resAn genoM

gyMnAsIeUtBIlDnIngen

I detta kapitel presenteras en sammanflätning av vad som framkommit genom elevernas eget berättande och agerande under utbildningstiden (forskningsfråga 3) och det samspel och de handlingar som observerats inom olika kommunikativa kontexter, som studerats i form av dokument eller som delgivits mig i samtal med övriga skolaktörer (forsknings- fråga1-2). Som grund för sammanfattningar och dragna slutsatser ligger hela gruppen av fallstudieelever202_{, men ett urval av sex elever får närmare åskådliggöra hur resan genom}

gymnasieskolan tagit gestalt. I sammanfattningarna låter jag dock enstaka citat från reste- rande delen av fallstudiegruppen ytterligare konkretisera det framskrivna resultatet.

Min strävan är att visa på handlingarnas och interaktionens betydelse för hur elevernas skolpraktik formas och vilka konsekvenserna blir för deras dagliga arbete, specifika presta- tioner och slutliga resultat. Det finns en medveten avsikt att låta aktörernas röster komma fram i texten. Ord, uttryck eller kortare utsagor citeras och vävs in i den löpande texten. Kursiveringen förväntas upplysa läsaren om att orden hämtats från skolaktörerna.

Inledningsvis görs en kort beskrivning av urvalet, dvs av Gisela, Tina, Glenn, Tommy, Gabriella och Tim. Därefter presenteras åtta teman som i studien visat sig ha betydelse för hur inkluderings- och exkluderingsprocesser tar sig uttryck inom gymnasieskolan. Dessa teman är framvuxna ur elevberättelserna (analysfas 4, kap 6) och knyter an till olika nivåer, från individ- till samhällsnivå. Slutligen redogör jag något för hur eleverna i hela fallstudiegruppen beskriver sitt lärande, i vad mån för- väntningarna har uppfyllts och vilka formella mål som har uppnåtts.

s

Sett till hur eleverna lyckas med sin gymnasieutbildning ur ett rent formellt per- spektiv kan de 11 fallstudieeleverna sägas representera tre grupper, nämligen:

1. elever som lämnar gymnasieskolan med ett samlat betygsdokument (3 elever) 2. elever som får ett slutbetyg utan grundläggande behörighet för vidare hög-

skolestudier (2 elever)

3. elever som får ett slutbetyg som också ger en (formell) inträdesbiljett till högskolan (6 elever)

202 Se analyssteg 4 i kap 6. För att begränsa avhandlingens omfång låter jag främst de sex elev- berättelser som låg till grund för steg 3 i analysen få exemplifiera vad som åsyftas i resultatet.

I det följande presenteras två från varje grupp203_{, jämnt fördelade på de i studien}

ingående skolorna. Gisela och Tina tillhör grupp 1, Glenn och Tommy grupp 2 samt Gabriella och Tim grupp3.

giselA

Studie- och yrkesvägledaren (SYV) på Granvik initierar samtalet om Gisela vid över- lämningskonferensen mellan grund- och gymnasieskola. Hennes meritvärde i höstter- minsbetyget år 9 signalerar att hon inte nått målen i alla ämnen204_{. Grundskolans SYV}205

säger sig ha kollat extra med berörd kontaktlärare om det finns något att överlämna, men har fått uppgiften att så är inte fallet. Det kan däremot bli en kuratorsöverlämning. Det sägs att det har varit en del strul, att flickan är oerhört skoltrött, men det påpekas att betygen inte bottnar i svårigheter och förmodligen kommer hon att bli godkänd. Av ovan nämnda skäl finns det inte heller något skriftligt överlämningsdokument206_.

Gisela har valt den yrkesorienterade inriktningen av programmet, men uppger att hon var väldigt osäker i sitt val. Hon har sommarjobbat inom det fält som hon nu utbil- dar sig för och ser att programmet kan ge henne en utbildning tills vidare. Längre fram skulle hon vilja läsa vidare till psykolog. Utöver det hägrar ett annat, estetiskt drömyrke eftersom hon är intresserad av formgivning. Matematik har varit hennes stora bekym- mer och hon berättar att det inte fanns några mindre grupper på grundskolan där man kunde få stöd. Däremot kunde enstaka elever med särskilda svårigheter få hjälp och där var hon inte aktuell. Hon fick kämpa in i det sista och blev nästan godkänd, kanske nå´n poäng från G på det nationella provet. Men sen så kunde jag ju inte vanlig matte heller, säger hon. Hon jobbade igen en del prov som hon hade missat tidigare. Så fick jag G sen207_{. Om det matte-test som alla nybörjare får på Granvik, säger hon: Jag kunde}

ju absolut ingenting för jag hade ju bara skrivit av facit å så´nt (…) så jag hamnade i den

