Den mest betydelsefulla kärleken i Samuelsböckerna? En homoerotisk analys av Davids och Jonatans relation.

Bibelvetenskap: Examensarbete för kandidatexamen, BIVK10, VT 2020 Centrum för teologi och religionsvetenskap

Den mest betydelsefulla

kärleken i Samuelsböckerna?

En homoerotisk analys av

Davids och Jonatans relation.

Uppsatsens författare: Jonas Helgesson Handledare: Blaženka Scheuer

Examinator: Fredrik Lindström

Konstverk av Royo Liu 2015

[Citera källan här.]

Abstract

Was the romance between David and Jonathan more than brotherly affection? There is an erotic tension between David and Jonathan as described in 1 Sam 20:18 to 2 Sam 1:26, and this thesis aims to examine their relationship using an ideology-critical method. With this method, the analysis will notice prominent ideology behind, in and in front of the biblical text.

Many times, the two men's story is interpreted from the point of view of heteronormative expectations. However, queer theory says otherwise about their relationship - especially in comparison to David's other love relationships in the books of Samuel.

David's homoerotic relationship with Jonathan is of great importance for David's journey towards becoming Israel's king.

In addition, their story is portrayed in a beautiful and uplifting way. The ancient author leaves this erotic romance in the Old Testament for us to read, unchallenged.

David's other sexual relationships, such as with his other wives, have often devastating consequences. Mikal disputes David's so-called indecent behavior and she is punished with never having any children.

In the story of David and Bathsheba, their sexual intercourse becomes a serious offence, which in turn leads to the death of their newborn infant.

Ironically, David's relationship with Avigajil and Jonathan is portrayed by the ancient writers as admirable. In this study, therefore, David's erotic relationships with Jonathan, Mikal, Avigajil and Bathsheba are compared in order to establish that David's relationship with Jonathan is the most significant of them all in the books of Samuel.

Keyword: Homoeroticism, Ideological criticism, Queer, David and Jonathan,

ב ַה ָא

ץֵפ ָח

S i d a 3 | 47

Innehåll

1 Inledning ... 4

1.1 Bakgrund ... 4

1.2 Syfte och problemformulering ... 4

1.3 Metod och teori... 5

1.3.1 Ideologikritisk metod ... 5

1.3.2 Queerteori ... 7

1.4 Forskningsöversikt ... 8

1.5 Tillvägagångssätt ... 12

2 David och Jonatan i Samuelsböckerna ... 13

2.1 Davids väg till makten ... 13

2.2 En inledande relation ... 15

2.3 Jonatans känslor för David trappas upp ... 17

2.4 Jonatan räddar David ... 20

2.5 Jonatan väljer Davids sida ... 22

2.6 En förolämpning med erotisk antydan ... 24

2.6.1 Synen på penetrationssex mellan män i antiken ... 27

2.7 När männen kysser varandra ... 30

2.8 Förlorad kärlek och ett erotiskt minne ... 31

2.9 Sammanfattande slutsatser ... 33

3 Fruarna Mikal, Avigajil, och Batseba ... 34

3.1 Mikal, dotter till kung Saul ... 34

3.2 Avigajil, hustru/änka till den rika markägaren Naval ... 37

3.3 Batseba, hustru/änka till hettiten Uria ... 38

3.4 En sammanställning ... 41

4 Slutsatser och diskussion ... 43

5 Källhänvisning ... 45

S i d a 4 | 47

1 Inledning

1.1 Bakgrund

Varför finns inte den passionerade kyssen som sker mellan David och Jonatan i Gamla testamentet utryckt på något framträdande konstverk? De kulturuttryck som jag funnit avbildar de bibliska männen i sin kontext som just män, hårda och samlade. Den konst jag funnit är mycket försiktig med sin framställning. På sin höjd går det att ana ett ledsamt ansiktsuttryck (kanske en tår) från David och kanske håller hans robusta kompis Jonatan om honom. Jag har inte lyckats hitta en bild där de kysser varandra och jag känner mig missnöjd och kan personligen tycka att en sådan dramatik, där två män gråter tillsammans (den ena mer högljutt än den andra) och att de sedan väljer att kyssa varandra borde finnas utryckt på ett mer realistiskt sätt. Jag vill se konst där de kysser varandra, för det är vad texten i Gamla testamentet berättar för oss att de gör. Två män som kysser varandra under tårar, högljutt! Två män som ingår ett evigt förbund med varandra. Genom tiderna har deras relation framställts som vänskaplig, detta uttrycks också i många böcker, artiklar samt i encyklopedier. Davids och Jonatans relation bör undersökas med nya ingångar och perspektiv, detta för att ge fler människor en mer realistisk bild att kunna relatera och förhålla sig till i en modernare värld.

1.2 Syfte och problemformulering

Syftet med uppsatsen är att undersöka relationen mellan David och Jonatan i

Samuelsböckerna utifrån ett ideologikritiskt perspektiv, med särskilt fokus på den erotiska aspekten i deras relation. En homoerotisk spänning blir framträdande nio gånger i

textomfånget 1 Sam 18:1 till 2 Sam 1:26, och jag vill studera närmre hur denna erotiska spänning skildras, samt vilken betydelse den får i berättelsen om Davids väg till makten.

