3.1. Metoddesign och datainsamling
För att studera fenomenet och uppnå syftet med studien har en kvalitativ studie genomförts i form av intervjuer med aktörer på obligationsmarknaden. Valet av metod beror på att det som vill uppnås med studien är att beskriva aktörernas motiv, men också försöka förklara det, vilket gör att det är önskvärt med djupgående förklaringar från respondenterna.
Den kvalitativa forskningsansatsen är att föredra då studien syftar till att förstå ett fenomen och dess kontextuella sammanhang. Den kvalitativa ansatsen är en forskningsstrategi som är av tolkande natur, det är oftast ett induktivt synsätt på relationen mellan teori och forskning, där forskaren utgår från verkligheten, empirin i en studie, och sedan försöker arbeta sig mot en teori (Bryman & Bell, 2013). I uppsatsen har arbetet pendlat mellan teori och empiri, vilket blir en abduktiv ansats. Anledningen är att teori först har hittats för att försöka ge en bakgrund till fenomenet innan intervjuerna börjat, men under intervjuerna har diskussioner utvecklats som gett nya synsätt och gjort att ytterligare teorier har behövts, vilket resulterat i en den här pendlingen mellan teori och empiri (Bryman & Bell, 2013).
Att göra kvalitativa intervjuer innebär att studien kan gå djupare in på hur individerna uppfattar fenomenet som studeras och hur de tolkar problematiken kring det. Detta leder till stora chanser att få nya synsätt på problemet som inte reflekteras över innan, vilket kan ge större förståelse (Bryman & Bell, 2013). Studien har gjorts i form av semistrukturerade intervjuer, där ett antal frågeställningar har förberetts som har med studiens syfte att göra, men där det även ges möjlighet för respondenten att utveckla sina svar och förklara hur deras uppfattning ser ut och varför (Bryman & Bell, 2013). Att göra intervjuerna på det här sättet gör att det blir svårt att generalisera svaren från olika respondenter, men målet med studien är inte att kunna generalisera utan hellre få ingående förklaringar på hur våra respondenter upplever fenomenet.
Den semistrukturerade intervjun passar studien, då det är specifika områden som ska täckas i varje intervju, så genom att ha en semistrukturerad linje att gå
efter så kommer fokus läggas på att få med de svar på de frågor som behövs för studien, samtidigt som det finns utrymme för tankar och åsikter som kan fördjupa förståelsen för det fenomenet som undersöks, samt skapa nya tankesätt och diskussioner som kan tillföra nytta till arbetet.
Sju individuella intervjuer genomfördes med respondenter som alla jobbar hos olika fondbolag, samt en gruppintervju där tre anställda från samma företag deltog. Gruppintervjun gav mer tydlighet och mindre långa utlägg som frångick ämnet, dock kan detta resultera i mindre nyans och kan ha effekt på ärligheten. Rätt respondent fick svara på rätt fråga då de skickade vidare mellan varandra, vilket resulterade i rakare svar och en professionell ton.
Respondenterna fick ta del av intervjuguiden i god tid innan intervjun skulle genomföras, tillsammans med en samtyckesblankett att skriva under för att godkänna hantering av personuppgifter. Alla intervjuer genomfördes individuellt via telefon. Telefonintervjuer har inneburit att intervjuerna kunnat genomföras oavsett vart respondenterna befann sig, så ingen geografisk begränsning behövts göras och har varit mindre tidskrävande än att genomföra intervjuer på plats (Bryman & Bell, 2013). Respondenternas expertkunskaper och erfarenheter väger tungt för studien då de är framträdande på marknaden för gröna obligationer och telefonintervjuerna kan således motiveras ur detta hänseendet.
Dessa intervjuer pågick alla i ca. 30 minuter var, med ca. 5 minuter introduktion, där en intervjuare höll i större delen av intervjun och ställde frågorna, medan den andre lyssnade aktivt och kunde flika in eller lägga till saker vid behov. Detta för att det inte skulle bli så rörigt som om alla hade försökt prata samtidigt. Under intervjun användes en blandning av öppna, mer introducerande frågor, samt mer specifika och slutna frågor (Ekengren, 2014).