203 Urvalet har beskrivits i metodkapitlet (kap 6), analysens tredje fas.

204 Meritpoängen uppgår till 130 p eftersom hon inte nått målen för godkänt i matematik, historia och hemkunskap.

205 Den överlämnande personalen från grundskolan består av en specialpedagog och SYV.

206 Ett överlämningsformulär fylls däremot i av Granviks SYV som noterar: Skoltrött, Kura- torsöverlämning, Info får inte lämnas ut (föräldrar tillåter ej). Vid överlämningskonferensen sägs inget

om att föräldrarna inte tillåter överlämning. Möjligen kan detta ha framkommit vid en kuratorsö- verlämning. Hur informationen sedan har gått vidare är oklart. Dokumentet placeras i en pärm,

undertecknas med förnamn och arkiveras på elevexpeditionen.

207 Överlag var det väldigt mycket omprov i slutet av nian, enligt Gisela. Jag hade latat mig ganska mycket. Jag var ju trött då med. Jag sov ju i skolan med. Hon nådde målen för godkänt i samtliga 16 ämnen

minsta gruppen då208_.

Gisela betonar att hon vill klara av gymnasieskolan och hon är inledningsvis positiv till friheten och ser fördelar jämfört med den tidigare skolgången. Psy- kologikursen fångar särskilt hennes intresse och hon lyckas väl med sin första praktikperiod (APU-utbildning). I matten upplever hon att kunskaperna växer, men det räcker ändå inte till ett godkänt på det nationella provet i slutet av år 1. Flera andra prov och även omprov gör att Gisela själv upplever att det är stressigt och jobbigt i skolan.

Vid utvecklingssamtalet på hösten i år 2 framkommer att hon har varit sjuk och hon beskriver att det inte känns roligt med studierna. Hon har antecknat sig på en lista för samtal med studie- och yrkesvägledaren, eftersom hon har funde- ringar på en annan kortare utbildning. Frånvaron tilltar successivt eftersom hon inte orkar med de långa skoldagarna. Giselas situation leder så småningom till en anpassad skolgång. Ett beslut som fattas efter halva utbildningstiden och som innebär två dagars praktik per vecka. Strax före sommarlovet i år 2 hålls en andra elevvårdskonferens (EVK) och det tas ett formellt beslut om att hon hoppar av skolan. Det samlade betygsdokumentet innehåller 12 betygsatta kurser, varav fyra inte är godkända209_{. Kursen i estetisk verksamhet resulterar i ett VG.} tinA

Tina har valt den studieförberedande inriktningen av programmet210_{. Vid vårens}

överlämningskonferens beskrivs hon av grundskolans personal som en liten, trev- lig tjej som behöver peppas hela tiden. Hon sägs vara svag och ha ett dåligt själv- förtroende. Hon har tidigare fått stöd i matte. Meritvärdet ligger på 170 i vårens slutbetyg211_{. Något skriftligt överlämningsformulär eller annan dokumentation}

har inte lämnats till gymnasieskolan. Under sina tre sista grundskoleår har hon gått i en idrottsklass. Utöver idrott, har musik och slöjd tillhört favoritämnena.

Valet av inriktning hör samman med Tinas önskan om att kunna arbeta ut- omlands, men hon har också i viss mån influerats av kompisar som valt samma 208 Resultatet på diagnosen har styrt nivågrupperingen som innebär en organisering i tre grup- per. Gisela går i den mindre och övriga benämner hon elitgruppen och mellangruppen.

209 Gisela får inte godkänt i matematik A, naturkunskap A samt två karaktärsämneskurser. Avklarade kurser motsvarar totalt 1050p varav 400p är IG. (Ett fullständigt gymnasieprogram omfattar 2500p.)

210 Studietakten är högre. Förutom Engelska A läses också Engelska B och ytterligare språk. Matematik B och Naturkunskap B framhålls som betydelsefulla inför vidare högskolestudier.

