I följande kapitel kommer undersökningens data som de semistrukturerade intervjuerna samt mailintervjuerna genererade att redovisas. Efter att resultatet har redovisats kommer det att jämföras och kopplas samman med arbetets teoretiska utgångspunkter och dess
forskningsöversikt. Intervjudeltagare
I denna undersökning har fem historielärare medverkat. Nedan följer en tabell som visar historielärarnas bakgrund och vilken form av intervju som de deltog i, vilket är relevant för att förstå undersökningen men även dess resultat. Eftersom det råder total anonymitet i denna undersökning så har historielärarnas namn byts ut till slumpvalda namn.
Tabell 2
Intervjudeltagare i undersökningen
Resultat
Denna text kommer att redovisa undersökningens resultat. Texten kommer att behandla datan gällande de olika deltagarna i förhållande till de två kategorierna historiemedevetande och formativ bedömning.
Namn Ålder När och vart tog du lärarexamen
Vilka ämnen är hen behörig i
Undervisar hen inom ett specifikt program
Intervju form
Hasse 50 1997, Örebro
högskola
Historia och svenska Samhällsvetenskapliga och naturvetenskapliga programmen Vanlig Maria 27 2015, Malmö Högskola Historia och samhällskunskap
Estetiska programmet och vård- och omsorgsprogrammet Vanlig Elin 35 2007, Karlstads universitet Historia och samhällskunskap
Alla teoretiska program Mail
Johan 44 2000, Göteborgs universitet Historia och samhällskunskap Teknikprogrammet och industriprogrammet Vanlig Margaretha 40 2007, Halmstad högskola
Historia och tyska Samhällsvetenskapliga och
ekonomiprogrammet
29 Hasse
Historieläraren Hasse arbetar med två av de tankeredskap som ingår i undersökningens kodning. Hasse förklarade under intervjun att historiemedvetande för honom handlar om att eleven förstår hur historiska händelser påverkar nutiden och framtiden. Historien är en pågående process som skall ses och uppfattas som ett flöde. Han arbetar med
historiemedvetande utifrån olika teman inom varje moment. Utgångspunkten är från hur samhället, sociala livet, politik och hur ekonomi har påverkats inom varje händelse men även dess konsekvenser. Vikten ligger således vid tankeredskapet orsak och konsekvens när han arbetar på detta sätt. När dessa moment berörs i undervisningen berörs även frågan om vad som förblir statiskt, vilket innebär att även tankeredskapet kontinuitet och förändring används i undervisningen.
När ett nytt moment startar i historieundervisning, börjar han alltid med att dela ut ett häfte där det tydligt står vilket mål som eleverna förväntas att uppnå. Det står även vad eleverna skall göra för att uppnå målet och hur lång tid som de har till sitt förfogande. Detta ger eleverna en tydligare bild av vad de faktiskt förväntas att göra inom det planerade momentet. Han förklarar vidare att:
Punkterna i häftet styr egentligen allting, även provet är direkt kopplat till de punkterna, som redan från början finns med i häftet. Provet är precis som momentet uppdelat utifrån samhället, sociala livet, politik och ekonomi, vilket innebär att provet testar olika
förmågor och färdigheter inom de olika momenten.
Hasse hävdar att det således inte räcker för eleverna att vara bra på endast fakta om kriget, de måste förstå hur samhället, det sociala livet, politiken och ekonomin kom att förändras och vilka konsekvenser det bidrog till. Avslutningsvis betonar han att det på så sätt ser annorlunda ut nu jämfört med för bara sex år sedan. När man som historielärare arbetar med att försöka hjälpa eleverna att utveckla ett historiemedevetande, måste läraren i dagens skola planera så att både fakta och färdigheter prövas och tränas. Tidigare räckte det med att eleverna lärde sig historisk fakta korrekt så var de godkända, nu är det högre krav på eleverna i form av
färdigheter som förståelse.136
Hasse förklarar att begreppet formativ bedömning är när eleven får respons på saker de gör, så att de utvecklas och nästa gång gör saker bättre. Hasse arbetar med två strategier angående formativ bedömning. Eleverna får ofta feedback på de skriftliga arbeten som de lämnar in.