Davids och Jonatans relation i 1 Sam 18:1 till 2 Sam 1:26 kommer att undersökas utifrån följande frågor:

1. Hur framställs den erotiska aspekten i bibelberättelsen om David och Jonatan i 1 Sam 18:1 till 2 Sam 1:26 och i sekundärlitteraturen, och vilken ideologi styr framställningen?

S i d a 5 | 47 2. Är det möjligt att hävda att Davids relation med Jonatan är den mest betydelsefulla av

hans kärleksrelationer, och om så, på vilket sätt?

3. Utifrån mina svar på föregående frågor, vad kan man säga om varför deras berättelse blev nedskriven och vad får Davids och Jonatans relation med varandra för betydelse i den övergripande berättelsen om Davids väg till makten?

1.3 Metod och teori

1.3.1 Ideologikritisk metod

Ideologi är ett mångtydigt begrepp, men den förklaring som uppsatsen lutar sig mot är att ideologi är ett idésystem som priviligierade grupper använder sig av för att främja sina intressen. Dessa intressen finns att lägga märke till både i litteratur och i konst. Ideologi refererar till olika system av uppfattningar och olika värderingar som finns i olika typer av grupper. Dessa system fungerar som vägvisare i hur individer bör bete sig för att passa in i den gruppen. Med andra ord förverkligas ideologin genom en social ordning där personerna motiveras att handla enligt de reglerna. En ideologi motiverar alltså en person att handla enligt de regler (outtalade och uttalade) som finns givna inom den sociala strukturen. I bibeltexter finns det ideologiska sammansättningar och den ideologikritiska metoden intresserar sig för att undersöka dessa ideologier. Antika texter har genom tiderna tolkats och omtolkats, och ibland blir dessa framställningar problematiska då de framförallt skildrar en annan ideologi vilken ligger som ett raster över den ursprungliga antika ideologin. Exempelvis olika gruppers syn på homoerotiskt umgänge. Bibeltexterna finns där för oss att tolka och fylla i med mening och då får vissa ideologiska framställningar en mer framträdande karaktär.¹

Inom exegetiken kan den ideologikritiska metoden hjälpa till att blottlägga ideologiska strukturer, som i sin tur, i ett större sammanhang kan berätta om hur exempelvis den antika författaren uppfattade dåtidens sociala konstruktioner, politik, kön, värderingar och så vidare.² Vem eller vilka grupper hade makten och fick komma till utryck i texten och hur ser det

1 Tina Pippin, “Ideology, Ideological Criticis, and the Bible,” CR:BS 4 1996, 53.

2 Douglas A. Knight, Methods of Biblical Interpretation. USA: Abingdon Press, 2004, 346.

S i d a 6 | 47 politiska och ekonomiska läget ut? Vems fördelar finns speglade i bibeltexten och finns det någon ideologi bakom dessa intressen? ³ Tina Pippin menar att: ”The Bible can be read to support slavery, monarchy, the death penalty, racism, sexism, and host of other violent relations, or it can be read to support an opposite set of structures.”⁴ Pippins slutkläm i citatet pekar på de problem som uppsatsen vill driva en argumentation för. Metodens kritiska förhållningsätt kan avslöja motsägelsefulla framställningar för att sedan diskutera andra alternativa förslag. Metoden blir ett verktyg som gör det möjligt att ifrågasätta traditionella uppfattningar och den öppnar upp för en kreativ och liberal argumentering som i en mer modern värld kan ses som mer inkluderande.⁵

Det finns ingen given mall för hur den ideologikritiska analysen bör se ut och därför kommer analysmetoden att anpassas till uppsatsens syfte.⁶ Uppsatsens metod sätter ideologtypiska bilder i ett annat kritiskt perspektiv och diskuterar alternativa tolkningar, via queerteori. För att undersöka den homoerotiska dimensionen ytterligare, kommer betydelsefulla och erotiskt laddade ord att analyseras och jämföras med andra bibeltexter i Gamla testamentet. Den ideologikritiska metoden vill lägga märke till och synliggöra vad som finns bakom, i och framför bibeltexten. Med andra ord, hur framställs Davids och Jonatans relation i deras historiska kontext, vad står om dem i texten och hur tolkas och framställs deras relation av andra forskare.⁷ Textomfånget 1 Sam 18:1 till 2 Sam 1:26 kommer vara objektet för

uppsatsens undersökning och analysen kommer även lyfta fram och argumentera mot teorins meningsmotståndare. Många gånger fylls Bibelns tomrum i med heteronormativ ideologi och mening, men genom en ideologikritisk metod går det att fylla i dessa tomrum på ett annat sätt.

Dessa tomrum ”gaps” i textens analys kommer att fyllas i med hjälp av queerteori.

3 Knight, Methods of Biblical Interpretation, 346.

4 Pippin, “Ideology, Ideological Criticis, and the Bible,” 51.

5 Knight, Methods of Biblical Interpretation, 348.

6 Kristina Boréus, Textens mening och makt. Fjärde upplagan. Lund: Studentlitteratur AB, 2018, 170–

171.

