskar risken med att två likadana meningar får olika betydelser beroende på var exempelvis punkter eller kommatecken placeras (Kvale & Brinkmann, 2014, s. 220-226). Vad som menas är att om transkriberingar sker på skilda platser eller av olika personer riskerar varje transkribering att tolkas på skilda sätt, vilket kan påverka betydelserna i texterna. En möjlig negativ aspekt av detta tillvägagångssätt är att det är väldigt tidskrävande jämfört med att dela upp transkriberingarna, vilket kan stjäla tid från andra delar av studien. Detta motiveras dock med att intervjumaterialet är en så pass viktig del för studien och därmed får vara tidskrävande, då det bidrar till en förbättrad och mer kvalitativ studie.
Därefter skulle allt material kodas. Processen i att skapa ett kodningsschema består av fyra steg (Schreier, 2012, s. 80). Det första steget bestod i att reducera materialet genom att ta bort irrelevanta delar. Detta gjordes separat till skillnad från transkriberingen. Syftet var att jämföra vad som sågs som relevant respektive irrelevant. I jämförelsen framkom både textdelar som stämde överens och textdelar som inte stämde överens. De textdelar som stämde överens fick antingen stanna kvar i materialet eller plockas bort beroende på om det markerats som relevant eller irrelevant. I de fall där det rådde delade uppfattningar om huruvida en textdel var antingen relevant eller irrelevant bestämdes textdelen vara relevant (Schreier, 2012, s. 82-83).
Det andra steget låg i att besluta om strukturen i kodningsschemat. Där bestämde vi att den skulle vara både koncept- och datadriven (Schreier, 2012, s. 84), vilket tidigare nämnts och förklarats under avsnitt 4.3 - Kvalitativ innehållsanalys. I praktiken innebar det att följande huvudkategorier kunde skapas: Ultraskulturen utifrån subkulturteori, Konflikten med polis
och Drivkrafter inom ultraskulturen. Därefter har vi gått igenom det nya relevanta materialet för att kunna identifiera subkategorier till huvudkategorierna. Materialet tittades igenom och subkategorier lades till varefter de kunde hittas. Enligt Schreier (2012, s. 91) kan man sluta gå igenom sitt material när fortsatt läsning inte längre leder till nya insikter och nya subkategorier. Även detta gjordes separat och vi kunde jämföra våra subkategorier och revidera dessa till ett gemensamt resultat. Arbetssättet kan motverka förutfattade meningar, eventuell bias och samtidigt bidra till att upptäcka mer material och kategorier som annars kunde gått förlorat (Schreier, 2012, s. 90-91).
Det tredje steget bestod i att definiera de valda huvud- och subkategorierna. Detta görs för att kunna avgöra vad för slags material som ska hamna under specifik kategori (Schreier, 2012, s. 94-95). Precis som med de andra stegen har vi först gjort detta separat och sedan diskuterat gemensamt för att komma fram till en gemensam definition av kategorierna.
Det fjärde steget handlar om att gå igenom kodningsschemat och bestämma om vissa kategorier kan läggas ihop till en eller om något ska tas bort eller läggas till (Schreier, 2012, s. 104). I detta steg gjordes inga ändringar och arbetssättet har varit som för övriga steg.
Kodningsschemat behövde sedan pilottestas. Med pilottestet kunde kodningsschemat utvärderas och en intervjudeltagares transkribering valdes ut. Vi gjorde pilottestet separat med ett fokus på en huvudkategori åt gången. Varje huvudkategori och dess subkategorier har alltså testats två gånger (Schreier, 2012, s. 154). Testet visade på små skillnader som vi diskuterade och kunde förklara i tolkningsfrågor. Resultatet av detta blev en tydligare förklaring för vad som skulle ingå i varje kategori (Schrerier, 2012, s. 160-161).
Därefter påbörjades den riktiga kodningen som gick till på så sätt att vi delade upp varje transkribering i delar om fem sidor. Den ena av oss har kodat dem första fem sidorna och den andra av oss har kodat följande fem sidor. Följande fem sidor därefter har kodats av oss båda för att kunna jämföras och se till att vi håller oss inom våra riktlinjer (Schreier, 2012, s. 198). Därefter har processen startat om tills allt material gåtts igenom.
4.7 Validitet och Reliabilitet
Validitet och reliabilitet är två begrepp som används flitigt inom den vetenskapliga forskningen för att få en bild över kvalitén på forskningen. Validitet handlar om huruvida det som analyseras i en studie verkligen är relevant för syftet. Reliabilitet kan beskrivas som ett mått för studiens pålitlighet och följdriktighet (Bryman 2018, s. 207-208), med andra ord, skulle studien få samma resultat även om den utfördes av en annan forskare?
Dessa kriterier är vanliga i kvantitativ forskning för att mäta kvalitén i undersökningen, men det råder skepsis kring hur väl dessa begrepp är relevanta för kvalitativa undersökningar. Validitet definieras väldigt mycket av olika mätningar och eftersom mätning oftast inte är det viktigaste för en kvalitativ forskare blir begreppet validitet något betydelselöst i kvalitativa undersökningar (Bryman 2018, s. 465).