30 Där skrivs kommentarer på vad de har gjort bra respektive mindre bra men även kommentarer om hur de kan arbeta vidare. Genom att gå runt i klassrummet under lektionerna och ge muntlig återkoppling som berör det de arbetar med just då brukar vara det effektivaste sättet. Han tycker nästan att det är lättare och mer naturligt att ge feedback under lektionerna än vad det är på de skriftliga arbeten som de lämnar in.
Hasse gav inget uttryck för någon mer strategi när vi samtalade om formativ bedömning. Dock gjorde han det när vi samtalade om historiemedvetande. Då berättade han att han alltid inför varje moment delar ut ett häfte till eleverna. I detta häfte står det vilka lärandemål som momentet avser att träna samt pröva, men även vad de skall göra för att nå detta mål. Det innebär att Hasse omedvetet även förhåller sig till strategin, att klargöra lärandemål i sin undervisning, vilket är en del av den formativa strategin. Detta sker omedvetet då han inte vet om att häftet som han konstruerar och delar ut till eleverna är en del av ett formativt
arbetsätt.137
Sammanfattningsvis framkommer det tydligt i tabellen nedan att Hasse arbetar med två tankeredskap och två formativa strategier i sin undervisning. Hasse har även synen att historieämnet är ett färdighetsämne.
Tabell 3
Hasses tabell för historiemedvetande och formativ bedömning Historiemedvetande Historisk signifikans Kontinuitet och förändring Orsak och konsekvens Källkritik Historisk empati
X
X
Formativ bedömning Klargöra lärandemål Effektiva diskussioner och aktiviteterFeedback Läranderesurser Ägare
över sitt lärande
X X
137 Intervju genomförd 5/5-2016
31 Maria
Maria arbetar med tre av de tankeredskap som ingår i undersökningen. För henne handlar historiemedvetande om att dåtid, nutid och framtid hänger ihop och att de påverkar varandra. Det är kunskap om dessa samband som eleverna skall utveckla. Eleverna får ofta i hennes historieundervisning träna på att dra paralleller mellan olika historiska händelser, för att de tydligare skall se händelsernas samband. På så sätt tränar eleverna på att se orsaker och konsekvenser men även kontinuitet och förändring. Maria visar ett upplägg på en lektion där eleverna fick välja en historisk händelse, för att själva leta fakta och redogöra för dess orsaker och konsekvenser. På så sätt tränar de även på att vara källkritiska men även på att förstå den kontexten som händelsen speglar. Stor tyngdpunkt läggs vid att det är färdigheter som eleverna skall lära sig, vilket ställer högre krav på lärarna idag. Ett av dessa krav är begreppet historiemedvetande. Historiemedvetande testar och ämnar att utveckla färdigheter hos
eleverna och inte bara kunskaper.
Maria arbetar med tre av de formativa strategierna som finns med i undersökningen. Hon beskriver formativ bedömning som att eleverna ska uppnå förmågan att äga sitt eget lärande genom att förstå kunskapskraven och vad som krävs av dem. Innan varje moment så klargör hon vilka lärandemål och kunskapskrav som de ämnar uppfylla. Detta sker även kontinuerligt under momentets gång, då hon diskuterar med eleverna hur målet ser ut och vart de ligger i förhållande till målet. Hon arbetar även ständigt med att ge återkoppling till eleverna, inte bara på deras prov, utan även i undervisningen, i grupper, enskilt och på skriftliga arbeten. Återkopplingen som ges hjälper eleverna att förstå vart de är i förhållande till målet men även vad som krävs av dem för att fortsätta att arbeta mot målet. Sedan är det upp till eleverna att vara ägare över sitt eget lärande, vilket innebär att de avgör om de tar till sig och använder återkopplingen eller inte.138
Sammanfattningsvis går det att utläsa i tabellen nedan att Maria arbetar med tre tankeredskap och tre formativa strategier i sin undervisning. Maria har synen att historieämnet är ett
färdighetsämne.