7 Ibid. 159.

S i d a 7 | 47 1.3.2 Queerteori

Queer är ett mångtydigt begrepp som utgår ifrån ett kritiskt förhållningssätt till

heteronormativa förväntningar gällande kön och sexualitet. Och ett förtydligande via Martti Nissinen:

These categories of sexual orientation represent a modern classification and cannot be found in ancient sources. The demarcation of homosexuality and heterosexuality presupposes a conceptualization of ”sexuality”. It corresponds with modern Western thinking but may be less useful in the study of ancient cultures.⁸

”Sexuell läggning” utifrån en antik förståelse, har inte samma innebörd likt en nutida förståelse av sexuell orientering. Könsidentiteten är präglad av en social struktur, en konstruktion som i sin tur format och gett individen roller att anpassa sig efter och som är kopplade till det givna könet och identiteten. Med andra ord finns det förväntningar på hur exempelvis en man eller kvinna bör föra sig ett samhälle för att passa in i den könsrollen. Här tar begreppet queer ansats och vill både nyansera och problematisera ett sådant antagande.

Queerteorin säger inte att det är fel att använda sig av ”identitetskategorier” som exempelvis etnicitet, kön, genus, ålder och sexualitet, men om man gör det finns det alltid risk för

exkludering. Queerordet har använts med både en positiv och negativ klang, men på senare tid har förtryckta grupper börjat erövra begreppet igen. I en negativ bemärkelse har queerordet använts för att kasta skam över människor som inte passar in i de heterosexuella idealen, att vara queer är att vara ”onormal”.⁹ Det finns människor som inte kan relatera till eller vill identifiera sig med de traditionella könsrollerna. Det som anses vara normalt respektive avvikande har kunnat styrkas också med hänvisning till olika bibeltexter, där det finns en uppfattning om hur författarna till bibeltexterna värderade och förhöll sig till frågor gällande exempelvis kön/genus och sexuell läggning. Detta har i sin tur sanktionerat våld mot hbtq- personer. Queerteorin har på sätt och vis en befrielseteologisk anda då den öppnar upp för en mer öppen och inkluderande exegetik som lämpar sig bättre i en nutida värld. ¹⁰

8 Martti Nissinen, Homoeroticism in The Biblical World – A Historical Perspective. USA: Augsburg Fortress Publisher, 1998, 12.

9 Tina Rosenberg, Könet brinner! Judith Butler. Stockholm: Natur & Kultur, 2005, 102.

10 John H. Hayes och Carl R. Holladay, Biblical Exegesis – A Beginner´s Handbook. Tredje utgåvan.

London: Westminster John Knox Press, 2007, 172–173.

S i d a 8 | 47 Berättelsen om David och Jonatan läses ofta med en heteronormativ ideologi då det anses vara det ”normala” eller självklara utgångsläget. Utgångsläget kan vara att det bara är genom en heterosexuell kärlek som det finns möjlighet att uppnå ”riktig” kärlek och åtrå.¹¹

Queerteorin gör det möjligt att testa en homoerotisk argumentation i linje med uppsatsens syfte. Teorin kommer också hjälpa analysen att nå kunskap om den eventuella synen på homoerotik i antiken, samt visa hur den står oemotsagd och tydlig i Samuelsböckerna.

Dessutom kommer teorin ge goda förutsättningar för att kunna besvara uppsatsens frågeställningar och fylla i tomrummen i männens berättelse på ett annorlunda sätt.¹²

1.4 Forskningsöversikt

Kärleksrelationen mellan David och Jonatan har uppmärksammats av flera forskare och i denna översikt kommer fyra exegeter att presenteras som särskilt uppmärksammat den potentiella erotiska relationen mellan David och Jonatan.

Orly Keren vill hävda att om det finns någon kärlek mellan David och Jonatan i

Samuelsböckerna så är det främst Jonatans kärlek för David som kommer till uttryck där.

Möjligtvis skulle det kunna vara så att Jonatan började få känslor för David när han såg honom strida mot krigskämpen Goliat (1 Sam 17:48-51). Eller kanske föll Jonatan för Davids charm när han såg honom prata med sin far Saul för första gången (1 Sam 17:57). Jonatans kärlek för David kom sedan att intensifieras ytterligare i kommande kapitel med frasen ”han älskade honom lika högt som sitt eget liv” (1 Sam 18:1–4).¹³ Keren påpekar att det var

Jonatan som först tog det omsorgsfulla initiativet att klä av sig sin rustning och sina vapen för att ge dem till David. Jonatans agerande, att ge över sin skyddsutrustning till David, kan därför handla om att överföra den militäriska makten till honom.¹⁴ Jonatans gåvor till David var dessutom personliga och hade högt värde i den antika världen.¹⁵ Keren menar att Jonatans

11 Marcus Herz och Thomas Johansson, Maskuliniteter – kritik, tendenser, trender. Malmö: Liber AB, 2011, 144.

12 Fanny Ambjörnsson, Vad är Queer?. Andra utgåvan. Stockholm: Natur & Kultur, (2016): 39–40.

13 Orly Keren, “David and Jonathan: A Case of Unconditional Love?,” Journal for the Study of the Old Testament. Vol 37.1 (2012): 6.