3.2. Urval
Det var viktigt att respondenterna hörde till de som är insatta och arbetar med eller ansvarar för gröna obligationer för att få en så bra inblick som möjligt (Bryman & Bell, 2013). Därför valdes respondenter som arbetar med förvaltning av fonder som investerar i gröna obligationer och är de som besitter kunskap inom ämnet som ska studeras. Till att börja med söktes olika fonder upp där det framgick att de investerar i gröna obligationer, för att direkt kontakta förvaltaren av den fonden. Några respondenter hittades genom artiklar där fondförvaltare uttalat sig om gröna obligationer och hur de arbetar med dessa. Detta gjorde att kontakt kunde göras till specifika förvaltare som synts i olika medier. I vissa fall har kontakten skett genom presskontakter på olika fondbolag för att få förslag på respondenter som kan ha insikt i ämnet, då det i vissa fall inte går att utläsa vem som jobbar med dessa frågor i fondbolaget.
På grund av den osäkra situationen på marknaden under Covid-19 perioden har flertalet förvaltare tyvärr avböjt intervjuförfrågan på grund av tidsbrist och därav har urvalet i vissa fall fått anpassats. I något av dessa fall har kontakt föreslagits med någon annan på företaget som kanske inte har samma insyn i handeln med gröna obligationer, men ändå kunnat svara för företagets syn på fenomenet, vilket så klart påverkar vilken pålitlighet svaren har, men trots detta har ändå intressanta och bra svar fåtts.
I arbetet med urvalet önskades det att få en viss bredd av respondenter, därav kontaktades förvaltare med lång erfarenhet, likväl som några med lite kortare erfarenhet, samt att alla respondenter kommer från olika fondförvaltningsbolag. Den typen av urval som har gjorts ger dock inte möjlighet till generalisering och kommer inte representera hela populationen (Bryman & Bell, 2013), men målet med dessa intervjuer är inte att kunna generalisera. Avsikten är att gå in på djupet och få ingående svar från ett fåtal personer för att kunna förklara hur en situation ser ut (Bryman & Bell, 2013).
Tabell 1: Presentation av respondenter
Namn Företag Befattning Datum för intervju
Helena Lindahl SPP/Storebrand Senior
portföljförvaltare
2020-04-01 Anders Bewitz Folksam Ansvarig
ränteförvaltning
2020-04-06 Mona Stenmark Carnegie Fonder Ränteförvaltare 2020-04-06 Emelie Aulik Danske Bank Ränteförvaltare 2020-04-07 Vilhelm Böhme Enter Fonder Hållbarhetsansvarig 2020-04-08 Cecilia Dahlstedt
Myrgård
Daniel Karlgren Sanna Petersson
Captor Ränte- och
kreditförvaltare Förvaltningschef Hållbarhetsansvarig
2020-04-08
Fredric Nyström Öhman Chef ansvarsfulla investeringar
2020-04-14 Karin Haraldsson Lannebo Fonder Ränte- och
kreditförvaltare
2020-04-16
3.3. Dataanalys
Analys av data från en kvalitativ studie som gjorts genom intervjuer sker ofta genom kodning. Kodning innebär att forskaren bryter ner informationen från intervjun till mindre delar och namnger dessa utifrån vad informationen handlar om och vad den representerar (Bryman & Bell, 2013). Detta är också så som den insamlade datan har bearbetats, eftersom det är ett bra sätt att bryta ner stora mängder information till något mer lättöverskådligt och därigenom tydligt se vad som är relevant för att svara på syftet med studien.
Arbetet med att analysera den data som har samlats in börjades med att transkribera alla intervjuer, dessa spelades in och därför transkriberades ord för ord. Målet här är inte att renskriva eller på något sätt ändra det som sagts, utan för att få med de exakta uttryck som användes och tid har lagts på att få med alla detaljer, så inte någonting missas som kan vara av betydelse. Att skriva ut intervju gör det enklare att noggrant kunna analysera vad respondenterna sagt och det blir även enklare att gå igenom hela intervju flera gånger och hitta specifika citat (Bryman & Bell, 2013). Efter detta följde en systematisk genomgång av varje transkript av intervjuerna för att leta efter uttryck, eller citat, som hör ihop för att kunna kategorisera och strukturera innehållet. Till en början gjordes en öppen kodning av intervjuerna, där reducerades mängden data genom att sortera de enheter som hör ihop och sammanfatta dessa. För att göra detta så utgick analysen från en tabell där det sattes in citat från alla intervjuer och sedan sammanfattas det innehåll som relaterade till varandra genom att sätta etiketter på dem, eller koder. Koderna som hörde ihop samlades sedan under en kategori, för att sedan samla kategorier under breda teman. Detta skapar en god struktur för empirin och gör det enklare att se mönster samt likheter och skillnader i hur respondenterna upplever fenomenet.
