2. Metod och material
I detta kapitel kommer metodvalet att presenteras och redogöras för. Analysverktyg för undersökningens intervjuer kommer även att beskrivas samt undersökningens avgränsningar och urval. Kapitelet ämnar även att belysa arbetets tillförlitlighet och generaliserbarhet, etiska riktlinjer och transkribering.
Undersökningsmetod
Denna undersökning ämnar undersöka materialet med hjälp av kvalitativa intervjuer, som är den främsta och mest använda metoden inom kvalitativ forskning.99 Dess inriktning ligger främst på deltagarnas egen livsvärld. Fokus ligger således på deltagarnas egna livsberättelser där deras tolkning, förståelse, perspektiv och upplevelser är i centrum. Intervjuen är således relativt öppen och flexibel vilket är fördelen med kvalitativa intervjuer.100 Den kvantitativa intervjuen tenderar i jämförelse istället att endast fokusera på undersökningens reliabilitet och validitet men är även i jämförelse strängt strukturerad, vilket minimerar dess flexibilitet.101 Bryman hävdar att kvantitativa intervjuer riktar sig främst mot forskarens egna intressen medans den kvalitativa intervjuen riktar sig mot deltagarens upplevelser och perspektiv. Han nämner även att den kvantitativa metoden förhåller sig ytterst nära sin intervjuguide och dess frågor som är noggrant utvalda, vilket innebär att forskaren inte kan ställa frågor som kan dyka upp under intervjuens process.102 Det finns därför en tendens att forskaren blir låst i sin tolkning av materialet. Fördelen med kvalitativa intervjuer blir därför den kvantitativa metodens motsats. Den är mer fri, då forskaren kan utgå från intervjuguiden men även ställa frågor som kan uppstå under intervjuens gång vilket kan höja undersökningens resultat. Forskaren kan komma åt ett större perspektiv som annars inte var möjligt. Den kvalitativa intervjuen blir således relevant och fördelaktig för denna undersökning, då den ämnar undersöka samverkan mellan historiemedvetande och formativ bedömning samt historielärarnas ståndpunkter.103
Det finns flera olika termer för att beskriva och förklara kvalitativa intervjuer, de två
vanligaste är ostrukturerade intervjuer och semistrukturerade intervjuer. För detta arbete har den semistrukturerade intervjuen valts. I en semistrukturerad intervju har forskaren ofta en
99 Bryman A, Samhällsvetenskapliga metoder, 2011. Sida: 412-414
100
Fejes A & Thornberg R, Handbok i kvalitativ analys, 2015. Sida:238
101
Starrin B & Svensson P, Kvalitativ metod och vetenskapsteori, 2006. Sida:19
102
Bryman, sida:412-416
21 intervjuguide som är en lista över teman men även frågor som hen avser att beröra under intervjuns gång. Dock kan frågor som inte ingår i intervjuguiden även ställas och frågorna i guiden kan ställas i en annan ordning.104 Undersökningsmetoden innebär således att
deltagarna fick tillgång till en intervjuguide innan mötet och samtalet. Intervjuguiden innehåller specifika teman och frågor som samtalet kommer att utgå från. Fördelen med den semistrukturerade intervjuen är att forskaren har en tydlig röd tråd som hen kan utgå från men är även tillräckligt flexibel för att ställa ytterligare frågor som inte finns med i guiden. Den ostrukturerade intervjuen valdes således bort då den inte håller någon tydlig röd tråd som kan vara fördelaktig i detta arbete. Utan den röda tråden kan intervjuen gå åt flera olika riktningar vilket kan ge ett större resultat men även ett missvisande. Den semistrukturerade intervjuen känns därav som det rätta valet i denna undersökning.105
Eftersom den semistrukturerade intervjun valdes, innebar det att varje deltagare fick innan samtalet en intervjuguide skickad till dem. Detta för att de skulle få chans att innan intervjun fundera över de teman som finns med i guiden. På så sätt minskar missförstånd gällande de valda teman men möjliggör även för historielärarna att ta med material som kan förtydliga det som intervjuen kommer att behandla.106 Bryman förklarar även att det är viktigt att
intervjuaren inte påverkar deltagarna med sina egna uppfattningar eller perspektiv. Detta är något som denna undersökning förhåller sig till med stor aktsamhet.107
Urval och avgränsningar
För detta arbete har ett målinriktat urval skett. Urvalet baseras således endast på historielärare som är verksamma i den svenska gymnasieskolan eftersom det endast är de som är relevanta för undersökningens syfte. Avgränsningarna blir därför tydliga då det endast är historielärare som arbetar inom den svenska gymnasieskolan som kommer att delta.
