Denna del beskriver våra vetenskapsteoretiska utgångspunkter, att vi skrivit på uppdrag av en organisation, metodförfarandet, kodningsprocessen, kvalitetskriterier, kritik emot metoden samt etiska reflektioner.
5.1 Vetenskapsteoretiska utgångspunkter
Studien utgår ifrån ett ontologiskt antagande om att verkligheten är beroende av
observatören (Bryman 2018). Detta eftersom det är respondentens upplevda verklighet som undersöks. Studien utgår vidare från det epistemologiska perspektivet interpretativism, eller tolkningsperspektivet. Detta skiljer sig från den naturvetenskapliga synen genom att samhällsforskning vill förstå och lyckas fånga den subjektiva innebörden av social handling (Bryman 2018). Med studien ville vi öka vår förståelse för hur medarbetare upplever sitt yrke, exempelvis hur de beskriver sina handlingar i relationen mellan brukare och assistent.
Utgångspunkten i arbetet var induktiv, vilket innebär att vi under studien inte haft en teori att utgå ifrån. Istället förhöll vi oss empirinära och att det var empirin som förde fram en ny teori (Bryman 2018). Grundad teori, vilken använts som inspiration och
arbetsredskap, karakteriseras oftast av att vara induktiv. Anledningen till detta är att forskaren närmar sig ämnet med ett blankt sinne och låter empirin välja vägen (Kvale &
Brinkman 2019). I analysen av resultatet har vi sedan övergått till ett deduktivt
förhållningsätt. Detta eftersom vi analyserat den framtagna teorin med hjälp av två olika teorier. Ett deduktivt förhållningsätt i socialt arbete innebär att utgå ifrån redan generella begrepp i befintliga teorier och använda sig av de i analysen (Bryman 2018).
Vi har använt oss av ett kvalitativt tillvägagångssätt i studien, med hjälp av intervjuer som insamlingsmetod. Ahrne och Svensson (2011) skriver att kvalitativ forskning öppnar upp möjligheter för forskaren att komma nära människorna och den miljö som undersöks.
Denscombe (2018) menar att en kvalitativ ansats bygger på förståelse för människan, dess norm och upplevelser. Alla dessa komponenter var just det vi ville åt. Valet av metoden gjordes därför att vi ville förhålla oss empirnära. Vi ansåg att angreppssättet, där en redan befintlig teori används, inte skulle gett materialet det utrymme det förtjänar.
Området vi valde att undersöka var ett litet område inom en stor organisation.
Metodvalet skapade möjligheter att ta fram en lokal teori, vilken kan förklara lokala fenomen inom organisationen. Datainsamling i form av intervjuer valdes därför, då detta gav oss respondenternas subjektiva upplevelser. Enligt Bryman (2018) kan resultatet av metoden “grundad teori” leda till två typer av teorier, vilka kan relateras till olika abstrakta, teoretiska nivåer; faktisk teori eller formell teori. Den förstnämnda är mer vanligt förekommande inom denna typ av forskning och kan förklara teoretiska relationer inom ett faktiskt område. För att en teori ska ses som formell behöver forskarna pröva sin teori i forskning på andra områden, för att se om den även är tillämpbar där.
5.1.1 Grundad teori
Grundad teori togs ursprungligen fram av Glaser och Strauss (1967) där angreppssättet visar hur teorier formuleras med hjälp av insamlad data (Glaser & Strauss 1967). Efter att deras bok The discovery of grounded theory: strategies for qualitative research publicerats 1967 uppstod meningsskiljaktigheter och de två författarna vidareutvecklade metoden var för sig på olika sätt (Bryman 2018). Bland annat utvecklade Kathy Charmaz (2006) en riktning på grundad teori som förespråkar förförståelse inför forskning. Hon har även utvecklat andra begrepp på faserna under kodningsprocessen (Charmaz 2006). Begreppet grundad teori har kommit att bli en levande debatt om vad det faktiskt innebär. Många forskare har därför valt att skriva ut vilken version de följer under sin forskning (Bryman 2018). Vårt arbete kommer inte ingående gå in på de olika varianterna av grundad teori som vidareutvecklats genom åren. Anledningen är att vi valt att främst inspireras av metoden. Emellertid finns det två komponenter vilka de flesta forskare som använder metoden är överens om (Denscombe 2018). Den ena är teori och den andra är grundad.
Grundad teori innebär att forskaren vill med sin insamlade data generera nya teorier.
