MetoD och genoMförAnDe

Avhandlingsarbetets studieobjekt, det vill säga gymnasieskolans dagliga praktik, är svårt att avgränsa och därtill kännetecknas det av komplexa sammanhang där en rad aktörer ständigt är involverade i samspel på olika nivåer. Ambitionen har emellertid varit att få en så mångfasetterad bild som möjligt, vilket har krävt ett omfattande fältarbete. I föregående kapitel har jag redogjort för studiens teoretiska ram. Att hänsyn måste tas till olika aspekter i studiet av samspel och mänskliga handlingar utgör ett gemensamt drag för de teoribildningar och per- spektiv som jag har utgått ifrån. För att åstadkomma ett brobygge mellan teori och metod visade sig en etnografisk ansats rymma de metodologiska antaganden som krävdes.

Utöver ett resonemang om etnografins utmärkande drag med kopplingar till studien om gymnasieskolan, diskuterar jag överförbarhet, trovärdighet och etiska aspekter i det här kapitlet. Därefter beskrivs urval och bortfall, vilket följs av en redovisning av hur data samlats in, producerats och systematiserats. Slutligen redogörs för analys- och tolkningsprocessen.

e

Föreställningen om etnografi som en ren metod har sin grund i dess ursprung, dvs en metod för antropologer. Som sådan har den dock kommit att utvecklas i olika riktningar och nyare publikationer ger en omfattande och varierad bild (Alvesson & Sköldberg, 1994; Delamont, 2004; Fangen, 2005; Patton, 2002). Etnografin utgör snarare ett paraplybegrepp under vilket framväxande inrikt- ningar med olika epitet kan återfinnas. Företrädare för den kritiska etnografin riktar intresset mot hur något skulle kunna vara, dvs möjligheten att få till stånd en förändring för utsatta grupper (Thomas, 1993).

The conditions for existence within a particular context are not as they could be for specific subjects; as a result, the researcher feels a moral obligation to make a con- tribution toward changing those conditions toward greater freedom and equity. The critical ethnographer also takes us beneath surface appearances, disrupts the status

quo, and unsettles both neutrality and taken-for-granted assumptions by bringing to

light underlying and obscure operations of power and control. Therefore, the critical ethnographer resists domestication and moves from “what is” to “what could be”. (Madison, 2005, s 5)

Avhandlingens bakgrundsbeskrivning och forskningsöversikt exemplifierar pro- cesser och bakomliggande faktorer som kan bidra till elevers inkludering eller alternativt exkludering (se kap 1-3). Presentationen påvisar att ett betydande antal elever i varje årskull misslyckas med sina studier inom gymnasieskolan och därmed löper risk att marginaliseras. Avsikten med min studie är att lämna ett bidrag till en kunskapsbildning som kan verka i motsatt riktning, dvs för in- kludering. Därmed ingår ett normativt anslag, eftersom skolan styrs av ideolo- giska och politiska ställningstaganden där de officiella styrdokumenten anger riktningen för arbetet. Ett arbete som ska utgå från alla människors lika värde och där alla elever ska kunna ha inflytande över sin situation, ges ansvar och vara delaktiga i gemenskapen.

eleVernAs berättelser

Delaktighet utgör en grundpelare inom det kommunikativa relationsinriktade perspektivet såväl som inom den kritiska etnografin. Att ge röst åt de beforskade och låta dem komma till tals blir därmed centralt (Madison, 2005; Thomas, 1993). Därför ser jag de enskilda individernas upplevelser och erfarande inom gymnasieskolan som en förutsättning för att skapa en djupare förståelse av fram- växten och konsekvenserna av exkluderings- och inkluderingsprocesser. Det per- sonliga berättandet har en lång tradition inom antropologi och etnografi (Krizik, 2003; Skott, 2004). Skildringar av mänskliga handlingar är ”händelse- och upp- levelsecentrerade” (Riessman, 2008) och elevernas berättande öppnar upp för reflektioner kring vad som hänt tidigare i deras liv, vad som pågår i den aktuella situationen, erfarenheter som präglar handlandet samt deras uppfattningar och upplevelser av inter- och intrapersonell delaktighet104_.