Bryman förklarar att det ofta är svårt att innan undersökningens process har startat förutspå hur många deltagare undersökningen behöver, då forskaren aldrig kan veta vad intervjuerna generar.108 Detta har visat sig tydligt i detta arbete eftersom tanken från början var att
intervjua fem historielärare i en vanlig intervju. Två deltagare har valt på grund av tidsbrist att ej medverka i undersökningen längre, vilket innebär att undersökningen har kommit att förändras. Mailintervjuer har således kommit att genomföras, där en testintervju genomfördes 104 Bryman, sida:415-416 105 Ibid, sida:416 106 Ibid, sida:416-435 107
Christoffersen L & Johannessen A, Forskningsmetoder för lärarstudenter, 2015. Sida:83-85
22 för att se dess kvalité som mailintervjun hade. När testintervjun var genomförd kunde det konstateras att dess kvalité var tillräcklig hög för att vara med i undersökningen.
Det är därför fem historielärare som har blivit intervjuade i denna undersökning, varav tre av dem har genomgått en vanlig intervju och de resterande två har genomgått en mailintervju. Nackdelar med en mailintervju är att andra faktorer förutom den muntliga aspekten också faller bort. Den kroppsliga kommunikationen kommer att exkluderas, vilket innebär att jag som forskare går miste om det eventuella kroppsspråket som kan uttryckas vid en vanlig intervju.109 Dock finns det fördelar med mailintervjuer, då fler deltagare tenderar till att kunna vara med i undersökningen. Detta beror ofta på tidsbristen som de deltagande historielärarna har men även den faktorn att de kan delta i mailintervjun när som helst under dygnet. Analysverktyg
Till undersökningens material har grounded theory valts som analysverktyg. Grounded Theory beskrivs av Bryman som en av de vanligaste anlysverktygen inom kvalitativ forskning. Analysverktyget innebär att forskaren använder sig av kodning när hen granskar materialet, som i det här fallet är transkriberingarna från intervjuerna. Kodning är den process som sker när det insamlade materialet skall brytas ner och undersökas.110 Kodningen fyller funktionen att den på ett simpelt sätt organiserar det material som forskaren undersöker. Det hjälper till att kategorisera och åtskilja det forskaren ämnar undersöka. Materialet skall därför kategoriseras för att sedan kunna jämföras. Efter analysen skall forskaren kunna formulera en teori som är ett resultat av kategoriseringen. Grounded theory passar denna undersökning, då det på ett enkelt sätt kan undersöka det insamlade materialet för att sedan skapa egna
kategorier som kan jämföras med den tidigare forskningen.
Bryman betonar även att det finns flera olika sorters kodningar som forskare kan använda sig av. Dock kommer endast öppen kodning att användas i undersökningen, vilket innebär att forskaren undersöker materialet genom en process, där hen först bryter ner data för att sedan studera, kategorisera och gruppera det. När detta sedan är gjort kan forskaren se hur materialet förhåller sig till de valda kategorierna och kan därefter behandla resultatet och jämföra det.111 Valet av öppen kodning grundar sig främst i bristen av erfarenhet av att arbeta med grounded theory. Det vore således överambitiöst att direkt testa någon av de mer avancerade
varianterna, trots att de hade gjort undersökningen betydligt djupare.