Teorierna skall vara grundade i situationer i det verkliga livet. Skillnaden emellan grundad teori och andra metoder är att forskning i andra metoder styrs eller uppkommer ur redan befintliga teorier. Grundad teori har bakgrund i det större perspektivet symbolisk
interaktionism. Detta perspektiv är en kvalitativ metodologisk riktning för
samhällsvetenskap och antropologi, uppkommen ur en socialpsykologisk/sociologisk strömning. Inspirationen till symbolisk interaktionism är amerikansk pragmatism;
sanning genom praktisk användbarhet, att använda enskilda fall istället för massdata och förespråkande av kvalitativ forskning framför kvantitativ (Alvesson & Sköldberg 2017).
Grundad teori är en populär metod främst i samhällsvetenskaplig forskning där mänskligt samspel studeras. Metoden är flexibel därför att möjlighet till förändring av materialet ges under hela processens gång Denscombe (2018). Exempel på detta ses i att
intervjuerna startade med hjälp av en ursprunglig intervjuguide. Allt som empirin insamlats ströks frågor inte gav ny information och andra frågor tillkom. Denscombe (2018) skriver att grundad teori är som att gå på upptäcktsfärd, det dyker hela tiden upp nya ledtrådar att följa längs vägen. I grundad teori börjar arbetet direkt i den råa data från empirin, på så sätt växer teorin fram. Processen håller på under hela forskningens gång.
5.1.2 Kritik mot grundad teori
Grundad teori tar inte hänsyn till bredare kontextuella förhållanden, vilka skulle kunna påverka teorigenereringen (Denscombe 2018). Exempel på det, sett till undersökningen, är att metoden inte tar hänsyn till om det exempelvis finns politiska eller ekonomiska faktorer som kan påverka. Vidare kritik som riktats emot grundad teori är just det faktum att det är svårt att lägga sin förförståelse åt sidan, att det alltid färgar forskningen i någon nyans helt omedvetet (Bryman 2018). Mer kritik som riktats mot grundad teori är att det inte går att planera forskningen i förväg. Den resa som grundad teori erbjuder är inte utstakad i storlek, slut eller vilket håll den går åt (Denscombe 2018). Slutligen riktas även kritik emot kodningsprocessen där kodningen kan göra att delar tas ur sitt sammanhang och på så sätt går viktiga delar förlorade. (Bryman 2018).
5.2 Uppdragsbaserat arbete
Paulsson (2020) skriver att ett uppdragsbaserat arbete är ett uppdrag där en organisation i privat eller offentlig sektor vill ha hjälp med att undersöka ett visst ämne, ämnesområde eller står inför ett praktiskt problem de behöver hjälp med. Uppsatsen har tagits fram dels för oss själva, men även för socialförvaltningen i Halmstad kommun. Detta efter att vi sett en annons där Halmstad kommun sökte studenter för att undersöka ett område inom personlig assistans. Att göra en uppdragsbaserad uppsats är oftast en fördel för studenterna, vilka kan se detta som ett privilegium, en chans till arbete, eller extra meriter hos organisationen (Paulsson 2020). Den initiala tanken var att uppdraget
förhoppningsvis skulle leda till arbete efter examen. Studenterna får efter att uppdraget är accepterat, göra vissa förändringar av det ursprungliga ämnet, ifall detta är förankrat hos uppdragsgivaren (Paulsson 2020). Under det första mötet med uppdragsgivaren gjordes förändringar av den ursprungliga frågeställningen, då den var för stor sett till tid och nivå på arbetet. Vidare är det enligt Paulsson (2020) studenternas uppgift att se till att arbetet blir utfört och uppnår akademisk standard för godkänt betyg. Studenter, vilka skriver ett uppdragsarbete, har i praktiken en formell och en informell handledare. Den formella handledaren studenterna tilldelats av skolan är den de främst skall svara till. Studenterna väljer själva om de vill lyssna till uppdragsgivaren, men de gör klokt i att ta goda råd och hjälp av dem. Vi valde under arbetets gång att lyssna till den informella handledaren och på så sätt fått bra respons och hjälp. Uppdragsgivarna har formuleringsprivilegiet och studenterna genomförandeprivilegiet (Paulsson 2020).