”Interviewer and interviewee are in partnership and dialogue as they con- struct memory, meaning, and experience together.” (Madison, 2005, s 25) Berät- telser är inte något som ”hittas”, utan intervjuer och spontana samtal sker i en kontext där också forskaren blir medskapare av berättelsen (Kvale, 1997; Stage & Mattson, 2003; Riessman, 2008). Här bör alltså min egen roll uppmärksammas, vilket jag återkommer till.

kontextuAlisering

Ytterligare ett förenande drag mellan studiens teoretiska utgångspunkter (se kap 104 Se vidare referenser i föregående kapitel bl a Ahlberg (2001, 2007c); Ahlberg et al (2002), Molin (2004), Björck-Åkesson & Granlund (2004), Tangen (2004).

5) och etnografin är betoningen av kontextens betydelse för förståelse av det stu- derade fenomenet. Mattson och Stage (2003) poängterar att uppmärksamheten måste riktas mot övergripande förhållanden såväl som den direkta, omedelbara miljön där studien äger rum. I studiet av gymnasieskolans sociala praktik hand- lar det inte endast om att isolerat fokusera individer eller att studera aktivite- ter på gruppnivå. Interaktionen mellan människor i den dagliga verksamheten måste också relateras till verksamhetens organisering och institutionella villkor, med kopplingar till sociokulturella traditioner, ideologier och politisk styrning. Det gäller att försöka komma bakom okritiskt accepterande av förutfattade me- ningar och antaganden om världen, vilket begränsar analyserande av processer och praktiker (Thomas, 1993).

Ett förenande drag etnografer emellan är deltagande i ett fältarbete under en längre eller kortare tidsperiod, vilket innebär att man som forskare lämnar sitt skrivbord för att delta i verksamheten105_{. Forskarens deltagande skapar möj-}

ligheter att ställa individers eget berättande i relation till det kontextuella sam- manhanget. ”In other words, in an ethnographic encounter the researcher has contextual clues to help determine whether or not the narrative has situationally relevant coherence and fidelity” (Krizik, 2003, s 146-147). Eleverna som ingått i fallstudiegruppen har under hela utbildningstiden delgivit sina upplevelser och erfarenheter i återkommande intervjusamtal. Till viss del handlar deras berättel- ser om sammanhang som har legat utanför mitt eget deltagande. Det rör barndo- men, grundskoletiden, familjen och privatlivet i övrigt på fritid och bland kom- pisar. Elevernas beskrivningar av sin studiesituation har däremot bättre kunnat förstås genom att det rört sammanhang där jag själv varit närvarande och haft möjlighet att orientera mig. Gjorda iakttagelser vid fältobservationer har också kunnat följas upp i efterföljande samtal.

Aktörers olika uppfattningar om vad som händer (eller inte händer) i den so- ciala världen får konsekvenser för de handlingar som följer. Datamaterialet rym- mer en variation av konfronterande beskrivningar och bilder, vilka representerar olika nivåer inom verksamheten och dess olika aktörer. Personalen106 _beskriver

exempelvis en elevs behov och förutsättningar, eller vad som gjorts för att ge en elev stöd, den förda dokumentationen tillhandahåller en bild, eleven ger uttryck för sin tolkning av vidtagna åtgärder, styrdokument anger riktlinjer och vid ob- 105 Det bör påpekas att en viss förändring har skett genom datorernas genombrott. Patton (2002) beskriver t ex hur ”virtuella etnografer” numera arbetar över nätet och således inte besöker de platser som studeras. Det kulturella perspektivet kvarstår emellertid som ett förenande drag.

106 Personalens (lärares, elevvårdspersonals, studie- och yrkesvägledares eller skolledares) be- skrivningar kan därtill vara mer eller mindre heterogena.

servationer framträder det praktiska genomförandet och organisatoriska förut- sättningar. Därmed återspeglas dynamiken inom den sociala praktiken och ger ledtrådar för förståelsen av vad som pågår (jmf Gusfield, 1989; Wertsch, 1998). Data som insamlats och producerats i samband med observationer, inter- vjuer, spontana samtal och genomgångar av dokument har berikat materialet i betydelsen att flera perspektiv, motiv och intressen har blottlagts. Vid vissa till- fällen har samstämmighet och konsensus tyckts råda mellan aktörerna, medan andra varit färgade av konflikter. Att mänskliga handlingar är kontextberoende, att vi skiftar roller och är medskapare av den aktuella situationen, gör att vårt sätt att agera och uttrycka oss varierar mellan olika kommunikativa kontexter.