138 Intervju genomförd 3/5-2016
32 Tabell 4
Marias tabell för historiemedvetande och formativ bedömning Historiemedvetande Historisk signifikans Kontinuitet och förändring Orsak och konsekvens Källkritik Historisk empati
X
X
X Formativ bedömning Klargöra lärandemål Effektiva diskussioner och aktiviteterFeedback Läranderesurser Ägare
över sitt lärande
X X X
Elin
Elin förklarar i sin intervju att historiemedvetande syftar till att vi inte skall uppfatta det förflutna som givet. Att dåtid, nutid och framtid hänger ihop och att de tre begreppen tillsammans är vår framtid. Hon arbetar med fyra av de fem tankeredskap som ingår i undersökningen. Stor vikt läggs vid att eleverna måste ta på sig dåtidens glasögon för att förstå varför dåtidens människor handlade som de gjorde. På så sätt kan eleverna utveckla en ökad förståelse för den historiska kontexten och dåtiden i form av historisk empati. Att kunna sätta sig in i andra människors och händelsers perspektiv är därför ytterst viktigt. Den
historiska empatin bidrar även till att förståelse för förändringsprocesser och dess orsaker med konsekvenser blir mer lättförståeliga för eleverna.
Elin beskriver ett moment i sin undervisning och visar på att det första steget är att få eleverna att förstå varför något händer. Förstår eleverna detta kan man sedan titta på orsakerna till händelsen och även konsekvenserna. Eleverna får sedan diskutera tillsammans om dessa konskevenser har påverkat eller påverkar vår nutid och om de kan påverka framtiden. Eleverna får även ofta arbeta med en historisk händelse själva, för att träna på att vara källkritiska. När eleverna tränar på att vara källkritiska kan de lättare få en förståelse för hur historien har använts och hur man kan använda den. 139
139 Intervju genomförd 9/5-2016
33 Elin arbetar med fyra av de formativa strategierna. Hon beskriver att formativ bedömning handlar om att eleven kontinuerligt skall medvetandegöras om sin egen kunskap i förhållande till kunskapsmålen för att sedan få rätt feedback som för eleven framåt i sin utveckling. Hon strävar alltid efter att ge eleverna snabb respons, vilket innebär att hon ständigt ger
kommentarer och diskuterar med eleverna hur de kan arbeta vidare mot det uppsatta målet. Eleven skall alltid uppmärksammas på vilka utvecklingsmöjligheter hen har, vilket gör att eleven kan om hen vill, bli ägare av sin egen lärprocess. Muntlig respons är mest effektiv men är inte helt oproblematiskt. Som lärare gäller det att säkerställa att eleven tar till sig den feedback som hen får. Att eleven gör egna anteckningar på den respons som hen får, kan vara ett sätt att arbeta förebyggande mot denna problematik. När eleven har tagit kontroll över sitt eget lärande, tar del och använder den responsen som eleven får, är det även möjligt att arbeta med kamratrespons. Kamratrespons innebär att eleverna lär sig av varandra och hjälper således varandra i sitt lärande.140
Sammanfattningsvis visar nedanstående tabell att Elin arbetar med fyra av undersökningens tankeredskap och med fyra av de formativa strategierna. Hon har synen att historieämnet är ett färdighetsämne.
Tabell 5
Elins tabell för historiemedvetande och formativ bedömning Historiemedvetande Historisk signifikans Kontinuitet och förändring Orsak och konsekvens Källkritik Historisk empati
X
X
X X Formativ bedömning Klargöra lärandemål Effektiva diskussioner och aktiviteterFeedback Läranderesurser Ägare
över sitt lärande
X X X X
140 Intervju genomförd 9/5-2016
34 Johan
Johan förklarar att historiemedvetande handlar om att få eleverna att förstå att vår historia påverkar hur vårt samhälle ser ut idag men också få dem att förstå att det som händer idag blir historia. Han arbetar med två av de tankeredskap som ingår i undersökningen. Oftast startar hans moment i historieundervisningen med att han tillsammans med eleverna öppet diskuterar det valda momentet. Detta sker på ett större plan för att sedan gå ner till personliga händelser. När denna övning genomförs med eleverna, brukar han lyfta upp orsaker och konsekvenser till dessa händelser som de diskuterar. Sedan får eleverna ofta skriva egna rapporter där de redovisar dessa orsaker och konsekvenser. Ibland får eleverna numrera de olika orsakerna, för att sedan motivera vilken som de anser har bidragit mest respektive minst till händelsen. När dessa rapporter skrivs måste eleven själv leta fakta och material vilket innebär att de även tränar på att vara källkritiska. När eleverna skriver dessa rapporter tränas de inför deras fortsatta studier vilket han tycker är givande för dem.