5.3 Tillvägagångssätt
Urvalet startade den dagen vi fick uppdraget, som söktes på Halmstad kommuns
hemsida. Socialförvaltningen i Halmstad kommun ville med hjälp av studenter undersöka
ett område inom personlig assistans. Frågeställningen de initialt utannonserade var mycket större än den som var möjlig för oss att genomföra. Relaterat till uppsatsens storlek och begränsning i tid behövdes den smalnas ner. Urvalet blev därför
medarbetarna inom yrkeskategorin personlig assistans. Detta gjordes i samråd med den informella handledaren på socialförvaltningen, under det första mötet. Under detta möte efterfrågades även ett kontor på socialförvaltningen, där intervjuerna kunde utföras.
Kontoret efterfrågades eftersom det uppleves kunna skapa en bekant och trygg plats att generera bra empiri på. Denscombe (2018) menar att enligt grundad teori väljs platsen för insamlingsmetoden ut subjektivt, där målsättningen är att tillföra information vilken genererar i teori. Kontorets placering var i de lokaler som respondenterna har som bas att utgå ifrån. Ahrne och Svensson (2011) problematiserar intervjuplatsen och menar att om en intervju inte är knuten till en viss arbetsplats, så kan det bli aktuellt med en intervju i hemmiljö. Hemmiljö kan dock upplevas som mer avslöjande, vilket kan resultera till att respondenter avböjer.
Efter mötet påbörjades arbetet med att nå ut till urvalet. Den informella handledaren skickade i ett första steg ut förfrågningar till enhetscheferna inom personlig assistans.
Frågan gällde vilka de upplevde kunna tänka sig vara intresserade av att ställa upp i undersökningen. Namnen på de personerna skickades sedan tillbaka till den informella handledare vilken utformade ett mail där förfrågan om att ställa upp i undersökningen gjordes och mailades ut till urvalsgruppen. Urvalsgruppen bestod av femton stycken personliga assistenter. Utifrån dessa femton gav elva respons, medan svar från resterande fyra uteblev. Sedan gavs vi tillgång till de elva intresserades epost-adresser vilka det i sin tur mejlades ut personliga förfrågningar till. I dessa epost frågades urvalsgruppen ifall de kunde tänka sig att medverka i vår studie. I samma utskick bifogades även ett
informationsbrev (se bilaga A). Utifrån dessa elva mejl fick vi svar ifrån tio. En avbokade sig medan resterande nio gav svaret att de var villiga att ställa upp i undersökningen. De respondenter som svarade snabbast via mejl bokades in för intervju. Vi ville börja med en handfull intervjuer, varför fem stycken bokades in och övriga fyra hänvisades till senare kontakt, utifall mer data skulle behövas.
Sedan följde undersökningen den flexibilitet i processen mellan datainsamling och urval, i vilken grundad teori vidkänner. Detta innebär i praktiken att urvalet kan förändras om empirin visar att nya kategorier kan maximeras på andra platser eller med hjälp av andra respondenter (Bryman 2018). Exempel på detta ses i att två medarbetare valdes ut via en personlig gatekeeper. Detta gav oss mer bredd i materialet och ökade studiens
tillförlitlighet. Ahrne och Svensson (2011) menar att vid urvalet är forskaren oftast beroende av hjälp från någon i organisationen som har tillgång till listor av
medlemmarna, vilka studien syftar till att undersöka. Det bästa i de fallen är om forskaren själv får ta del av de listor och själv slumpmässigt välja ut respondenter. Detta minimerar risken för manipulation av vilka respondenter som väljs ut, så att urvalet inte partiskt väljs för att gynna organisationen i fråga (Ahrne & Svensson 2011). Grundad teori kan från start inte förutse varken urval, materialets innehåll eller slut. Det bestäms istället när data inte längre genererar ny information eller bättre uttryckt, styrker analysen. När detta inträffar når materialet en så kallad teoretisk mättnad (Denscombe 2018).
5.4 Studiens respondenter
Respondenternas ålder varierade emellan 37–67 år. Alla respondenter hade vid tillfället en anställning i socialförvaltningen i Halmstad kommun. Flera av respondenterna har genom arbetsgivaren validerat sina kunskaper. Det innebär att den reella kompetensen tas tillvara på och ger en snabbare utbildning till undersköterska. Samtliga av
respondenterna hade erfarenheter av att vid tillfället arbeta med endast en brukare. Två av de sju respondenterna arbetade för en och samma brukare vid tiden för intervjuerna.
Intervjuerna har genomförts med sex kvinnor och en man. Andelen män är något lägre i procent jämfört med Regeringskansliets senaste undersökning från 2020 angående könsfördelningen i yrkeskategorin. Deras siffror visar att 70% av de anställda är kvinnor (Regeringskansliet 2020a), medan vårt urval består av cirka 86% kvinnor. Tabell 1 visar ett tydliggörande av respondentgruppen. I tabellen tas inte kön eller exakt ålder upp, detta för att uppfylla konfidentialitetskravet (Vetenskapsrådet 2012).