Within any setting people may distinguish between a number of quite different con- texts that require different kinds of behaviour. Some of these will be fairly obvi- ous, others less so. In schools, for example, it is well known that the behaviour of teachers often differs sharply between classrooms and staffrooms. (Hammersley & Atkinson, 1995, s 51)

Vårt rollspel är inte enbart avhängigt det fysiska rummet, utan förändras bero- ende på var vi som skådespelare befinner oss, backstage eller frontstage107_.

Kartläggning och analys av de sammanhang där det sker samtal om och med eleven har krävt återkommande observationstillfällen, inte minst för studiet av samtalen som sker i frånvaro av eleverna själva. Förutsättningen för upptäckten av informella samtal, såväl backstage som frontstage, har möjliggjorts genom det etnografiska angreppssättet.

Ethnographers, for instance, ’analyse in an ecologically valid manner the values, be- liefs, settings and interactions of the participants´. And ‘they can go backstage to participate in events that never meet the public eye so the participants´ behaviours and beliefs are examined in context’. (Troman, 2006, s 111)

Mängden formella och informella kommunikativa kontexter är omfattande och står i förbindelse med varandra i komplicerade nätverk. En kommunikativ kon- text kan studeras avskild från andra, om fokus ligger på analys av det samspel som sker vid ett i tid och rum avgränsat tillfälle, utan koppling till det som skett före eller som kan förväntas ske efteråt. Mitt avhandlingsarbete syftar emellertid inte enbart till att studera samspelet inom en given kontext utan också hur olika sammanhang länkas till varandra, vilket ytterligare har motiverat behovet av att vara på fältet.

107 Med hänvisning till Goffman (1959), varnar Hammersley och Atkinson (1995) för sam- manblandning av kontext och plats.

forskArrollen

Att det etnografiska angreppssättet kräver såväl tid som energi kan understrykas och brukar också anges som ett skäl till valet av andra metoder (Alvesson & Sköldberg, 1994; Delamont, 2004). En dags fältarbete i gymnasieskolan med ambitionen att försöka fånga så mycket som möjligt av händelser, samtal och inte minst all icke-verbal kommunikation aktörer emellan, kräver total närvaro som är tröttande. Mötet med elevernas berättelser i intervjusamtal och i stu- diet av interaktionen inom olika kontexter har ibland gjort starka intryck, som stundtals väckt känslor av frustration och även vrede. I dessa lägen har tiden för ”återhämtning” genom reflektion över egna reaktioner, beteendemönster och roller108 _{varit nödvändig. Den självkritiska hållningen gäller även forskningspro-}

cessen, med dess vägval och ställningstaganden. Åtskilliga gånger har jag tvingats ”tolka” mina handlingar109 _{och förutfattade meningar samt reflektera över hur}

min närvaro har kommit att påverka det sammanhang som jag har haft för avsikt att studera.

För att göra en jämförelse med den elev som beskrivs i avhandlingens inle- dande stycke, liknar också Yin (2003) forskaren med en detektiv. Han framhåller förmågan att hålla fast vid studiens syfte och frågeställningar för att inte riskera att missa viktiga ledtrådar under arbetets gång. Förmågan att kunna kommuni- cera, vara flexibel och sensitiv framförs ofta som grundläggande krav (Merriam, 1994; Riessman, 2008; Yin, 2003). Under arbetets gång har det varit nödvändigt att fundera över både egna och andras ordval och formuleringar, i mötet med ak- törer, i fältanteckningar, intervjuutskrifter och tolkande kommentarer, i studiet av dokument, i analysprocessen och inte minst under framskrivning av denna text. Språket tillhandahåller möjligheter, men utgör också ett hinder genom dess filtrerande funktion (jmf Wertsch, 1998). Att återge de intryck som jag har fått genom icke-språkliga signaler är svårt, men den dimension som dessa tillför har sannolikt haft stor betydelse vid tolkning av data.

