Under detta kapitel kommer vi att lyfta vad tidigare forskning har visat om rörelse ur både ett hälsoperspektiv och vad rörelse gör för lärandet i
förskolan. Vi valde att skriva fram tidigare forskning om vikten av att planera in rörelse i undervisningen för att det inte fanns så mycket forskning om rörelse i förskolan. Vi väljer att lyfta varför rörelse ska planeras in i verksamheten, vilken betydelse fysisk aktivitet har och förskollärarnas förhållningssätt till undervisning.
3.1 Betydelsen av fysisk aktivitet
Sterdt m.fl. (2014) tyska studie handlar om att undersöka vad förskola och vårdnadshavarna har för inflytande på barnens hälsa och fysiska aktivitet. I Sterdt m.fl. (2014) studie lyfter de att fysisk aktivitet i barndomen främjar fysisk, social och psykologisk utveckling och energibalans. Fysisk aktivitet förbättrar inte bara grov- och finmotorik utan även sociala färdigheter som interaktion mellan kamrater. Det hjälper till att etablera vänskap och stärka gruppidentiteten samtidigt som det ökar den egna självkänslan och
självförtroendet. Resultatet från Sterdt m.fl. (2014) studie visar att
vårdnadshavares inställning till fysisk aktivitet har den största påverkan på barnen. Då föräldrar har ett stort inflytande på sina barn. Liksom
vårdnadshavare så har även förskolan ett stort inflytande på barnen och har därmed en mycket viktig roll i hur barnen tar sig an rörelse som främjar en hälsosam livsstil. Därför bör förskollärare se rörelse som en del av
undervisningen.
Ericsson och Karlsson (2012) gjorde en svensk studie på grundskoleelever för att se hur motorik och rörelse är associerad med kognitiva resultat. Det visade sig i resultatet att betygen förbättrades för de elever som hade mer fysisk aktivitet, samt att en högre andel elever kvalificerade sig till högre studier än de som inte hade fysisk aktivitet i samma utsträckning. Rosell m.fl. (2020) studie handlar om att undersöka kostintag och fysisk aktivitet
6 hos barn och ungdomar i Sverige. Resultatet visar att barns
socio-ekonomiska standard avgör huruvida de har en hälsosam livsstil med fysisk aktivitet och sunda kostvanor. Det visade sig i resultatet att fysisk aktivitet minskar hos barnen med åren. Där låg fysisk aktivitet redan i barndomen kan tendera att följa med upp i vuxen ålder och genererar en ökad risk för
hälsoproblem.
3.2 Vikten av att planera rörelse i undervisningen
Den spanska studien av Escolano-Pérez m.fl. (2021) syfte var att undersöka hur levnadssätt, kön och ålder påverkar barnens motoriska färdigheter i förskolan. I resultatet framkommer det att barns olika levnadssätt och bakgrunder kunde påverka deras motorik. Escolano-Pérez m.fl. (2021) menar att därför behöver förskolan aktivt planera rörelseaktiviteter så att det enskilda barnet får möjlighet att utveckla sin motorik över tid. Förskolan blir då en viktig period i barnens liv för deras utveckling och inlärning.
I en engelsk studie av Foulkes m.fl. (2017) ville de undersöka om det kunde se ifall det gick att träna upp barnens grundläggande motorik genom ett rörelseprogram på sex veckor. De ville undersöka detta på barn mellan två och fem år. Foulkes m.fl. (2017) lyfter att barn utvecklar sin grundmotorik i de tidiga förskoleåren genom en snabb hjärntillväxt och neuromuskulär mognad. Resultat visade ett marginellt bättre resultat på de barn som genomfört studien än de som inte gjort det. Foulkes m.fl. (2017) menar att resultatet visar att det går att öva upp vår grundläggande motorik med hjälp av att rörelse. Foulkes m.fl. (2017) tolkar resultatet som att om programmet pågått en längre period så hade de kanske fått se större skillnad.