Johan arbetar med två av de formativa strategierna. Johan beskriver att formativ bedömning för honom handlar om att tydliggöra för eleverna hur de skall nå kunskapskraven. Detta sker genom att bryta ner ämnesplanen så att den blir begriplig för eleverna. Han brukar förklara de begrepp som står i ämnesplanen för att sedan diskutera dem med sina elever. Johan arbetar med formativ bedömning genom att ge eleverna feedback på deras skriftliga prov.
Kommentarer visar vad de har gjort för att få det betyg som de har fått och vad de saknade för att få ett högre betyg. Stor vikt läggs således på att förklara bedömningen. Ibland lägger han även tid på att ge konstruktiva kommentarer om hur de kan arbeta vidare, dock sker detta mer sällan.141
Sammanfattningsvis framkommer det i tabellen nedan att Johan arbetar med två tankeredskap i sin undervisning och två formativa strategier. Johan har synen att historieämnet är ett
kunskapsämne.
141 Intervju genomförd 10/5-2016
35 Tabell 6
Johans tabell för historiemedvetande och formativ bedömning Historiemedvetande Historisk signifikans Kontinuitet och förändring Orsak och konsekvens Källkritik Historisk empati
X
X Formativ bedömning Klargöra lärandemål Effektiva diskussioner och aktiviteterFeedback Läranderesurser Ägare
över sitt lärande
X X
Margaretha
Historieläraren Margaretha arbetar med ett av tankeredskapen som finns med i
undersökningen. Margaretha beskriver att historiemedvetande för henne är att inte döma historiska händelser utifrån ett nutidsperspektiv, utan att som elev vara medveten om att de flesta händelser beror på andra händelser. Hennes moment bygger ofta på en fråga-svar lektion, där hon berättar om de historiska händelserna och eleverna kommer med frågor och synpunkter. De frågor och synpunkter som brukar uppdagas är oftast varför händelsen skedde vilket innebär att eleverna vill ha reda på orsakerna. När de sedan har gått igenom orsakerna brukar hon diskutera konsekvenserna med eleverna, vad det har bidragit till och hur det ser ut idag. När hon har haft denna lektion, brukar hon låta eleverna arbeta med böckerna. Ofta läser de det kapitlet som handlar om händelsen för att sedan svara på de frågor som finns i boken. Margaretha beskriver att formativ bedömning handlar om att genom respons, kommentarer och betyg, hjälpa eleven att bli mer medveten om sina prestationer, att eleven nästa gång kan bli bättre. När det passar ger hon eleverna skriftliga kommentarer på det de har lämnat in. Dock poängterar hon att det är lättare att arbeta med formativ bedömning och feedback i andra ämnen som är färdighetsämnen, då hon anser att historieämnet prövar elevens kunskap om historisk fakta. Det blir således svårt att ge feedback på kunskaper om fakta förklarar hon.142
142 Intervju genomförd 10/5-2016
36 Sammanfattningsvis visar nedanstående tabell att Margaretha arbetar med ett tankeredskap och en formativ strategi i sin undervisning. Hon har synen att ämnet är ett kunskapsämne. Tabell 7
Margarethas tabell för historiemedvetande och formativ bedömning Historiemedvetande Historisk signifikans Kontinuitet och förändring Orsak och konsekvens Källkritik Historisk empati
X
Formativ bedömning Klargöra lärandemål Effektiva diskussioner och aktiviteterFeedback Läranderesurser Ägare
över sitt lärande
X
Sammanfattning
Utifrån ovanstående text går det utläsa att de fem historielärarna arbetar på olika sätt angående att utveckla ett historiemedvetande hos eleverna. Alla lärarna arbetar med
tankeredskapet orsak och konsekvenser i sin historieundervisning och tre lärare arbetar med källkritik. Tre av de fem lärarna arbetar med tankeredskapet kontinuitet och förändring och endast en lärare arbetar med historisk empati. Ingen lärare i denna undersökning gav uttryck för att arbeta med tankeredskapet historisk signifikans. Det framgår även i ovanstående resultat att de historielärare som arbetar med flest tankeredskap är Maria och Elin som använder sig av tre respektive fyra tankeredskap. Hasse och Johan använder sig bägge av två tankeredskap och Margaretha använder sig endast av ett tankeredskap i sin undervisning.143 Maria och Elin la tyngdpunkt på att det är viktigt att arbeta med den historiska kontexten för att eleverna skall utveckla dessa färdigheter. De förklarade att tankeredskapen bidrar till en förståelse för kontexten vilket dem anser kan öka en elevs historiemedvetande. De