14 Ibid. 12.

15 Ibid. 7.

S i d a 9 | 47 främsta anledning till att bygga en nära relation med David främst handlade om politiska och praktiska skäl.¹⁶ En annan faktor som stärker Kerens tes om Jonatans politiska intressen är att han kom till insikt gällande sin egen möjlighet att kunna bli kung. Det var därför Jonatan valde att avslöja sin fars planer för David. Ett agerande som pekar på att Jonatan ville säkra sin framtid.¹⁷ Kerens studie framställer Davids och Jonatans relation och kärlek för varandra främst som ett politiskt spel. Om det handlar om något mer än så är det främst Jonatans känslor för David som uttrycks i berättelsen.¹⁸

Yaron Peleg analyserar Davids och Jonatans förhållande ur ett queerteoretiskt perspektiv, men utgår ifrån att det rör sig om en heterosexuell relation. Peleg menar att den antika författaren till Samuelsböckerna förmodligen inte skulle framställa en av Israels största hjältar, David, som homosexuell.¹⁹ Samtidigt menar Peleg att författarna använder

könsrollerna för att manipulera maktbalansen mellan David och Jonatan, för att framställa David som den aktiva maskulina mannen och Jonatan som den passiva feminina kvinnan i relationen. Att framställa Jonatan som passiv och feminin i likhet med en kvinna, leder fram till slutsatsen att han inte är lämpad att ta över kungamakten efter sin far Saul.²⁰ Till en början har Jonatan makten för han är son till kungen. Drivkraften i relationen handlar då snarast om hur David manipulerar Jonatan för att göra honom passiv och till ”sin kvinna”, för att frånta honom makten.²¹ Ett exempel som Peleg lyfter som pekar på hur könsrollerna ändras under berättelsens gång, är scenen där Jonatan klär av sig sin rustning och ger sina vapen till David.

Detta menar Peleg, är en akt som berättar att Jonatan ger över sin auktoritet till David och på det sättet också underminerar och ”förkvinnligar” sig själv.²² Redan innan han möter Jonatan har David framställts som vacker, ung och ståtlig – egenskaper som anses tillhöra det

kvinnliga könet, något som han till och med hånas för av Filisteen Goliat (1 Sam 17:42).

David har, menar Peleg, haft den ”passiva” rollen och han behöver ta tillbaka och bevisa sin aktiva manlighet genom att briljera i militäruppdragen som ges honom. Sauls plan att lura ut

16 Keren, “David and Jonathan: A Case of Unconditional Love?,” 8.

17 Ibid. 19.

18 Ibid. 23.

19 Yaron Peleg, “Love at First Sight? David, Jonathan, and the Biblical Politics of Gender,” Journal for the Study of the Old Testament. Vol 30.2 (2005): 173-189.

20 Ibid. 172.

21 Ibid. 181.

22 Ibid. 181.

S i d a 10 | 47 David i döden, genom det omöjliga uppdraget att besegra och skära av 100 förhudar från deras motståndare som en brudgåva, misslyckas stort! Innan Sauls deadline gått ut har David istället gett honom 200 förhudar från fienden. Detta är ett resultat som betonar Davids styrka och maskulinitet i 1 Sam 18:25-27.²³

J. A. Thompson undersöker bland annat den hebreiska roten ב ַה ָא – ”att älska”, samt verbets betydelse i Davids och Jonatans berättelse. I likhet med Keren menar Thompson att den kärlek som finns utryckt i Davids och Jonatans historia, är en kärlek som framförallt speglar ett politiskt spel.²⁴ Vidare menar Thompson att termen ”älska” i texten utrycks på ett sätt som möjligtvis kan peka på en kärleksfull tillgivenhet mellan människor, men att ordet ändå i ett större perspektiv ska ses som en term med politisk betydelse. I Thompsons studie läggs ingen större tonvikt på att föreställa sig verbet som tecken på en potentiell romans mellan David och Jonatan. Saul har missbrukat sin makt och kungariket ska ges till någon annan, någon som kan leda nationen i rätt riktning (1 Sam 15:28), och David var på så sätt tvungen att bevisa sin styrka i strid för att övertyga nationens folk att han var värdig att leda nationen vidare.

Thompson menar att Jonatans (och Sauls i 1 Sam 17:38-39) handling att ge över sin rustning till David, är ett agerande som handlar om en politisk maktöverföring; detta ska enligt Thompson vara en vanligt förekommande handling i den antika mellanöstern.²⁵ Förbundet som sluts mellan David och Jonatan handlar inte heller om någon ”kärlek”. Förbundet

utnyttjas senare av David och Jonatan måste ställa upp och rädda honom ur det svåra läget när Saul är ute efter att döda honom.²⁶ Verbet ”att älska”används de gånger då läget i berättelsen är kritiskt och verbet används också för att manipulera berättelsens karaktärer i det politiska spelet om makten.²⁷

Susan Ackerman utvecklar Thompsons och Kerens tankar om det politiska spelet, men har en annan ingång. Ackerman pekar på den stegrande utvecklingen som sker med David. I Första Samuelsboken introduceras David som en betydelselös ung fåraherde, med ingen större uppgift i livet än att hjälpa familjen. Dessutom är han en av många andra syskon. Han

23 Peleg, “Love at First Sight?,” 188.

24 J. A. Thompson, “The significance of the verb Love in the David-Jonathan Narratives in 1 Samuel,”

Vetus Testamentum. Vol XXIV 1974: 334.

