Metod för empiri

Författarna har valt att tillämpa två fallstudier. Den första har utförts i Alingsås, på Brogården, som är ett miljonprogramsområde där passivhusteknik använts.

Av de 16 hus som skall renoveras på Brogården är fyra färdiga varvid författarna har valt att titta endast på dessa. Den andra fallstudien har utförts på Andersberg i Halmstad, på de s.k. Terrasshusen. Motsvarande miljonprogramshus har här renoverats med konventionell metod. Uppsatsen blir således av jämförande art. De två allmännyttiga bostadsföretagen som är aktuella är HFAB (Halmstads Fastighets AB) och Alingsåshem.

Att författarnas val föll på en kvalitativ metod härrör från uppsatsens explorativa frågeställning, vilket helt är i enlighet med Jacobsen (2002). För att svara på en explorativ, frågställning krävs ofta en metod ”som får fram nyanserade data, går på djupet, är känslig för oväntade förhållanden och därmed öppen för kontextuella aspekter” (Jacobsen, 2002, s. 56). Det innebär att få undersökningsenheter används, vilka i uppsatsen är HFAB och AB Alingsåshem. Den information författarna främst har sökt är av ekonomisk art, dvs. vilka kostnadsfaktorer som har berört, och berör, de två flerbostadshusen från rekordåren.

Störst fokus har varit på kvalitativ dokumentundersökning (Jacobsen, 2002).

Sådan undersökning innebär att sekundärdata samlas in. Då mycket av den information författarna har undersökt finns tillgänglig i redan dokumenterad form finner de metoden väl lämpad. Siffror på de båda renoveringsobjekten

40 finns tillgängliga genom de allmännyttiga bolagen, HFAB och Alingsåshem.

Jacobsen (2002) belyser en viss risk med att studera sekundärdata då den samlats in av annan än forskaren och därmed mistes en viss kontroll.

Författarna är medvetna om det här men anser att de siffror som de kommunalt styrda bolagen lämnat ut är av hög sanningsenlighet.

Som komplement har författarna tillämpat öppna individuella intervjuer.

Undersökningsmetoden innebär att forskaren och uppgiftslämnaren samtalar som under en normal dialog. De data som erhålls är i form av ord och meningar (Jacobsen, 2002). Vanligtvis genomförs intervjun direkt och ansikte mot ansikte, vilket författarna gjort.

Den individuella intervjun kan enligt Jacobsen (2002) vara mer eller mindre öppen, eller strukturerad. Vanligtvis har den som undersöker vissa frågor eller ämnesförslag med sig, vilket leder intervjun dit det är tänkt. Att genomföra en strukturerad, men öppen, intervju innebär enligt vissa att forskaren frångår den kvalitativa metodens natur (Jacobsen, 2002). Dock innebär en helt öppen intervju att de data som samlas in blir så pass komplexa att de blir omöjliga att tyda samt att en viss förstrukturering alltid förekommer, om än omedvetet (ibid.).

Då intervjun endast är ett komplement till författarnas dokumentundersökning har ingen bandupptagning förekommit. Jacobsen (2002) menar att bandupptagning är att föredra då det kan vara svårt att hinna med att anteckna, samtidigt som blicken måste sänkas och noteringar måste göras. Det innebär att en bandinspelad intervju flyter bättre. Vidare kan bandupptagning dock få negativa konsekvenser, vilket författarna noga undersökt. Enligt Jacobsen (2002) kan en bandspelare eller diktafon få folk nervösa eller stumma, vilket kan försvåra öppenheten i intervjun. För de som inte är vana vid tekniska hjälpmedel, exempelvis äldre, kan bandspelaren få stor inverkan (Jacobsen, 2002). En bandupptagning kan också lura forskaren att inte anteckna, vilket i slutändan kan göra det förrädiskt att försöka leta sig fram på inspelningen (ibid.).

41 5.4.1. Fallstudie

En fallstudie är väl tillämpad vid kvalitativa studier, då den vanligtvis är en fördjupning av ett objekt, en plats, en organisation eller en lokal. Enligt Bryman & Bell (2005) är det dock inte nödvändigtvis att tillämpa en kvalitativ ansats vid brukande av en fallstudie, men kombinationen medför en effektiv granskning av en, eller ett fåtal, specifika enheter. En fallstudie innebär att undersökningsobjektet kan avgränsas, i både tid och rum, och specifikt studeras gällande vad som händer i en viss kontext (Jacobsen, 2002).

Författarna finner således det fullständigt korrekt lämpat att genomföra fallstudie för att besvara frågeställningen. Då det är två skilda objekt som skall beskrivas och jämföras utgår uppsatsen från vad som kan sägas vara två fallstudier. De data fallstudierna medfört är specifika för de båda objekten och därför inte överförbara till hela Miljonprogrammets flerbostadshus. Dock har författarna ansetts sig vara tvingade till en viss form av avgränsning gällande utvalda objekt då all form av renovering, oavsett om det sker på likartade byggnader, är unik. Resultatet som fallstudien har medfört innebär inte att några generella slutsatser kan utläsas (Bryman & Bell, 2005).

På HFAB har kontakten skett via Jörgen Hansson, Fastighetsingenjör och ansvarig för Terrasshusen. Förutom en lång intervju fick författarna ta del av flera dokument som härrör projektet. Vid Alingsåshem tog författarna kontakt med företagets VD, Ing-Marie Odegren. Kontakten här har varit ett flertal telefonintervjuer samt undersökning av dokument som författarna fått skickat till sig.

5.4.2. Val av företag

För att kunna genomföra uppsatsen och besvara frågeställningen blev urvalet av företag något begränsat. Den enda genomförda passivhusrenoveringen av ett rekordhus har skett vid miljonprogramsområdet på Brogården, Alingsås.

Ansvarig för projektet är AB Alingsåshem, varvid företagsvalet föll naturligt.

42 Byggentreprenör vid Brogården är Skanska AB, vilka också kommer förfrågas

vid studien.

På grund av närheten och de likheter som finns, valde författarna ett miljonprogramshus på Andersberg i Halmstad, vilka HFAB ansvarar för.

Likheterna är på många sätt slående, dock till den grad att konventionell renoveringsteknik tillämpats. Författarna anser därför att de båda allmännyttiga bostadsföretagen är goda undersökningsobjekt.