Tabell 1. De sju respondenternas anställningstid och utbildning Respondenter Anställd i
kommunen
Utbildning
Respondent 1 19 år Undersköterska
Respondent 2 11 år Komvux undersköterska
Respondent 3 16 år Undersköterska Validering Respondent 4 4 månader Undersköterska
Respondent 5 22 år Undersköterska validering
Respondent 6 18 år Undersköterska Validering
Respondent 7 18 år Undersköterska Validering
Att det i respondentgruppen fanns skillnader i bakgrund och yrkeslivserfarenhet är enligt grundad teori positivt eftersom grundad teori förespråkar maximering av skillnader i urvalsgruppen. Detta gör att insamlad data varierar ytterligare (Bryman 2018).
5.5 Intervju
Empiri har inhämtats från sju stycken semistrukturerade intervjuer, med öppna frågor.
Öppna frågor valdes därför att vi ville få mer öppen och djupare information utav respondenterna, i enlighet med grundad teori (Bryman 2018). Frågeställningarna i intervjuguiden (se bilaga C) var därmed formulerade för att försöka inhämta stor mängd beskrivande data. Intervjuguiden har under arbetets gång förändrats. Exempelvis har frågor dragit ifrån eller lagt till, i syfte att inhämta så mycket information som möjligt från respondenterna. Ett exempel på en fråga som lades till; “Vad arbetar du med om fem
år?”. Den frågan lades till för att undersöka respondenternas trivsel på arbetsplatsen och deras framtidsplaner. Vidare exempel på fråga vilken lades till var; “Vad är det som motiverar dig till att arbeta som personlig assistent?”. Exempel på fråga vilken drogs bort var “Upplever du dig haft bättre relation med någon annan brukare än den du har idag?”.
Den sistnämnda fråga togs bort då den upplevdes som oetisk. Under intervjuerna har det även ställts följdfrågor för att ytterligare nyansera respondenternas öppna svar. Detta var möjligt eftersom vi valde semistrukturerade intervjuer (Bryman 2018). Datainsamlingen vid grundad teori skall ses som kumulativ vilket innebär att all insamlade data ses som växande och bygger en stark grund till de kategorier som tas fram (Denscombe 2018).
Insamlingen av empirin går från bred till djup, vilket i praktiken ofta innebär att de första intervjuerna innehåller fler frågor än vid senare skeden. Allt eftersom processen pågår försvinner således överflödiga frågor, medan kvarvarande frågor kan justeras för att ge bättre förutsättningar för djupare svar.
5.6 Datainsamling
Eftersom den första respondenten tillkom via en gatekeeper, fick den respondenten själv välja plats för intervju. Hen valde i sitt privata hem. Under den intervjun kunde endast en av oss medverka. Inspelningen gjordes med hjälp av en mobiltelefon. Eftersom hen inte var utvald av den informella handledaren hade hen inte tagit del av vårt informationsbrev (se bilaga A). Därför startade intervjun med att respondenten fick läsa
informationsbrevet. Därefter presenterade studenten sig själv, information om de fyra etiska principerna delgavs och att intervjun skulle spelas in på en mobiltelefon. Hen blev vidare tilldelad en samtyckesblankett, vilken hen skrev under (se bilaga B). Vidare gavs även information om att hen fick skriva upp en timma på sin lönelista avseende intervjun. Ahrne och Svensson (2011) skriver att det kan vara en fördel att ge respondenten en liten gåva i gengäld, som bevis på uppskattning.
De andra sex intervjuerna gjordes på det tilldelade kontoret på socialförvaltningen. Dessa intervjuer följde samma linje från start, som beskrivet ovan i den första intervjun.
Eftersom Tina har jobbat i socialförvaltningen som vikarie tyckte vi att det var bäst att Stina genomförde intervjuerna, detta på grund av att Tinas förförståelse skulle kunna påverka utformningen av följdfrågor. Tina satt med under alla intervjuer och antecknade memon på en dator, vilket innan intervjun förtydligades för respondenten.