25 Ibid. 335.

26 Ibid. 336.

27 Ibid. 338.

S i d a 11 | 47 framställs som ung och vacker, attribut som anses tillhöra det feminina könet.²⁸ David

kommer från en kontext där tillvaron beskrivs som stilla och fridfull. Berättelsen intensifieras och David drar sedan ut i våldsamma krig. Jonatans resa startar från motsatt håll menar Ackerman, då han introduceras som en krigskämpe, son till kungen och arvtagare till kungamakten (1 Sam 13:2–3, 13:16). Jonatan kommer sedan att frivilligt underminera sig själv och erkänna David som konung över nationen (1 Sam 23:17). Ackerman menar att det inte handlar om hur David manipulerar Jonatan för att ta åt sig makten, i motsats till

Thompson och Keren. Ackerman menar istället att Jonatan självmant och aktivt väljer att underställa sig David. Ackerman utvecklar sedan Pelegs resonemang om att Jonatan kan ses som Davids fru och menar att det finns homoerotiska spänningar i berättelsen mellan David och Jonatan.²⁹ Jonatan går frivilligt från att vara aktiv och maskulin till att vara feminin och passiv, som man. För att stärka påståendet om att det finns homoerotiska spänningar i texten, undersöker Ackerman specifika hebreiska verb i grundtexten. Verben är enligt Ackerman termer som sänder signaler om en potentiell relation med erotiska dimensioner.³⁰ Dessutom används många hebreiska verb med erotisk betoning som finns i Davids och Jonatans kontext i andra sammanhang där det handlar om sex mellan man och kvinna, något som stärker påståendet om att Jonatan skulle kunna ses som Davids hustru. Ackerman fortsätter sedan lägga tonvikten i sin forskning på den homoerotiska spänning som finns mellan David och Jonatan i Samuelsböckerna. Ackerman lyfter också fram andra teorier om antik ideologi kring könsroller och lyfter fram en hypotes kring hur de antika författarna uppfattade analt

penetrationssex mellan män.³¹ Ackermans slutsats är att männens erotiska och kärleksfulla relation beskrivs som fantastisk i Samuelsböckerna, framförallt för att den var frivillig.³² Denna slutsats blir viktig i min undersökning av texterna.

De tre första Keren, Thompson och Peleg, gör alla intressanta observationer kring Davids och Jonatans relation. Alla tre vill också lyfta fram David som aktiv manlig och Jonatan som passiv feminin. De vill alla också peka på att relationen, delvis eller helt och hållet, är en relation som handlar om ett politiskt spel. Ackermans tråd om hur författarna till

28 Susan Ackerman, When Heroes Love. New York: Columbia University Press, 2005, 200.

29 Ackerman, When Heroes Love, 228.

30 Ibid. 225.

31 Ibid. 236.

32 Ibid. 210.

S i d a 12 | 47 Samuelsböckerna väljer att upphöja Davids och Jonatans relation blir viktig för denna uppsats. Jag kommer dessutom att utveckla hennes argumentation ytterligare för att försöka dra Davids och Jonatans erotiska dimension till sin spets.

1.5 Tillvägagångssätt

Alla bibelcitat i analysen är hämtade ur Bibel 2000 och uppsatsen kommer börja med att undersöka textomfånget 1 Sam 18:1 till 2 Sam 1:26. I första analyskapitlet kommer jag att svara på min första fråga och analysen kommer fokusera på hur den erotiska aspekten framställs i Davids och Jonatans relation, både i bibeltexterna och i sekundärliteraturen.

Analysens metod kommer blottlägga vad det finns för ideologi bakom texten, i den relation som kan ha funnits mellan David och Jonatan i deras historiska sammanhang. Min

undersökning kommer också att analysera vad det finns för ideologi i texten, i det sättet som de antika författarna presenterar berättelsen om David och Jonatan. Dessutom kommer metoden att ringa in framträdande ideologi framför texten, i det sättet som exegeterna

framställer deras relation. Genom att fylla i bibelberättelsens tomrum med queerteori kommer slutligen slutsatser att dras utifrån dessa förutsättningar.

Vidare in i kapitel 3 kommer jag diskutera min andra frågeställning, detta genom att analysera Davids andra kärleksrelationer i Samuelsböckerna, med särskilt fokus på fruarna Mikal, Avigajil och Batseba. Denna undersökning görs för att ta reda på vilken kärleksrelation i Samuelsböckerna som är den mest betydelsefulla för David.

I kapitel 4 diskuteras uppsatsens fjärde frågeställning och det baseras på de resultat som framkommit i analyskapitel 2 och 3. Kapitlets avsikt är att nå fram till ett svar på varför Davids och Jonatans berättelse blev nedtecknad och det kommer också definieras vilken betydelse berättelsen har för Davids väg till makten.

S i d a 13 | 47

2 David och Jonatan i Samuelsböckerna

2.1 Davids väg till makten

I Samuelsböckerna får tre karaktärer en dominerande roll. Den första karaktären är Samuel, som är profet och en av de sista domarna och han omnämns främst i Första Samuelsbokens första hälft (innan David och Jonatan har träffats). Den andra karaktären är Saul, Israels första konung. Den tredje karaktären är David som också blir Israels andra konung.