109
Kvale S & Brinkmann S, Den kvalitativa forskningsintervjun, 2014, sida:131
110
Bryman, sida:516-517
23 Det som kodningen ämnar uppfylla är teoretisk mättnad. Teoretisk mättnad inom grounded theory innebär två olika skeenden i processen. Dels att forskaren under kodningen kommer till den punkten att det inte längre lönar sig att fortsätta se hur bra materialet passar in i
kategorierna, kategorierna är därför mättade. Den andra punkten innebär att forskaren kan sluta samla in material för att det inte ger någon ny information/data längre, materialet är därför mättat.112
Analysverktyget har fått kritik för att det inte har några avgränsningar. Bryman förklarar att eftersom grounded theory är öppen för tolkning och kan används på flera olika sätt, bidrar det även till att det inte finns några begränsningar på hur man kan använda det. Det kan således tolkas olika vilket kan bidra till att kvalitén på analysen minskas.113 Han poängterar även att alltid när en analys genomförs bör man ha i åtanke att analysen styrs av flera olika faktorer. En av dessa faktorer är forskarens tidigare kunskaper, kunskaper som kan spegla resultatet av analysen, för att forskaren förväntar sig att resultatet skall se ut på ett specifikt sätt. Här måste forskaren vara medveten om hens förkunskaper och hur hen förhåller sig till dessa under analysens process, så att dess resultat inte blir en produkt av forskarens förväntningar.114 Ett annat problem som kan uppstå med grounded theory är att det tenderar till att inte alltid leda fram till en formulerad teori. Bryman hävdar att det oftast är lätt att kategorisera
materialet men att det är mycket svårare att synliggöra en teori i förhållande till kategorierna och begreppen. I denna undersökning finns inte denna risk, då analysen inte ämnar att synliggöra en teori i anknytning till kategorierna. Kategorierna kommer således självt stå för resultatet och dess tolkning.115 Bryman framför även kritik mot detta analysverktyg då han trycker på att det inte alltid är fördelaktigt att koda och skilja begrepp och kategorier åt. Han menar att känslan för det narrativa men även kontexten kan minska om materialet bryts upp för mycket. Detta är därför viktigt att ha i åtanke när analysen genomförs, att ständigt
fokusera på materialets kontext och narrativ så att det inte riskerar att hamna i bakgrunden.116 Kategorier för kodning
I undersökningen kommer två olika huvudkategorier med fem olika begrepp i vardera att användas i förhållande till analysverktyget. De två valda kategorierna är Lévesques fem tankeredskap om hur historiemedvetande skapas samt Wiliams fem nyckelstrategier för 112 Bryman, sida:516-517 113 Ibid, sida:521 114 Ibid, sida:522 115 Ibid 116 Ibid
24 formativ bedömning. Valet av dessa två kategorier grundar sig främst i dess anknytning till skolans styrdokument gällande ämnet historia. I styrdokumenten framkommer det tydligt att såväl formativ bedömning skall integreras i undervisningen, som historiemedvetande.117 Det är därför relevant att utgå från dessa två kategorier då de enligt skolverket skall finnas med i historieundervisningen. Kategorierna är även relevanta för kodningen då de tydligt berör den aktuella forskningen inom dagens skola, där både formativ bedömning som
historiemedvetande ligger i framkant.118 Kategorierna med de totalt tio begreppen är även nära kopplade till undersökningens syfte vilket innebär att dess relevans ökar. Eftersom kategorierna redan har presenterats i forskningsöversikten, behövs det ingen djupare presentation här.119 Dock är det viktigt att nämna att när de två kategorierer har valts ut har andra kategorierer och begrepp automatiskt exkluderats. Konsekvenser av detta kan se olika ut, men risken finns att en del begrepp inte passar materialet som studeras, eller inte ger något resultat. Fördelen med grounded theory är dock att forskaren under hela processens gång kan justera dessa begrepp, vilket minimerar dess risker, men är tidskrävande, då analysen måste bearbetas om.120
Genomförande och transkribering
Deltagarna erhöll en mailförfrågan innehållande information om undersökningens syfte och en förfrågan om de vill vara delaktiga i detta arbete. Mailförfrågan skickades ut slumpvis till olika verksamma historielärare runt om i Sverige.121 Fem historielärare valde att delta i undersökningen och fick då en intervjuguide skickad till dem innan mötet. Denna
intervjuguide skickades ut för att deltagarna skulle få tid att reflektera över undersökningens ämne men även om de hade möjlighet, förbereda material som eventuellt kunde stärka deras intervju.122 Tre deltagare valde att bli intervjuade på den skola som de är verksamma på, medan två deltagare valde att genomföra en mailintervju, detta på grund av tidsbrist. De vanliga intervjuerna spelades in med hjälp av en diktafon.