211 Slutbetyget innehåller två VG-betyg (musik och slöjd). Därutöver är hon godkänd i alla ämnen.

utbildningsväg. Målet är att lära sig vad karaktärsämnena erbjuder och nå fram till ett yrke. Hon vill även bli bättre på engelska och matte. När drygt en månad har förflutit sedan skolstarten beskriver hon idrotten som jättekul, men något händer som gör att frånvaron efter första året är störst i detta ämne. Engelskan anser hon inte vara så svår, medan matten är sådär.

Beskrivningen av klassen är positiv. Det är jättebra. Alltså bästa läraren å sånt. Så det går jättebra. Jag vill inte gå ifrån denna klass. Tina syftar här på sin klassföre- ståndare Anja, som har särskilt ansvar för henne. Efter ettan har hon i betygsatta kurser fått hälften godkända och resterande del är VG. Hon klarar emellertid inte de nationella proven i engelska A och får därför inte fortsätta med B-kursen. Hon är inte heller färdig med A-kursen i matematik. Den studieinriktade vari- anten av programmet överges därmed, men hon går kvar i klassen. Under det andra året ökar frånvaron, främst under våren. Tina säger att hon inte orkar och hon har också haft svåra infektioner. Under den senare delen av terminen beslu- tas om anpassad studiegång som innebär tre dagars praktik och resterande del ska hon läsa kärnämneskurser i skolan. Hon lyckas bäst med en kurs i estetisk verksamhet under tvåan. Den anpassade studiegången fortsätter också under det tredje året.

När ett halvår av utbildningen återstår, visar ett utdrag av ett samlat betygs- dokument att hon har sex kurser som inte är godkända. Hit hör tre kärnämnes- kurser (engA, maA och nkA) och övriga tillhör karaktären. Frånvaron uppgår till nästan en tredjedel och siffrorna stiger efter juluppehållet. Efter avslutad gymnasieutbildning söker hon till en folkhögskola, med avsikt att läsa upp sina betyg, främst matte och engelska, samt få grunden för ytterligare påbyggnad till ett yrke. Att ha ett framtida jobb inom den bransch som gymnasieprogrammet riktas mot är inte tänkbart. Däremot anser hon sig ha nytta av kunskaperna i det privata livet. Tallåker har erbjudit henne ytterligare ett år, säger hon, men uttrycker klart att hon inte vill sitta i Stugan mer och läsa upp sina betyg. Trots svårigheter som hon mötts av och problemet med att inte förstå skolans koder, skuldbelägger hon till stor del sig själv. Alltså jag får ju skylla mig själv egentligen, jag är... allting är ju på mig. Jag har ju bara skitit i det. Samtidigt beskriver hon upplevel- sen av att inte ha blivit förstådd eller lyssnad till och det egna ansvarstagandet har blivit för tungt. Hon ”tar studenten” med sina klasskamrater, men i bagaget saknas ett fullständigt gymnasieprogram. Det samlade betygsdokument omfat-

tar 25 kurser, men förhoppningarna om bättre betyg212 _{har blivit grusade.} glenn

Glenns val av den teoretiskt inriktade varianten av gymnasieprogrammet föranle- der gymnasieskolans SYV att lyfta honom i överlämningskonferensen. Meritvärdet anses ligga i underkant213 _{och hon påpekar att man nog bör vara observant på}

honom. Enligt grundskolans personal finns däremot inte några noteringar. Han finns inte ens bland de tveksamma. Det visar sig så småningom att komma i tid, ha kontroll på datum, materiel, information etc inte tillhör hans starka sidor. Under perioder när hälsan vacklar, är det mycket svårt för honom att klara krav av detta slag.

Det är först på våren i ettan som Glenns namn dyker upp på klasskonferenser och han mår allt sämre, vilket visar sig i större frånvaro under vårmånaderna och han kommer efter i kurser. Kontakterna mellan skola och hemmet tätnar. Klass- föreståndare, med särskilt ansvar för Glenn, är Rebecka och hennes mailkontakt med föräldrarna pågår kontinuerligt. Vissa kurser förlängs och extra arbetsinsatser under sommaren gör att Glenn är ”ikapp” när höstterminen startar. Vid en till- bakablick efter första sommarlovet uttrycker han att frånsett lite stress till och från, så är han nöjd med den hjälp och uppmärksamhet han fick i ettan. Han ser med tillförsikt fram emot år 2.