Samuelsböckerna tillhör det deuteronomistiska historieverket, vilket tydliggörs genom det stora intresset i texten att försöka förena kulten i Jerusalem. Ett annat särdrag för det

deuteronomistiska historieverket handlar om att det blir förödande konsekvenser för de som inte följer lagen och går emot Guds vilja. Det tydliggörs även att de som omvänder sig och handlar efter Guds önskan belönas. Bibeltexterna som analyseras i detta kapitel finns i ett textomfång som kallas ”The History of David´s Rise” (HDR), i denna kontext skildras en intensiv maktkamp mellan David och Saul. I HDR finns det en apologetisk aspekt, vilket innebär att författarna till texten ville legitimera David som blivande konung förklarar McCarter. Han vidareutvecklar innebörden av HDR genom att förtydliga att det inte gäller Davids regerande. Med andra ord är det viktiga att David klargörs som den rättmätiga kungen av Israel. Därför menar McCarter “It seems more likely, then, that the HDR is a document from the time of David himself, written before the development of the theology of dynastic promise under Solomon and directed toward those conservative elements in the north”³³ Texterna i Samuelsböckerna har många lager något som gör det svårt att datera texterna.

Samuelsböckerna bygger på äldre källor, men har samtidigt också bearbetats för att passa in i den deuteronomiska historiesynen. Det finns källor i HDR som går tillbaka till monarkisk tid (mellan cirka 1050 och 930 f.Kr.), men även dessa källor har redigerats före/under/efter den babyloniska fångenskapen mellan 600–500-talet f.Kr.³⁴

Det diskuteras bland forskare var historien om Davids väg till makten börjar och var den slutar, men McCarter menar att berättelsen finns i textomfånget 1 Sam 16:14 till 2 Sam 5:10.

Davids framgång tar fart, menar McCarter, när Gud överger Saul och sänder en ond ande att

33 Kyle P, JR. McCarter, 1 Samuel; A New Translation with Introduction, Notes and Commentary. Ingår i The Anchor Yale Bible Commentaries, Vol. 8. Doubleday and Company, INC. New York: 1980, 29.

34 Ibid. 15.

S i d a 14 | 47 plåga honom (1 Sam 16:14). Saul har missbrukat sin makt och ”gjorde det som var ont i Herrens ögon” (1 Sam 15:19). Gud har övergett Saul men väljer sedan att överföra

kungamakten till David ”Jishaj lät hämta honom, och han var ljus och ståtlig och hade vackra ögon. Och Herren sade: »Han är det, honom skall du smörja.«” (1 Sam 16:12). Här börjar Davids framgångssaga, understryker McCarter. Vidare i berättelsen försöker Saul vid ett flertal tillfällen att döda David, men David har Gud vid sin sida och lyckas vid varje tillfälle undkomma med livet i behåll. Enligt McCarter avslutas HDR i 2 Sam 5:10, där det återigen I bibeltexten betonas att Gud var med David ”David was Yahweh´s choice as king of Israel and his assumption of that role, as described at the end of the HDR in II Samuel 5, was fully legitimate in the eyes of the highest authority.”³⁵ Mettinger håller med McCarter och menar att historien i HDR är en framgångssaga som blev möjlig tack vare att Gud var med David ”It represents the Lord as standing behind the course of events that led up to David´s seizure of power”.³⁶ Israels fall är ett resultat av kungarnas och folkets bortvändande från Gud, deras synder var för stora och Gud vänder sig bort ifrån dem som svar. Men det deuteronomiska historieverket lyfter också upp hoppet genom att belysa människans möjlighet till upprättelse genom att vända tillbaka till Gud och lära av sina misstag.³⁷ David har en lång och

komplicerad väg att gå innan han övertar kungamakten från Saul och i hans väg till makten finns Jonatan där och hjälper honom. Det finns mycket dramatik och skarpa vändningar i Davids väg till makten och han utsätts många gånger för livsfara. Mettinger uttrycker att berättelsen om Davids väg till makten handlar om att degradera Saul och upphöja David.³⁸ Davids stora framgångar handlar också om hur han bygger relationer med andra inflytelserika och mäktiga personer. I stort bygger dessa relationer på politik, kärlek och erotik.³⁹

Jonatans och Davids första möte med varandra sker i 1 Sam 18:1–4, när läget mellan David och Saul fortfarande är stabilt.

35 McCarter, 1 Samuel, 30.

36 Tryggve N.D. Mettinger, King and Messiah – The Civil and Sacral Legitimation of the Israelite Kings.

Ingår i Coniectanea biblica, Old Testament series 8, Lund: CWK Gleerup, 1976.

37 McCarter, 1 Samuel, 28–30.

38 Mettinger, King and Messiah, 43.

39 Zucker, David J; Reiss, Moshe, “David's wives: love, power, and lust,” Biblical Theology -Bulletin, 46 no 2, 2016, 70-71.

S i d a 15 | 47

2.2 En inledande relation

Redan under Davids och Jonatans första möte finns det en explosion av känslor som ges till uttryck, där Jonatan direkt gör det klart och tydligt för David att han älskar honom lika högt som sitt eget liv. Som uppsatsens forskningsunderlag lyfter fram, väljer majoriteten av

forskarna att fokusera på den politiska aspekten, och tomrummen i berättelsen om Davids väg till makten fylls i med en tolkningsbild om att det pågår en vänskaplig politisk manipulation.

