Här nedan kommer vi beskriva hur vi har arbetat med vårt val av metod, urval av deltagare samt hur vi genomförde vår datainsamling. Vi kommer även att belysa hur vi har bearbetat och analyserat vår data. Etiska
överväganden och arbetets trovärdighet och giltighet kommer att tas upp.
5.1 Metodansats
Vi har valt att utgå från den fenomenologiska metodansatsen för att se förskollärares syn på fenomenet rörelse i förskolan. Vi vill ta del av olika upprepade företeelser av förskollärarnas inställning om rörelse. När vi samlar in data så vill vi se vad som framträder. Det innebär att vid datainsamlingen valde vi att vi inte skulle utgå från fenomenologi direkt, utan vi ville se vad som framkom i intervjuerna innan vi satte in svaren i ett teoretiskt perspektiv. Szklarski (2019) skriver att en fenomenologisk
metodansats innebär att studera vad som kommer fram i datainsamlingen och inte utgå från förutbestämda teorier eller begrepp teori. I fenomenologisk ansats är syftet att hitta en gemensam nämnare bland informanternas svar.
Det gemensamma som vi letade efter och ville hitta var förskollärares inställning till rörelse i förskolans verksamhet. För att få ta del av förskollärarnas inställning blev valet av vår datainsamlingsmetod
semistrukturerade intervjuer. Det är för att få en tydlig ram med frågor och för att få svar på det vi undersöker. Som Szklarski (2019) skriver att inom en fenomenologisk ansats sker datainsamlingen genom exempelvis av
semistrukturerade intervjuer.
5.2 Datainsamlingsmetod
Szklarski (2019) skriver att i semistrukturerade intervjuer är alla frågor öppna och identiska, med följdfrågor. Forskarens roll är att vara en aktiv lyssnare som samspelar i dialog med informanten. I intervjuerna ska
12 forskaren hitta viktiga och oviktiga fakta för att få syn på ett väsentligt mönster. Det är där forskaren upptäcker fenomenet som efterfrågas i undersökningen.
Vid intervjuerna använde vi en intervjuguide (bilaga 1), där frågorna var öppna och identiska. Ordningen på frågorna skapades för att intervjun skulle flyta på som ett samtal samt att det fanns en röd tråd så att inte samtalet gled i väg. Där vi var aktiva lyssnare för att kunna ställa följdfrågor för mer utvecklande svar och en samspelande dialog. Frågorna fokuserade på förskollärarnas uppfattning om rörelse, planering, möjligheter och
svårigheter i förskolan. Intervjuerna spelades in och transkriberades. Detta för lättare kunna analysera intervjuerna och hitta väsentligt svar till vår undersökning.
5.3 Genomförande och urval
För att kunna synliggöra förskollärares inställning till rörelse och hur de tar sig an och bemöter rörelse, började vi fördjupa vi oss i tidigare forskning. Vi sökte på universitetsbibliotekets sida med ord som motor skills, preschool och preschool, learning samt children, activity och hittade flera intressanta artiklar. Vi har tillsammans läst artiklarna och böcker för att sätta oss in i ämnet och gemensamt skrivit all text.
Vi började med att skicka ut ett informationsbrev (bilaga 2) med information om studien till respektive förskolas rektor. Efter rektorns godkännande att få gör intervjuer med dess medarbetare så skickades informationsbrevet till förskollärarna. Med detta informationsbrev följde en samtyckesblankett (bilaga 3) att skriva under om de samtyckte till att delta i studien.
Förskollärare från sex kommunala förskolor i både stad, tätort och landsbygd i västra Sverige intervjuades. Totalt intervjuades åtta kvinnliga förskollärare.
Vi intervjuade fyra utbildade förskollärare var, där vi sedan transkriberade intervjuerna var för sig. Efter det tog vi del av varandras transkriberingar. Vi satte oss sedan tillsammans för att bearbetade och analyserade vi dem, för att sedan gemensamt skriva resultat och diskussion.
13 Förskollärarna valdes ut utifrån ett bekvämlighetsurval. Enligt Christoffersen och Johannessen (2015) betyder det att valet av informanter gjordes utifrån de som var tillgängliga för oss att nå. Vi valde att fokusera på förskollärare då det är de som har ansvaret för att planera undervisningen. Detta urval gjorde vi för att kunna besvara våra frågeställningar. Hjalmarsson (2014) skriver att göra ett urval är att tänka igenom och motivera vad för
avgränsningar som behövs för att fokusera på det som är relevant.
Intervjuerna skedde efter överenskommelse med förskollärarna om tid och plats i ett avskilt rum, utom en intervju som skedde via telefon.
Samtyckesblanketterna skrevs på innan intervjuerna och intervjun via telefon skrevs på digitalt. Intervjuerna spelades in på en surfplatta, som var i
flygplansläge och det var för att inspelningen inte skulle kunna lagras upp och sparas i ett moln. I början av intervjuerna så berättade vi för
förskollärarna att de kunde avsluta intervjun när de ville, att de kommer att anonymiseras i studien och att vi kommer radera ljudinspelningen efter vi har transkriberat den. Intervjuerna varade i genomsnitt i 30 minuter. Efter intervjuerna transkriberade vi inspelningarna på våra egna datorer i ett Word dokument som inte var kopplat till något moln. Vi skrev ut transkriberingen direkt från Word och sparade inte ner något dokument på datorn.