Tabell 2: Exempel på kodning
Tema Kategori Kod Data
Motiv Sociala Hållbarhet R1 “man driver ett mer sofistikerat hållbarhetsarbete, det är ju det jag är ute efter och att
man gör
investeringar, som tar bort liksom det totala
resursslöseriet och bygger oss bort från beroendet av fossila bränslen” R2 ”vi vill ju vara ett hållbart bolag”
Kunder R2 ”upplever med våra kunder är att det är ju väldigt viktigt med hållbarhet”
3.4. Studiens tillförlitlighet
Reliabilitet är ett viktigt kriterium för att få en uppfattning om kvaliteten på en studie, det är ett mått på trovärdigheten i studien. Reliabilitet visar graden av möjlighet till replikering, huruvida studien kan genomföras igen och då generera samma svar och slutsatser (Bryman & Bell, 2017). Detta betyder att om studien skulle genomföras vid ett senare tillfälle så kan forskare få fram samma resultat.
Genom användande och sedan presentation av intervjuguiden blir det lättare att replikera studien, guiden är utformad utifrån frågeställningarna och alla respondenter har tagit del av samma intervjuguide för att kunna få jämförbara svar. Detta medför att användandet och inkluderingen av intervjuguiden stärker studiens reliabilitet. Studien har gjorts genom semistrukturerade intervjuer vilket kan minska studiens replikerbarhet, då det är möjligt att respondenterna besvarar frågor på olika sätt vid ett annat tillfälle eller om frågorna ställs i en annan ordning. Om följdfrågor ställs spelar detta även roll, dessa kan göra att intervjun gått in på områden som inte intervjuguiden innefattar. Användning av intervjuguiden där vissa frågor överlappar varandra, samt följdfrågor har dock använts för att säkerställa att respondenten fått chans att beskriva sitt perspektiv.
Reliabiliteten skulle kunna påverkas negativt av att marknaden för gröna obligationer är i en utvecklingsfas. Det sker stora förändringar på marknaden för gröna obligationer, standarder och riktlinjer utvecklas och kunskapen hos aktörerna på marknaden utvecklas. I denna fas kan mycket hända inom de närmaste åren, det innebär att respondenterna mycket väl kan besvara frågorna annorlunda om några år.
Validitet innebär att en studie faktiskt mäter det den avsett att mäta och om slutsatserna som har genererats från materialet är sammanhängande (Bryman & Bell, 2017). För att uppnå validitet har fokus varit på att litteraturstudien innefattar ämnesområden kopplade till problematiseringen och studiens syfte. Kunskapen från litteraturstudien ligger sedan till grund för utformning av intervjuguiden. För att intervjuguiden skulle stämma överens med studiens syfte bearbetades den flera gånger, med genomgång med handledare och genom en testintervju. I denna testintervju så intervjuades en respondent för att se om guiden behövdes ändras för att få de svar som kan uppfylla studiens syfte. Att dra generella slutsatser från intervjuer med att litet antal respondenter är svårt, då dessa inte är representativa för hela populationen (Bryman & Bell, 2017). I kvalitativa studier är det därför svårt att göra omfattande generaliseringar eftersom de som valts ut som respondenter i studien besitter specifik kunskap inom det området. Valet av respondenter har fallit på de som är aktiva på den gröna obligationsmarknaden och besitter kunskap om denna. Genom att välja respondenter från olika fondbolag med olika lång tid på marknaden är målsättningen att respondenterna kan bidra med olika synvinklar. Trots det är det svårt att dra generella slutsatser om alla aktörer på marknaden.