När de tre muntliga intervjuerna hade genomförts transkriberades dem. Transkribering innebär kortfattat att skriva ut intervjuerna från dess muntliga karaktär till skriven text. Det är således en tolkande process där fokus ligger på att omvandla det muntliga språket till ett
117
Skolverket, kunskapsbedömning i skolan- praxis, begrepp, problem och möjligheter, 2011. Sida:6
118 Jönsson, sida:16-17 & Thorp, sida:47
119
Se tabell i forskningsöversikt
120
Bryman, sida:521
121
Mailförfrågan finns som bilaga (1)
25 skriftligt språk.123 I denna process har ett urval skett där vissa ord och meningar som ej
upplevt vara relevanta för undersökningen valts bort i transkriberingen. Detta på grund av att transkriberingar ofta tar väldigt lång tid men även för att en intervju ofta innehåller data som inte är kopplat direkt till undersökningen. Valet av urval baseras således på ordens relevans och påverkan på undersökningen. Ord som åhh, ähhh, skratt och pauser har därför
exkluderats, på grund av att de ej påverkar resultatet. På detta sätt blir den skrivna texten mer läsvänlig men även mer relevant för undersökningens syfte.124
Tillförlitlighet och generaliserbarhet
Inom kvantitativ forskning utgör begreppet reliabilitet och validitet viktiga kriterier för dess undersökning. Dock anses dessa begrepp inte vara lika relevanta för den kvalitativa
forskningen, eftersom validitet ofta handlar om mätning. Då mätning inte är en komponent i den kvalitativa forskningen blir det således ointressant. Eftersom begreppen är så nära kopplade till varandra och bör användas tillsammans blir även reliabilitet även mindre intressant för denna undersökning.125
Denna undersökning förhåller sig istället till begreppen tillförlitlighet och generaliserbarhet. Begreppet tillförlitlighet innehåller fyra olika kriterier som denna undersökning har förhållit sig till. Det första kriteriet är trovärdighet. Trovärdighet innebär att den beskrivning av det undersökta som skrivs fram upplevs som trovärdig. Det handlar således om hur acceptabel denna beskrivning är i andras ögon. Det andra kriteriet är överförbarhet, vilket testar om resultatet går att överföra till en annan situation. Det tredje kriteriet som är pålitlighet, ses oftast som motsatsen till begreppet reliabilitet. Det syftar till att ständigt säkerställa
undersökningens kvalité, där alla beslut och redogörelser granskas i förhållande till om de är pålitliga. Det sista kriteriet är möjlighet att styrka och konfirmera. Detta innebär mer precist att forskaren skall agera i god tro. Det skall vara givet att forskaren inte har påverkat resultatet eller de medverkande deltagarna i undersökningen. Forskarens egna värderingar och
uppfattningar skall inte heller låtits påverka undersökningen.126
Generaliserbarhet innebär att undersökningens resultat kan tala för ett större sammanhang. Dock kommer generaliserbarheten i denna undersökning vara begränsad då den utförs på en mindre population. Den begränsas således automatiskt till att endast tala för de deltagare som
123
Kvale & Brinkmann, sida:217-220
124
Ibid, sida:220-225
125
Bryman, sida:351-352
26 har medverkat i undersökningen. Resultatet kommer därför inte att användas eller tillämpas i en större bemärkelse. Givetvis går det att tala om resultatet i förhållande till andra situationer men inte som en generalisering. Dock är detta relevant ändå, eftersom ett resultat ofta går att diskutera och förhålla sig till oavsett dess generaliserbarhet127
Etiska riktlinjer
I denna undersökning har de fyra huvudkraven gällande forskning i förhållande till
individskyddkravet tillämpats.128 De fyra etiska principerna som dessa huvudkrav även kallas för är, informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Dessa fyra etiska principer är ytterst viktigt som forskare att förhålla sig till när en undersökning bedrivs. Dessa principer finns för att skydda och främja alla deltagare i undersökningen.129
Informationskravet innebär att forskaren alltid skall informera alla deltagare i undersökningen om dess syfte. Där fokus ligger på att informera deltagarna om att deras deltagande är helt frivilligt och att de får hoppa av närsomhelst. Detta skedde i det första mailutskicket till deltagarna, där de fick ta del om en förfrågan om att vara med i undersökningen.