5.4 Databearbetning
Arbetsfördelningen i vår bearbetning av data har genomgående skett tillsammans, där vi har diskuterat, analyserat och sorterat resultatet med varandra. Vi har tagit del av varandras tankar och upplevelser för sedan gemensamt skrivit ner bearbetningen.
När vi bearbetade vår data tillsammans utgick vi ifrån fenomenologisk ansats och vi tog inspiration av Brinkekjær och Høyen (2020) som utförligt
beskriver de steg som vi använde oss av i vår analys. Det första steget i vår analys blev att titta på svaren för att hitta skillnader och likheter mellan dem.
I början betraktade vi resultaten utan intryck av tidigare forskning och fenomenologi. Detta för att inte ha förutfattade meningar. Andra steget var
14 att beskriva det vi såg i våra transkriberingar, vilket Brinkekjær och Høyen (2020) skriver är att beskriva upplevelser. Dels objektivt och dels genom medvetande, erfarenhetsmässigt och i relation mellan fenomenet och en själv. Tredje steget var enligt Brinkekjær och Høyen (2020) att kategorisera förskollärarnas upplevelser och erfarenheter under olika rubriker. Vi
undersökte och analyserade de olika kategorierna ur olika synvinklar med hjälp av litteratur och tidigare forskning, samt ur Merleau-Pontys
fenomenologiska perspektiv. Målet för oss var här att få en strukturell erfarenhet av förskollärares upplevelser. Fjärde steget var enligt Brinkekjær och Høyen (2020) att göra en sammanfattning av de olika stegen. Vi gjorde det i vår bearbetning för att få en helhet av svaren. Detta för att kunna göra en egen reflektion och föreställning om företeelserna.
5.5 Trovärdighet och tillförlitlighet
Vi valde att utföra studien med semistrukturerade intervjuer för att besvara syfte och frågeställningar. Frågorna i intervjun var riktade till förskollärare och utformade så det besvarade våra frågeställningar. Vi följde vår
intervjuguide som bestod av samma frågor till alla informanter och vi spelade in intervjuerna. Inspelningen av intervjuerna gjorde att vi inte kunde förvränga eller glömma svaren, samt med inspelningen kunde vi lyssna flera gånger så att transkriberingarna blev korrekta. Utifrån detta tillvägagångssätt tycker vi att det ökar vår studies trovärdighet och tillförlitlighet. Bjereld m.fl.
(2018) lyfter att en studie ökar sin trovärdighet och tillförlitlighet när en forskare undersöker det som är tänkt att undersökas. Ifall en forskare inte undersöker det studien efterfrågar blir det en låg tillförlitlighet.
Vi har skrivit fram i metodavsnittet hur studien har genomförts och hur vi har tänkt, samt lagt in bilaga till vår intervjuguide (bilaga 1), vilket gör det är möjligt att se vilka frågor och följdfrågor vi använde oss av. Vi fick tack vare engagerade och hjälpsamma informanter tydliga och fylliga svar med mycket information, som gav oss det vi behövde för att kunna genomföra vår studie. Det ger oss både tillförlitlighet och trovärdighet i vår studie.
Thornberg och Fejes (2019) skriver att tillvägagångssätt och resultat ska
15 skrivas fram metodiskt och systematiskt för att studien ska få en trovärdighet och ska bli tillförlitlig. Bjereld m.fl. (2018) belyser att det är viktigt för trovärdigheten att studiens material och metod finns tillgänglig för läsaren.
5.6 Etiska överväganden
Vi började med att skicka ut informationsbrev med information om vår studie samt om konfidentialitet och nyttjandekrav till rektor och
förskollärare. Samtyckesbrev (bilaga 3) skickades ut samtidigt för att informanterna kunde signera sitt godkännande för att medverka. Deltagarna har informerats att det är frivilligt och de kan avbryta när helst de vill. Vi har följt Vetenskapsrådet (2017) forskningsetiska principer om
informationskrav, samtyckeskrav, konfidentialitet och nyttjandekravet. I informationsbrevet (bilaga 1) vi skickade ut stod det också om
konfidentialitet, vilket Vetenskapsrådet (2017) skriver att inga obehöriga kommer att få tillgång till intervjuer och ljudinspelningar samt att deras identitet förblir skyddade. Vi avidentifierade våra informanter genom att namnge dem som F:1, F:2, F:3, F:4, F:5, F:6, F:7, F:8. Samtycke behöver ges för att kunna genomföra intervjuer och godkänna att vi ljudinspelade intervjuerna. Vetenskapsrådet (2017) skriver att innan en forskning ska genomföras ska information om studien och samtycke skickas ut till alla som är berörda i studien. När ljudinspelning och videoinspelning ska ske ska det framföras i informationen för att sedan ge ett samtycke. Genom att vi gör ljudinspelningar i vår studie hanterar vi personuppgifter som kön, röster och yrke. Deltagarnas identitet ska skyddas så vi har avidentifierat deltagarna.
Vetenskapsrådet (2017) belyser vikten av att hålla informanternas identitet skyddade och anonyma. Vi har även följt Karlstads Universitets regler om personuppgiftslagen enligt GDPR. Våra informanter fick ta del av den informationen i vårt informationsbrev (bilaga 2) och som de godkände med samtyckesblanketten (bilaga 3) som vi skickade ut.
16