Den tid som följer kännetecknas av upp- och nedgångar. I perioder av dals- änkor, har klassföreståndaren en tät kontakt med Glenn, där han får stöd genom att det skapas en tydlig, konkret struktur för hur han ska jobba, med vad och när. Därtill sker upprepade uppföljningar. Kontakten med hemmet fortsätter och un- der loven finns föräldrarna för att stötta Glenn så han kommer till skott med sina uppgifter214_{. Det tredje årets praktikperioder och specialiseringskurs kommer att}

få särskild betydelse och utgör således en vändpunkt för honom. Det stora intresse som väcks för inriktningen ökar motivationen och framtidsplanerna ändras. Peri- 212 I sex kurser uppnår hon VG, tio kurser blir godkända och nio icke godkända. Ej godkända kurser: engA, maA, nkA, reA, idrott och hälsaA, projektarbetet samt tre kurser i karaktären. Hen- nes kurser motsvarar totalt 1900p.

213 Vid höstterminens slut i år 9 ligger det på 170p. Han sägs inte ha fixat svenskan på hösten, men han kommer att bli godkänd till våren. Det slutliga meritvärdet uppgår till 190poch därmed har Glenn det näst högsta meritvärdet inom ramen för fallstudiegruppen.

214 Glenn berättar till exempel hur hans farsa tvingade honom att sitta uppe tills en deluppgift i

prövningen av svenska B-kursen var gjord, vilket Glenn tycks vara mycket tacksam över. Genom detta lyckades han få sitt betyg i kursen. Vid ett annat tillfälle gjordes en inlämningsuppgift under bilresan till ett semestermål.

odvis har skolgången kännetecknats av hög frånvaro, men i trean konstaterar lära- ren (Ronny) i specialiseringskursen: Du sitter ju där varenda timme! Du har gjort ett skitbra jobb nu alltså på den här kursen å så. Under den avslutande praktiken får han mycket beröm. Hans goda förmåga att läsa av människor uppmärksammas215

och handledaren menar att han kan anpassa sig och vara smidig. Han är jätteduktig tycker jag. Å han är intresserad (…) tar egna initiativ. Det tycker vi är kanonbra! (…) Du kommer i tid å du har vart här varenda dag (…) jag är jättenöjd med dig! Hand- ledaren framför vidare att Glenn fungerar bra i personalgruppen. Det kan va ganska tuff jargong bland personalen så, men där har du lyckats hävda dig här, å våga säga till om nå´n resonerar fel om nå´t så. Det här är en plats som Glenn fortsättningsvis vill arbeta på. Det är den bästa praktik jag har vart på, tror jag. Ronny uttrycker också sin glädje över Glenns förmågor och hans utveckling. Han ger honom en eloge för den mognad han har visat i samtalet om de människor man möter i jobbet.

Vid den sista klasskonferensen meddelar klf (Rigmor) att det finns inga S i Glenns betyg och Rebecka uttrycker sin glädje över hans prestationer. Därför ser jag ut som jag gör! (…) Han går ut med flaggan i topp! Han har gjort super ifrån sig! Genom Glenns försynta hållning lyser en viss stolthet när han kommer ut från Granvik med sitt slutbetyg på studentdagen. Han når emellertid inte riktigt upp till grundläggande behörighet för högskolestudier216_{, men har å andra sidan betyg}

i flera ämnen som ofta krävs för tillträde till högskolan utöver den allmänna behö- righeten, såsom engelska B, matematik B och historia A.

tommy

Den mest omfattande överlämning som sker från grundskola till gymnasieskola i gruppen av fallstudieelever rör Tommy. Grundskolans personal säger bl a att han behöver mycket stöd, riktlinjer och uppföljning. Han har svårt att välja, be- höver styras och sägs följa minsta motståndets lag. Tommy jobbar ibland, ibland inte, beskrivs som humörsstyrd och klarar inte konflikter på ett bra sätt. Med stöd klarar han det mesta. Om den sociala situationen sägs att han sköter hemmet själv. Grundskolans åtgärder har bestått i små grupper, i matte men även i engelska. Han har fått muntliga prov, lärarstöd och läxhjälp. Gymnasieskolans personal får en tydlig uppmaning: Viktigt att han blir sedd! En skriftlig dokumentation lämnas, inklusive fem bilagor avseende olika ämnen. Grundskolan bedömer att 215 Praktikplatsen tillhör ett specifikt område som ställer höga krav på personalens lämplighet.