Den erotiska aspekten ses oftast förbi. Den ideologikritiska metoden handlar om att se förbi heteronormativa antaganden och istället via den queervetenskapliga teorin se om det går att fylla ut bibelberättelsens tomrum på ett annorlunda sätt.⁴⁰

David introduceras i bibelberättelsen i 1 Sam 16 och skyndsamt efter det smörjs David till konung i skymundan i Betlehem av profeten Samuel (1 Sam 16:13). Saul plågas av en ond ande och rekommenderas av sina närmsta harpmusik för att stilla sitt sinne. David (som kan både sjunga och spela harpa) kallas till Saul och lyckas med sina sköna toner lugna hans lidande. David är en duktig man och soldat, ser bra ut, talar väl och Gud är med honom (1 Sam 16:18).⁴¹ Jonatan var en omtyckt man i berättelsen, detta var för att han hade vunnit många krig och bringat stora militäriska framgångar för nationen.⁴² Vidare i bibelberättelsen har David precis huggit av huvudet på filistéernas krigskämpe Goliat och tagit med sig kroppsdelen till Jerusalem för att visa upp för Saul och han blir imponerad (1 Sam 17:51).

Davids och Jonatans första möte med varandra sker i kommande bibeltext och en djup emotionell tillgivenhet ges till uttryck då Jonatan omedelbart uttrycker sina känslor för honom:

1 Sam 18:1–4 – Efter samtalet mellan David och Saul blev Jonatan innerligt fäst vid David; han älskade honom lika högt som sitt eget liv. Från den dagen tog Saul David till sig och lät honom inte återvända hem. Jonatan slöt ett förbund med David; han älskade honom lika högt som sitt eget liv. Han tog av

40 Jennifer Wright. Knust, Unprotected texts – The Bible´s Surprising Contradictions About Sex and Desire. USA: HarperCollins, 2012, 41.

41 Ackerman, When Heroes Love, 168-169.

42 Ibid. 167.

S i d a 16 | 47 sig manteln han bar och gav den åt David, liksom sina övriga kläder och till och med svärdet, bågen och bältet.

Davids framgångssaga tar fart i ett heroiskt krigsuppdrag när han lyckas döda fienden Goliat och Jonatan blir helt tagen av hans heroiska insatser, så tagen att han direkt är villig att uttrycka sin lojalitet. Deras första möte med varandra är emotionellt explosivt, även om författarna till bibeltexten enbart formulerar Jonatans känslor för David.⁴³ Bibeltexten berättar ingenting om att David skulle ha besvarat Jonatans kärleksförklaring och det står inte heller något om att David skulle ha visat någon tacksamhet över de gåvor han mottagit. Men betyder det att Jonatans kärlek till David förblir obesvarad?⁴⁴ Davids tystnad i den rådande situationen blir spännande då den kan fyllas i med olika hypoteser. Många bibelkommentatorer fyller tomrummet med en politisk och kunglig anspelning. Och vidare i detta spår menar Mettinger att Jonatans överlämnade av sin mantel, är en handling som symboliserar en maktöverföring till David.⁴⁵ Att Jonatan älskade honom lika högt som sitt eget liv (1 Sam 18:3), menar McCarter, är också ett yttrande som hör samman med framförallt Jonatans politiska

intressen.⁴⁶ Förbundet de sluter med varandra har inget med kärlek att göra, istället kommer David att utnyttja Jonatan senare i berättelsen genom deras förbund, för att ta åt sig

kungamakten.⁴⁷ Tomrummet fylls i med ett ideologiskt antagande och ganska fort verkar tanken på en inledande kärleksförklaring avvisas. De emotionella attityderna i texten utesluts för att föra fram en politisk drivkraft och disposition. Men Jonatans agerande i bibeltexten, så här tidigt i deras berättelse, blir ett viktigt steg i Davids väg till makten.

Klein lyfter fram en intresseväckande detalj som utmanar en heteronormativ föreställning

”Though David did not yet get the king´s daughter promised in 17:25, He did get the love of the king´s son: He later remarked that the love of Jonathan was better than a woman´s.”⁴⁸ Kleins kommentar till bibeltexten här ovanför pekar på en möjlig kärleksrelation mellan

43 Hayyim, Angel, “When love and politics mix: David and his relationships with Saul, Jonathan, and Michal,” Jewish Bible Quarterly, 40 no, 2012, 44.

44 Angel, “When love and politics mix,” 45.

45 Mettinger, King and Messiah, 34.

46 McCarter, 1 Samuel, 305.

47 Thompson, “The significance of the verb Love in the David-Jonathan Narratives in 1 Samuel,” 335.

48 Ralph W. Klein, Word Biblical Commentary – 1 Samuel. Volym 10, Red. David A. Hubbard, Glenn W. Barker och John D. W. Watts. Texas: Word Books Publisher, 1983, 82.