Begreppen validitet och reliabilitet förutsätter att det är möjligt att komma till en absolut sanning kring den sociala verkligheten, vilket många forskare ställer sig kritiska till (Bryman 2018, s. 467). Med anledning av detta har ett antal forskare föreslagit andra alternativa kriterier föra att bedöma kvalitén i kvalitativ forskning. Det grundkriterium som används i denna studie är tillförlitlighet, som i sig består utav fyra delkriterier: trovärdighet,
överförbarhet, pålitlighet samt möjlighet att styrka och konfirmera (Bryman 2018, s. 467-470). Nedan presenteras dessa delkriterier tillsammans med hur de har behandlats i studien.
Trovärdighet – Om det kan finnas många olika beskrivningar av en social verklighet är det trovärdigheten i forskarens förklaring som avgörs hur acceptabel den är för andra. För att säkerställa trovärdigheten i en undersökning är det viktigt att forskningen genomförts i enlighet med alla regler och att resultatet återrapporteras till de individer som studerats för att kontrollera att man som forskare uppfattat saker på rätt sätt (Bryman, 2018, s. 467). I denna studie har varje intervjudeltagare givits möjlighet att läsa igenom transkriberingen efteråt för att säkerställa att vi som intervjuare uppfattat alla svar på ett korrekt sätt.
Överförbarhet – Liknar det som inom kvantitativ forskning kallas generaliserbarhet. Hur pass överförbart är resultatet av studien i en annan miljö? Här efterfrågas fylliga och täta beskrivningar i studien av dem kvalitativa forskarna som ska förse andra forskare med en slags databas för att kunna bedöma hur pass överförbara resultaten är i en annan miljö (Bryman, 2018, s.468). I denna studie har beskrivningen av genomförandet vara utförlig men studien kan dock inte generaliseras med anledning av urvalsmetoden.
Pålitlighet – Kan beskrivas som en motsvarighet till reliabilitet inom den kvantitativa forskningen. För att en studie ska bedömas ha hög kvalité gällande pålitligheten krävs det att man som forskare antar ett granskande synsätt. Det är av central vikt det skapas är komplett redogörelse över alla moment i den process som studien genomförts i (Bryman, 2018, s. 468). Denna studie har varit väldigt tydlig i tillvägagångssättet, där allt från urval till genomförande redogjorts på ett korrekt och transparent sätt.
Möjlighet att styrka och konfirmera – Eftersom det inte finns någon helt objektiv sanning i samhällelig forskning ska kvalitativa forskare kunna säkerställa att de agerat i god tro. Det ska vara tydligt att forskarna inte låtit sina egna värderingar eller åsikter påverkat vare sig genomförandet eller slutsatserna i en undersökning (Bryman, 2018, s. 470). I denna studie har en rad åtgärder vidtagits för att detta ska hållas. Intervjuerna utförs exempelvis av bägge författare för att säkerställa att intervjuerna går till på ett korrekt sätt och att ingen intervju påverkas av diverse lagsympatier. Vi har även varit tydliga med vår förförståelse i ämnet.
4.8 Etiska ställningstaganden
I samband med studien har etiska överväganden genomförts utifrån Vetenskapsrådets (2002) forskningsetiska principer. Vid forskning av detta slag ställs forskningskravet och individskyddskravet mot varandra. Kan den förväntade nyttan i kunskapen överväga de eventuella riskerna som forskningen medför i form av negativa konsekvenser för intervjudeltagare i undersökningen? Detta är en övervägning som alltid måste göras inför vetenskapliga undersökningar, där forskaren förväntas ta såväl kortsiktiga som långsiktiga konsekvenser i beaktning (Vetenskapsrådet 2002, s. 5).
Forskningskravet innebär att det finns ett krav från samhället och dess medborgare att forskning ska bedrivas kring väsentliga frågor. Forskningen kan också bedrivas utan allmänhetens krav då forskarens nyfikenhet är tillräckligt motiv för forskning. Det centrala är dock att det hela tiden måste finns en avvägning mellan nytta och skada i forskningen. Individskyddskravet är till för att skydda individer från att utsättas för psykiskt eller fysisk skada, förödmjukelse eller kränkning. Det är uppbyggt genom fyra allmänna huvudkrav:
informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet.
I denna studie har samtliga krav tagits på största allvar där informationskravet beaktats redan vid första kontakten med intervjudeltagarna. Vi har varit tydliga med vilka villkor som gäller för deras deltagande och vilken uppgift de haft i studien. Vi har upplyst deltagarna om att deltagandet varit frivilligt och att de haft all rätt att vägra svara på specifika frågor samt att avbryta sin medverkan, utan några som helst konsekvenser (Vetenskapsrådet 2002, s. 7). I samband med detta har hänsyn till samtyckeskravet tagits där deltagarna först och främst givit ett tydligt samtycke till intervjun. Här har vi varit noga med att ge intervjudeltagaren en