Renblad m.fl. (2012) svenska studie handlar om att få ta del av fyra förskolechefers syn på läroplanen. Renblad m.fl. (2012) lyfter att många barn i Sverige går i förskola och tillbringar största delen av sin tid i
verksamheten. Åren på förskolan ska ge barnen en grund för kunskaper och möjligheter till utveckling, eftersom barnen utvecklas mycket de första åren.
Förskolan blir då en viktig del för barnens dagliga aktiviteter. Eftersom
7 pedagogerna spenderar mycket tid tillsammans med barnen så är
pedagogernas förhållningssätt i förskolan betydelsefullt. Resultatet i studien visar då att kvaliteten i förskolans verksamhet påverkar barnens
välbefinnande och utveckling. Där arbete med förskolans styrdokument kommer höja kvaliteten på verksamheten och därmed ökar barnens välbefinnande och lärande.
3.3 Förskollärares förhållningssätt till undervisning
I Lindqvist (2019) svenska studie är att syftet att tolka och förstå
förskollärare studenters reflektion över sitt lärande i estetiska uttryck och rörelse. Lindqvist (2019) framträder i sitt resultat att genom hela kroppen kan vi människor utforska, uttrycka och lära oss. Resultatet i studien visar att pedagoger ofta är osäkra i sin profession i att leda en barngrupp i rörelse och estetiska uttrycksformer. Det får då en negativ konsekvens för hur
undervisningen sker tillsammans med barnen. Lindqvist (2019) egen tolkning och förståelse av sitt resultat är att studenterna är osäkra för att i förskollärarutbildningen blir kroppen bortglömd.
I den svenska studien av Hedefalk m.fl. (2021) ville de undersöka
förskollärares studenters planering av en hållbar undervisning. De menar i sitt resultat att det kan bli ett didaktiskt dilemma och en balansgång att dels bedriva en planerad undervisning och dels utöva en undervisning initierad av barnens idérika förslag. Ett sätt att hantera lärande innehåll är att pendla mellan planerad verksamhet och barnens tankar och idéer.
Syftet med Olsson (2020) studie är att utveckla en bredare kunskap om hur förskollärare ser på begreppet undervisning. Resultatet från studien visar att begreppet undervisning uppfattas olika hos förskollärarna. Till exempel funderar förskollärare om det är undervisning när de låter barnens inflytande styra eller om det är undervisning först när förskollärare utgår ifrån sin planering utifrån läroplanen. Olsson (2020) menar i resultatet att när
förskollärare inte har en gemensam syn som tex i undervisning, kan det leda till att förskollärarna kan förhålla sig på olika sätt. Detta kan leda till att
8 förskollärare inte synliggör aspekter från styrdokument för att det inte har en gemensam bild om hur det ska framföras.
I den slovenska studien av Marinsek och Kovac (2019) var syftet att identifiera förskollärares inställning och deras tankar om kompetens samt tron på deras kunskap. Marinsek och Kovac (2019) skriver i sitt resultat att förskollärare ofta vill fördjupa sin kunskap om rörelse och motorik för att få mer variation på aktiviteterna i verksamheten. Detta för att kunna ge varje barn möjlighet till en motorisk utveckling.
Tidigare forskningen belyser vikten av att röra på sig och varför det är viktigt att rörelse finns i förskolans verksamhet. Därutöver kan det vara problematiskt hur pedagoger inkluderar och undervisar rörelse i
verksamheten. Det finns oklarheter i förskollärares förhållningssätt och mycket osäkerhet på hur barnens tankar och idéer ska inkluderas i undervisningen. Den tidigare forskningen visar att det finns potential till kompetensutveckling inom ämnet rörelse, det bidrar till en bättre kvalitet i förskolans verksamhet. Vi kommer därför i vårt arbete att fokusera på förskollärarnas arbetssätt i hur de tar tillvara, planerar och ser på olika rörelseaktiviteter i undervisningen.
9