öVerförbArhet

Att utgå från antagandet att verkligheten ständigt rekonstrueras leder till att sö- kandet efter en gemensam sanning blir ointressant och omöjligt. Mångfalden ger 108 Här kan t ex nämnas mina tidigare yrkesroller som lärare och specialpedagog, men också rollen som förälder till tonårsungdomar som befinner sig inom gymnasieskolan och grundskolans senare år. Krizik (2003) betonar vikten av att avsätta tid för forskarens självreflektion och att man gör klart för sig sin egen och kanske också närståendes personliga berättelser.

varierande bilder och det blir därför

viktigt att förstå vilket perspektiv och vilka synsätt de människor har som är inblan- dade i den företeelse man intresserar sig för, att visa på komplexiteten i mänskligt beteende i en kontextuell referensram och att presentera en holistisk tolkning av vad som händer och sker. (Merriam, 1994, s 178)

Det ständiga återskapandet omöjliggör en identisk upprepning av den förelig- gande studien. Den gör inte heller anspråk på att presentera generaliserbara re- sultat, sett ur ett statistiskt perspektiv. Fangen (2005) betonar emellertid vikten av analytisk generalisering i studier med kvalitativa data, vilket öppnar upp för en diskussion om slutsatsernas tillämpbarhet. I vilken utsträckning stämmer resul- taten med vad som försiggår i gymnasieskolans verksamhet i stort? Avhandlingen förväntas ge läsaren stoff för reflektioner och ställningstaganden utifrån egna er- farenheter och iakttagelser. Detta kan i sin tur bidra till att kunskap rekonstrueras (Kvale, 1997; Stake, 1994) och att berörda aktörer på olika nivåer blir medvetna om, individuella såväl som kollektiva, förgivettaganden och handlingsmönster som präglar verksamheten. Studien bör kunna stärka alternativt ifrågasätta an- taganden och teorier som kommer till uttryck i talet om gymnasieskolan.

troVärdighet

I tidigare avsnitt har jag beskrivit den problematik som är förenad med forskar- rollen och hur jag strävat efter att inta en självreflexiv hållning. Den kritik som ibland framförs mot studier av detta slag riktas mot den begränsade möjlighe- ten att inhämta information från oberoende källor och för att forskaren många gånger arbetar själv. Så kallad triangulering110 _{genom att flera personer analyserar}

samma material har inte skett, men genom att avhandlingsarbetet har ingått som en del i ett projekt har ett nära samarbete med kollegor utvecklats och frekventa diskussioner har förts kring problemområdet i stort. Gemensamma reflektioner har bidragit till upprätthållande av ett självkritiskt förhållningssätt och en vak- samhet över de fällor som forskaren riskerar att hamna i. Därtill har regelbundna granskningar och diskussioner i seminariegrupper och vid presentationer gett värdefulla synpunkter.

Då tveksamhet funnits över tillförlitligheten i mina tolkningar av ett visst sammanhang har upprepade observationer gjorts tills en viss känsla av mätt- nad har uppstått. Så var fallet med de överlämningskonferenser som jag under 110 Patton (2002) talar om triangulering vad gäller metoder/datakällor, analytiker och teorier/ perspektiv.

inledningsfasen deltog i. Efter 16 observationstillfällen, som tidsmässigt kunde variera mellan 10 och 45 minuter, fanns det en stor oklarhet. Var det som iakt- togs en tillfällighet eller ett återkommande mönster? Av den orsaken upprepades deltagandet vid motsvarande konferenser under de två påföljande åren. Slutligen fanns material från 40 konferenser av detta slag.

Vid transkribering och renskrivning av anteckningar har jag gjort upprepade avlyssningar av inspelat material för att få en noggrann utskrift, men också för att upptäcka nyanser i verbala såväl som icke-verbala uttrycksformer. Det omfångs- rika empiriska materialet har ställt stora krav på systematisering och bearbetning. Mycket tid har åtgått för att sortera, strukturera och arkivera data för att därige- nom kunna hantera mängden under senare analys och för att hitta alla delar vid upprepade återkopplingar och kontroller vid t ex resultatskrivning.

För att ytterligare stärka tillförlitligheten har jag försökt att presentera hur jag har gått tillväga vid planering, genomförande och i analysförfarandet.

e

Vid planering och genomförande av studien har forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning beaktats (Vetenskapsrådet, 2006). Här redovisas på vilket sätt särskild hänsyn har tagits till individskyddskravet och genom exemplen lyfts etiska dilemman som jag har haft att hantera under processens gång, utöver det som redan nämnts om forskarrollen.

gruppenAV fAllstudieeleVer

Fallstudier där enskilda aktörer utgör ”fallen” ställer krav på noggranna etiska överväganden vid planering av studien, men också kontinuerligt under hela forskningsprocessen från datainsamling till slutlig rapportskrivning. Elevgrup- pen utgör en samling individer som har mer eller mindre positiva upplevelser av sin tidigare skolgång och förtroendet för skolans personal och vuxenvärlden i stort varierar. Det är högst angeläget att inte forskningsprojektet ytterligare bi- drar till att deras självförtroende dalar. ”Qualitative researchers are guests in the private spaces of the world” (Stake, 1994, s 244).