216 82% av Glenns sammanlagda kurspoäng (26 kurser) är minst godkända. Det saknas en 50-poängskurs för ett fullständigt gymnasieprogram. Fem kurser ligger på MVG/VG-nivå, 16är godkända och resterande fem är IG.

Tommy har

kapacitet att nå målen i alla ämnen, men pga av frånvaro, motivationsbrist, brist på uthållighet har han ej klarat detta. Har under skoltiden till och från varit utsatt för mobbning. I åk 8, 9 har situationen ändrats. Tommy behöver mycket vuxenstöd och struktur samt tydliga normer i vad som förväntas av honom.

Dokumentationen som finns arkiverad på grundskolan rör främst situationen i år 9, men den antyder att problemen varit större under tidigare år.

Tommys val av gymnasieprogram grundar sig i ett intresse för karaktärsäm- nena och den bransch han kommer att utbildas för. Grundskolans praktiska ämnen, hemmet och olika jobb som han haft på kvällar och helger har utgjort inspirationskällor. Han har inte valt några andra alternativa program. Detta är den enda utbildning han kan tänka sig och två veckor före skolstart kommer han in på en reservplats. Han säger sig ha haft en känsla att det ska gå, även om ingångsläget inte var bra. Jag hade ju dåliga betyg i det mesta217_.

Tommy går i en av tre klasser som ska läsa den yrkesorienterade inriktningen på programmet. Schemat för år 1 är mycket luftigt under senare delen av veckan, vilket kan inbjuda till att man som elev väljer att hoppa över en och annan lek- tion218_{. Vid upprepade lektionsbesök som jag gör under det första året, saknas}

ofta Tommy. När han sent omsider påträffas i det praktiska arbetet är han aktiv i sina arbetsuppgifter och jobbet tycks flyta bra. Mot slutet av det första året sätts hot in på begäran av Tommys hemkommun, enligt SYV. Hotet består i att han inte ska få flytta upp till år två, vilket innebär att han får sluta på programmet eftersom hemkommunen i ett sådant läge vägrar betala för honom219_{. Tommy}

tar varningen på allvar. Han känner oro, är stressad och kämpar intensivt för att hålla sig kvar. Han jobbar in i det sista i Stugan för att klara av sina inlämnings- uppgifter och prov.

Tommy säger att han inte har talat om för lärarna varför han är så mycket frånvarande, att det beror på jobbet. Jag har ju ringt å sjukanmält mig dom da- garna jag har jobbat. Han berättar om det ekonomiska ansvar han delvis har för, inte bara sig själv, utan också för familjen i övrigt. På hans lott faller även skötsel av hemmet. Frånvaron sjunker under andra året när han ges möjlighet att 217 I slutbetyget från grundskolan nådde han 100 poäng fördelade på två VG och sju G. Betyg saknades således i sju av grundskolans ämnen.

218 De praktiska karaktärsämnena ligger under veckans två första dagar och under resterande dagar läser eleverna A-kursen i matematik, svenska och engelska. Därtill kommer en idrottslektion och ett par arbetspass som fylls av karaktärsämnen (teori).

219 Detta skulle tvinga honom att flytta till sin egen kommuns gymnasieskola. Det skulle leda till ett programbyte.

bo närmare skolan under vardagarna och slipper de långa resorna. Nya svackor inträder under år tre. Kurser från första året släpar fortfarande efter och nya riskerar fylla på.

Tommy säger sig inte ha förstått att kärnämnena skulle ingå i gymnasieskolan eller att det skulle vara så mycket teori överhuvudtaget. Det var ju precis att jag fick godkänt i matte, svenska. Jag fick ju godkänt i matte å svenska, tack vare att dom ville va snälla, för dom visste att jag ville gå på programmet. Läsningen är jättesvår och det går långsamt. En svårighet som har följt honom genom grundskolan. Tommy upplever att han inte har några problem med det praktiska. Är han bara närvarande så klarar han det. Praktiskt är jag hur bra som helst, men teoretiskt - det går käpprätt åt helvete. Det går inte. Om de teoretiska inslagen inom karaktärsäm- nena säger han: Men jag klarar inte dom. Det är alltså på gränsen att jag gör det, å då drar jag stenhårt på det praktiska å då blir det ett bra betyg. Beträffande kursen i naturkunskap A, berättar Tommy att han hade vissa IG inom NO på grund- skolan220 _{och det skapar problem. När man kommer hit så tycker man att alla kan}

det mesta, å dom har ju vart med på dom lektionerna i grundskolan, men det har