Intervjusituationerna har alla varit genomtänkta, på det sätt att det har funnits en medvetenhet kring valet av platser i rummet. På så vis minimerades effekter av ojämna maktförhållanden (Ahrne & Svensson 2011). Detta gjordes genom att Stina placerade sig med respondenten vid ett skrivbord, medan Tina satte sig på avstånd i ena hörnet av rummet. Detta var även ett medvetet val relaterat till den rådande pandemin. Vidare presenterade vi oss själva kort och berättade om våra erfarenheter inom arbetet. Detta för att skapa en kontakt. Ahrne och Svensson (2011) menar att intervjuarens
förhållningsätt vid mötet mellan respondent och intervjuare är att skapa en likhetskänsla.
Alla sju intervjuerna varierade i tid, och tog mellan 30 minuter och två timmar. Ahrne och Svensson (2011) skriver att det är energikrävande att intervjua, och för att kunna
hålla nivån på intervjun uppe är det att föredra att avsätta en fast tid för intervjun och försöka att hålla sig till den. Vidare menar Ahrne och Svensson (2011) att allt eftersom intervjun fortskrider blir respondenten oftast mer bekväm och svävar ut i sina svar. Vi följde en intervjuguide under intervjuerna, vilken startade med lätta frågor så som ålder, utbildning och arbetslivserfarenheter. Ahrne och Svensson (2011) skriver att intervjuer bör börja försiktigt med enkla frågor, och när kontakt har etablerats kan sedan de svårare frågorna komma. Den allra svåraste frågan i intervjuguiden lades medvetet nästan sist eftersom vi upplevde att den kunde väcka känslor. Den frågan handlade om huruvida respondenten trodde sig arbeta kvar inom organisationen om fem år.
Efter varje intervju ägnade vi flertalet timmar åt att diskuterat dem och jämföra varandras initiala tolkningar av intervjun i sin helhet. Ahrne och Svensson (2011) menar att det är klokt att inte ha för många intervjuer inbokade samma dag eftersom intervjuer är energikrävande och att det är bra att få tid efteråt till diskussion av frågor och material.
5.7 Kodningsprocessen
Den första intervjun genomfördes med enbart en av författarna, varvid memon inte kunde genomföras. Under de efterföljande sex intervjuerna skrev Tina memon och gjorde en första kodning av materialet. Direkt efter intervjuerna har vi använt dessa memon och diskuterat materialet fram och tillbaka med varandra. Memon har sedan följt med som en del i processen då vi har kunnat gå tillbaka och se vad den initiala kodningen var. Denscombe (2018) skriver att anteckningar under datainsamlingen är värdefulla därför att de ger en första känsla för data. Vidare är det viktigt att redogöra processen för metoden och då kan memon vara till hjälp, likt en minnesanteckning.
Arbetet med intervjuerna delades sedan mellan oss båda. Detta eftersom transkribering och kodning tog lång tid. Med hjälp av uppdelningen kunde således tid sparas. Som tidigare nämnt spelades intervjuerna in med hjälp av en mobiltelefon. Vi satt sedan med hörlurar och lyssnade, pausade, återspelade och transkriberade inspelningen tills en motsvarande text hade antecknats digitalt på en dator. Alla ord, samt de pauser som gav betydelse för materialet, transkriberades. Harklande, hummande och hostande sållades bort. Ahrne och Svensson (2011) skriver att det finns olika metoder för att transkribera, men den vanligaste är med hjälp av en uppspelningsmaskin där möjligheten finns att pausa, spela tillbaka, och lyssna. Vidare menar författarna att det är klokt att transkribera sitt eget material för det hjälper forskaren att komma ännu närmare empirin. En av intervjuerna valde vi bägge två att koda för att se om vi kodade materialet på liknande vis. Resultatet av detta visade att vi i det stora hela kodat materialet med likvärdig tolkning.
Kodningsprocessen i grundad teori innehåller tre delar; öppen kodning, axiell kodning och selektiv kodning, och är en av grundad teoris viktigaste process (Kvale & Brinkman 2019).
Steg 1 i kodningsfasen: öppen kodning. Den öppna kodningen av samtliga intervjuer har gått till på så sätt att efter transkriberingen skrevs materialet ut på papper för att markera intressanta stycken av intervjun med olika överstrykningspennor, och beskrev intressanta
delar av innehållet vid sidan av pappret. Ytterligare anledningen till att materialet skrevs ut på papper var för att det var lättare att överskåda texten och gå tillbaka för att jämföra.
delar av innehållet vid sidan av pappret. Ytterligare anledningen till att materialet skrevs ut på papper var för att det var lättare att överskåda texten och gå tillbaka för att jämföra.