1.3.1 Ideologikritisk metod
Ideologi är ett mångtydigt begrepp, men den förklaring som uppsatsen lutar sig mot är att ideologi är ett idésystem som priviligierade grupper använder sig av för att främja sina intressen. Dessa intressen finns att lägga märke till både i litteratur och i konst. Ideologi refererar till olika system av uppfattningar och olika värderingar som finns i olika typer av grupper. Dessa system fungerar som vägvisare i hur individer bör bete sig för att passa in i den gruppen. Med andra ord förverkligas ideologin genom en social ordning där personerna motiveras att handla enligt de reglerna. En ideologi motiverar alltså en person att handla enligt de regler (outtalade och uttalade) som finns givna inom den sociala strukturen. I bibeltexter finns det ideologiska sammansättningar och den ideologikritiska metoden intresserar sig för att undersöka dessa ideologier. Antika texter har genom tiderna tolkats och omtolkats, och ibland blir dessa framställningar problematiska då de framförallt skildrar en annan ideologi vilken ligger som ett raster över den ursprungliga antika ideologin. Exempelvis olika gruppers syn på homoerotiskt umgänge. Bibeltexterna finns där för oss att tolka och fylla i med mening och då får vissa ideologiska framställningar en mer framträdande karaktär.1
Inom exegetiken kan den ideologikritiska metoden hjälpa till att blottlägga ideologiska strukturer, som i sin tur, i ett större sammanhang kan berätta om hur exempelvis den antika författaren uppfattade dåtidens sociala konstruktioner, politik, kön, värderingar och så vidare.2 Vem eller vilka grupper hade makten och fick komma till utryck i texten och hur ser det
1 Tina Pippin, “Ideology, Ideological Criticis, and the Bible,” CR:BS 4 1996, 53.
2 Douglas A. Knight, Methods of Biblical Interpretation. USA: Abingdon Press, 2004, 346.
S i d a 6 | 47 politiska och ekonomiska läget ut? Vems fördelar finns speglade i bibeltexten och finns det någon ideologi bakom dessa intressen? 3 Tina Pippin menar att: ”The Bible can be read to support slavery, monarchy, the death penalty, racism, sexism, and host of other violent relations, or it can be read to support an opposite set of structures.”4 Pippins slutkläm i citatet pekar på de problem som uppsatsen vill driva en argumentation för. Metodens kritiska förhållningsätt kan avslöja motsägelsefulla framställningar för att sedan diskutera andra alternativa förslag. Metoden blir ett verktyg som gör det möjligt att ifrågasätta traditionella uppfattningar och den öppnar upp för en kreativ och liberal argumentering som i en mer modern värld kan ses som mer inkluderande.5
Det finns ingen given mall för hur den ideologikritiska analysen bör se ut och därför kommer analysmetoden att anpassas till uppsatsens syfte.6 Uppsatsens metod sätter ideologtypiska bilder i ett annat kritiskt perspektiv och diskuterar alternativa tolkningar, via queerteori. För att undersöka den homoerotiska dimensionen ytterligare, kommer betydelsefulla och erotiskt laddade ord att analyseras och jämföras med andra bibeltexter i Gamla testamentet. Den ideologikritiska metoden vill lägga märke till och synliggöra vad som finns bakom, i och framför bibeltexten. Med andra ord, hur framställs Davids och Jonatans relation i deras historiska kontext, vad står om dem i texten och hur tolkas och framställs deras relation av andra forskare.7 Textomfånget 1 Sam 18:1 till 2 Sam 1:26 kommer vara objektet för
uppsatsens undersökning och analysen kommer även lyfta fram och argumentera mot teorins meningsmotståndare. Många gånger fylls Bibelns tomrum i med heteronormativ ideologi och mening, men genom en ideologikritisk metod går det att fylla i dessa tomrum på ett annat sätt.
Dessa tomrum ”gaps” i textens analys kommer att fyllas i med hjälp av queerteori.
3 Knight, Methods of Biblical Interpretation, 346.
4 Pippin, “Ideology, Ideological Criticis, and the Bible,” 51.
5 Knight, Methods of Biblical Interpretation, 348.
6 Kristina Boréus, Textens mening och makt. Fjärde upplagan. Lund: Studentlitteratur AB, 2018, 170–
171.
7 Ibid. 159.
S i d a 7 | 47 1.3.2 Queerteori
Queer är ett mångtydigt begrepp som utgår ifrån ett kritiskt förhållningssätt till
heteronormativa förväntningar gällande kön och sexualitet. Och ett förtydligande via Martti Nissinen:
These categories of sexual orientation represent a modern classification and cannot be found in ancient sources. The demarcation of homosexuality and heterosexuality presupposes a conceptualization of ”sexuality”. It corresponds with modern Western thinking but may be less useful in the study of ancient cultures.8
”Sexuell läggning” utifrån en antik förståelse, har inte samma innebörd likt en nutida förståelse av sexuell orientering. Könsidentiteten är präglad av en social struktur, en konstruktion som i sin tur format och gett individen roller att anpassa sig efter och som är kopplade till det givna könet och identiteten. Med andra ord finns det förväntningar på hur exempelvis en man eller kvinna bör föra sig ett samhälle för att passa in i den könsrollen. Här tar begreppet queer ansats och vill både nyansera och problematisera ett sådant antagande.
Queerteorin säger inte att det är fel att använda sig av ”identitetskategorier” som exempelvis etnicitet, kön, genus, ålder och sexualitet, men om man gör det finns det alltid risk för
exkludering. Queerordet har använts med både en positiv och negativ klang, men på senare tid har förtryckta grupper börjat erövra begreppet igen. I en negativ bemärkelse har queerordet använts för att kasta skam över människor som inte passar in i de heterosexuella idealen, att vara queer är att vara ”onormal”.9 Det finns människor som inte kan relatera till eller vill identifiera sig med de traditionella könsrollerna. Det som anses vara normalt respektive avvikande har kunnat styrkas också med hänvisning till olika bibeltexter, där det finns en uppfattning om hur författarna till bibeltexterna värderade och förhöll sig till frågor gällande exempelvis kön/genus och sexuell läggning. Detta har i sin tur sanktionerat våld mot hbtq-personer. Queerteorin har på sätt och vis en befrielseteologisk anda då den öppnar upp för en mer öppen och inkluderande exegetik som lämpar sig bättre i en nutida värld. 10
8 Martti Nissinen, Homoeroticism in The Biblical World – A Historical Perspective. USA: Augsburg Fortress Publisher, 1998, 12.
9 Tina Rosenberg, Könet brinner! Judith Butler. Stockholm: Natur & Kultur, 2005, 102.
10 John H. Hayes och Carl R. Holladay, Biblical Exegesis – A Beginner´s Handbook. Tredje utgåvan.
London: Westminster John Knox Press, 2007, 172–173.
S i d a 8 | 47 Berättelsen om David och Jonatan läses ofta med en heteronormativ ideologi då det anses vara det ”normala” eller självklara utgångsläget. Utgångsläget kan vara att det bara är genom en heterosexuell kärlek som det finns möjlighet att uppnå ”riktig” kärlek och åtrå.11
Queerteorin gör det möjligt att testa en homoerotisk argumentation i linje med uppsatsens syfte. Teorin kommer också hjälpa analysen att nå kunskap om den eventuella synen på homoerotik i antiken, samt visa hur den står oemotsagd och tydlig i Samuelsböckerna.
Dessutom kommer teorin ge goda förutsättningar för att kunna besvara uppsatsens frågeställningar och fylla i tomrummen i männens berättelse på ett annorlunda sätt.12