poängterade även tillsammans med Hasse att historieämnet är ett färdighetsämne, där syftet är att hjälpa eleverna att utveckla dessa färdigheter. Hasse poängterade detta och förklarade att
143 Redovisat i texten ovan, analys i förhållande till kategorierna
37 det har skett en förändring i synen av historieämnet, nu med ett större fokus på färdigheter och inte alls på historisk fakta som var vanligare förr. Maria och Elin ger även uttryck för att de arbetar med historiebruk i deras undervisning. Elin beskrev detta tydligt och förklarade att när hennes elever tränar på att vara källkritiska, är det även viktigt för dem att förstå hur historien har brukats genom tiderna men även hur historia kan brukas.
Johan och Margaretha lägger större vikt vid historisk fakta. De lägger upp sina moment utifrån historisk fakta och låter även eleverna arbeta med den. Dock betonar dem att de bägge använder tankeredskapet orsak och konsekvenser vilket innebär att eleverna ofta tillsammans med läraren diskuterar en händelses orsaker och konsekvenser. Avslutningsvis går det från ovanstående text att poängtera att arbetsätten skiljer sig åt gällande frågan, hur historielärare arbetar för att främja elevers utvecklande av historiemedvetande. Det vanligaste
tankeredskapet att arbeta med är orsak och konsekvens och det minst vanliga redskapet som ingen av lärarna arbetade med är historisk signifikans. Vi kan även se att de lärare som arbetar med minst tankeredskap är de lärare som arbetar med historisk fakta i sin
historieundervisning. De lärare som arbetar med flest tankeredskap är de som ger uttryck för att historieämnet är ett färdighetsämne.144
Ovanstående text har även visat att alla lärare i undersökningen arbetar med den formativa strategin att ge feedback. Fyra lärare arbetar med att klargöra lärandemål och två lärare
arbetar med att försöka stimulera elever till att bli ägare över sitt eget lärande. Endast en lärare arbetar med att eleverna skall vara läranderesurser för varandra och ingen lärare arbetar med effektiva diskussioner och aktiviteter. Även här är det Maria och Elin som arbetar med flest strategier angående formativ bedömning. Det de har gemensamt är att de fokuserar på att eleven skall äga sitt eget lärande. Som Elin förklarar är det då eleven kan ta till sig den feedback som hen får, om hen har kontroll över sitt eget lärande. Det blir då även lättare för eleven att ta steget längre och agera läranderesurs för klasskamraterna. De arbetar även med feedback där de kontinuerligt ger respons till eleverna, såväl i klassrummet som på skriftliga uppgifter.
Hasse och Johan arbetar med två av de formativa strategierna och Margaretha arbetar endast med en strategi. Dem lägger större fokus på feedback i deras undervisning där de främst ger kommentarer på de skriftliga prov och arbeten som eleverna lämnar in. Hasse och Johan försöker även förklara och bryta ner lärandemålen för eleverna så att det blir tydligare för dem
38 vad målet med momentet är. Avslutningsvis utifrån ovanstående sammafattning är det möjligt att konstatera att det även här skiljer sig mellan arbetssätten gällande hur historielärare
använder formativ bedömning för att hjälpa eleverna att utveckla ett historiemedvetande. Det vanligaste arbetssättet är att ge eleverna feedback och det minst vanliga sättet är att arbeta med effektiva diskussioner och aktiviteter, vilket ingen lärare gjorde.145
Analys
Resultatet visar att de intervjuade historielärarana arbetar på olika sätt för att främja elevernas