Samtyckeskravet syftar till att alla deltagare har rätt att själva bestämma om de vill delta eller inte. Konfidentialitetskravet handlar om att alla uppgifter gällande deltagarna skall behandlas med absolut konfidentialitet. Deltagarnas personuppgifter behandlas därför i denna
undersökning med stor aktsamhet, så att ingen obehörig kan komma åt dem.130
Nyttjandekravet innebär att de uppgifter som forskaren får ta del av, endast får användas i förhållande till forskningsändamål.131
Metoddiskussion
I undersökningen genomfördes kvalitativa intervjuer i en semistrukturerad form. Detta anses har passat detta arbete väl, då syftet var att undersöka samverkan mellan historiemedvetande och formativ bedömning i historieundervisningen i den svenska gymnasieskolan. Kvale och Brinkmann förklarar att intervjusamtal ämnar ta del av deltagarens egen livsvärld,
uppfattningar och åsikter, vilket denna undersöknings syfte även ämnar.132 Den
127
Bryman, sida:199-200
128
Gustafsson B, Hermerén G & Petersson B, Vad är god forskningssed? Synpunkter, riktlinjer och exempel, vetenskapsrådet, 2004. Sida:18-19
129
Vetenskapsrådet, Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning, 1990. Sida:6
130
Bryman, sida:131-132
131
Ibid, sida:132-133
27 semistrukturerade formen har också passat undersökningen bra, då intervjuerna inte har varit helt låsta till intervjuguiden, vilket innebär att ytterligare information har kunnat användas. Eftersom två av deltagarna inte hade tid för att träffas, valde deltagarna att istället genomföra en mailintervju. För att testa mailintervjuns kvalité genomfördes en testintervju för att se om intervjun höll måttet för arbetet, sedan togs beslutet att använda dessa två intervjuer.
Nackdelen med mailintervjuerna var att kroppsspråk och eventuella spontana följdfrågor kom att automatiskt exkluderas. Fördelar med mailintervjuerna var att fler deltagare kunde vara med i undersökningen samt att intervjuernas data tenderade till att vara mer mättade. Det vill säga att de innehöll mycket mer information som upplevdes vara relevant för undersökningen i jämförelse med de vanliga intervjuerna.
En kvantitativ intervju kunde ha genomförts, dock hade denna endast fokuserat på
undersökningens statistik och siffror, vilket detta arbete inte åsyftar och den hade även varit strängt strukturerad, vilket resulterade i dess bortval.133 Gruppintervjuer gick inte att
genomföra då de deltagande historielärarna inte var verksamma på samma skola geografiskt. Gruppintervjuer skulle kunnat vara fördelaktigt i denna undersökning då ett samtal mellan deltagarna hade varit ytterst intressant att ta del av. Dock är det viktigt att poängtera att det även i gruppintervjuer finns nackdelar, som att inte alla deltagare kommer lika mycket till tals. Gruppintervjuer leder inte heller alltid till de diskussioner som forskaren hoppas på.134 Deltagande observation valdes även bort som undersökningsmetod, detta på grund av den tid som metoden kräver för att ge ett bra resultat. Lektionerna som observeras kan även tendera till att ge ett svagt uttryck för det som forskaren ämnar undersöka, vilket leder till dess problematik.135 133 Bryman, sida:415 134 Ibid, sida:446-449 135 Ibid, sida:378-384
28