Eftersom eleverna vid studiens början inte hade uppnått myndighetsåldern skickades ett brev hem, adresserat till elev och vårdnadshavare (bil 1a). Förutom en kort beskrivning av forskningsprojektet innehöll det kontaktuppgifter. Inför varje utvecklingssamtal och liknande träffar har eleverna/föräldrarna sedan fått ta

ställning till mitt deltagande. På motsvarande sätt har frågan ställts till eleverna vid varje möte där de samtalat enskilt med skolans personal eller i närvaro av föräldrar. Gruppen fallstudieelever har visat stor öppenhet och i vissa fall har de snarare tyckts tröttna på min återkommande förfrågan. Men det vet du ju… att du får va med! 111

Av respekt för den enskilde elevens integritet har jag avstått från att närvara vid enskilda samtal mellan kurator/skolsköterska och elev. Vid ett tillfälle under det andra gymnasieåret valde en elev att inte låta mig vara med i ett möte som han kallats till. Han beskrev det som nå´n skit och förklarade att det gällde andra saker som inte hade med skolan att göra. I själva verket var han kallad till studie- och yrkesvägledaren för samtal om studierna, men han trodde själv att personen var kurator. Förväxlingen bör noteras, med tanke på den här pojkens upplevelse av att det hade varit så många samtal, i skolan men främst inom externa instan- ser112_{. För att inte belasta honom ytterligare förhöll jag mig därför något restrik-}

tiv i antalet intervjusamtal.

Inledningsvis informerades eleverna om att jag inte tänkte ta personlig kon- takt med dem i korridorer, klassrum eller undervisningssituationer, inte i större utsträckning än med andra elever. Allteftersom tiden gick blev dock flertalet av dem mindre distanserade. De initierade samtal med mig bland sina kompisar och kunde högt ropa mitt namn när vi sågs. I samband med att eleverna avslutade sin gymnasieutbildning fick de skriftligt ge sitt godkännande till att jag fick kopiera den dokumentation som förts om dem under utbildningen och som skolan sam- lat/arkiverat (bil 1b). För att i möjligaste mån låta eleverna vara anonyma113_{, har}

enbart rektor, klassföreståndare/mentor samt elevvårdspersonal informerats om vilka elever som har ingått i studien. Undervisande lärare har haft kännedom om att jag följt vissa elever, men inte vilka, såvida inte individen själv har låtit det avslöjas eller att omständigheterna omöjliggjort ett döljande114_{. Ett starkt skäl till}

att inte offentliggöra urvalet inom arbetslaget, var strävan efter att inte påverka lärarnas förhållningssätt mot de i studien medverkande eleverna.

111 Citat från Therese på Tallåkerskolan.

112 Med externa instanser avses exempelvis sociala myndigheter, barn- och ungdomspsykiatri, vårdcentraler, ungdomsmottagningar, arbetsförmedling etc.

113 I den första brevkontakten utlovades elevernas anonymitet (bli 1a). Ett påstående som se- dan fick nyanseras och förklaras. För eleverna handlade det inledningsvis om att inte bli utpekad i elevgruppen. Personalens kännedom utgjorde däremot inte något hinder.

114 Här kan som exempel nämnas praktikplatsbesök där undervisande lärare besökt eleven under den arbetsplatsförlagda utbildningen (APU). Min närvaro i dessa sammanhang har krävt ett godkännande från berörd lärare, men i första hand har eleven gett sin tillåtelse.

skolornAs personAl

Återkommande har det funnits anledning till att reflektera över etiska förhåll- ningssätt och ställningstaganden gentemot skolan och dess personal. En tät kon- takt som sträcker sig över en längre tidsperiod innebär många fördelar, men också ett risktagande. Till fördelarna hör att man kommer nära verksamheten under fältarbetet. I de flesta sammanhang har man tyckts ”glömma bort” min närvaro i det aktuella rummet115 _{och utifrån min bedömning har kommunikationen mel-}

lan aktörerna varken begränsats eller censurerats. Detta medför dock att datama- terialet måste hanteras med försiktighet vid rapportering och publicering.

Forskningsprocessen kännetecknas av en balansgång mellan närhet och dis-