S i d a 17 | 47 David och Jonatan. Ackerman vinklar Kleins kommentar lite och påstår istället att efter Davids strid mot krigskämpen Goliat ville han inte ta emot kungens dotter, Merav (1 Sam 17:25). Detta för att han redan hade förälskat sig i Jonatan när han kom till tjänst hos Saul för första gången.⁴⁹ Här finns det i berättelsen ett tomrum att fylla, då det i Davids och Jonatans första möte med varandra går att ana, en attraktionskraft från båda hållen. I närkontexten har författaren till Första Samuelsboken varit noga med att betona Davids skönhet (16:12, 16:18 och 17:42), men varför blir detta viktigt att framhålla? Är det för att förstå vad som händer när de träffas för första gången, när David möter Saul och sjunger för honom för att lindra hans plågor? Kanske var det Davids utseende, hans vackra musik och sångröst, hans vackra ögon (1 Sam 16:12). En förförisk blick som lyckades förföra Jonatan och som i sin tur ledde fram till att han så starkt valde att uttrycka sina känslor på det sättet han gjorde i 1 Sam 18:1–4?⁵⁰ Det finns många tomrum i berättelsen att fylla i, speciellt i den omnämnda bibelversen. Det finns emotionella spänningar som ses förbi för enkelt. Om Jonatans kärleksförklaring inte hade blivit besvarad och om hans gåvor inte hade blivit uppskattade finns det ingen anledning för Jonatan att fortsätta älska honom lika högt som sitt eget liv? Det finns heller inget i

bibeltexten som pekar på att David skulle känna sig illa tillmods, utan David lär ha tyckt om Jonatans uppvaktande eftersom männens berättelse fortsätter, kanske på ett känslomässigt och/eller ett sexuellt plan? Knust menar att: ”Their love also implies that before becoming king, the beautiful musician and shepherd, enjoyed an intimate friendship with a man.”⁵¹ Analysen förhåller sig till Ackermans hypotes om den frivilliga kärleken mellan männen.

Queeranalysen kan inte tolka Jonatans kärleksförklaring för David som påtvingad, och utifrån det går det även att förmoda att det är en frivillig kärlek som tydliggörs på ett vackert sätt i denna bibeltext.

2.3 Jonatans känslor för David trappas upp

David har hitintills i berättelsen varit omtyckt av Saul, men det bränner till i deras relation när kvinnorna sjunger och jämför Sauls och Davids militära vinster med varandra eftersom

49 Ackerman, When Heroes Love, 178.

50 Stuart, Macwilliam, “Ideologies of male beauty in the Hebrew Bible,” Biblical Interpretation, 17 no 3 2009, 279.

51 Knust, Unprotected texts, 42.

S i d a 18 | 47 Davids framgångar prisas högre än Sauls, vilket förargar honom (1 Sam 18:8). Han försöker sedan ha ihjäl David genom att kasta ett spjut på honom, men David lyckas ducka undan.

Senare gör Saul ytterligare ett försök i att ha ihjäl David, genom att locka ut honom i strid mot deras fiender filistéerna. David lyckas bra med det dödliga krigsuppdraget och genomför (med lätthet) det Saul ber honom att göra och i slutändan får David kungens dotter Mikal som belöning (1 Sam 18:27). Alla verkar älska David och detta skrämmer Saul. Vidare in i kapitel 19 har fortfarande Saul en önskan om att döda David, men Jonatan lyckas övertala Saul att låta bli och Saul lovar Jonatan att han inte ska försöka ta livet av David (1 Sam 19:6). Ett löfte som Saul ganska snart kommer att bryta (1 Sam 19:10).⁵²

1 Sam 19:1 – Men Jonatan var mycket fäst vid David.

En kort mening med erotisk spänning? Bibeltexten ger inte så mycket mer information än att peka på Jonatans känslor gentemot David? I meningen ovanför intensifieras Jonatans känslor för honom ytterligare och han väljer nu att gå emot sin far och rädda David. Jonatans kärlek blir därför livsviktig för David. McCarter har inte något nytt att säga om denna mening och fortsätter istället på spåret att Jonatans lojalitet drivs av ett politiskt engagemang. David behöver Jonatans hjälp och återigen hjälper Jonatan honom villigt och frivilligt.⁵³ I det deuteronomistiska historieverket finns verbet ץֵפ ָח ”fäst vid” uttryckt totalt 10 gånger.⁵⁴ץֵפ ָח

”fäst vid” finns uttryckt två gånger i Davids och Jonatans berättelse (1 Sam 18:25; 19:1) och är av betydande roll, då verbet leder fram till livsviktiga ageranden i berättelsen, exempelvis när nu Jonatan räddar David från sin galna far som försöker döda honom (1 Sam 19:1).

Kommentatorerna gör inga associationer till den erotiska dimensionen mellan David och Jonatan, utan håller sig inom den politiska hypotesen. Men kan en queerteoretisk

utgångspunkt förklara meningens innebörd på ett annat sätt? Andrés beskrivning av verbet ger en antydan på hur verbet används och en nyckel till hur det då bör tolkas i texten “In the realm of friendship and eroticism, ץֵפ ָח plays an important role […] Such affection can spring up between males, giving rise to a variety of actions and reactions.”⁵⁵ En erotisk etymologisk

52 Nissinen, Homoeroticism in The Biblical World, 54.

53 McCarter, 1 Samuel, 323.

54G. André, “ץ ֵפ ָח” i Theological Dictionary of the Old Testament, “hmr – YHWH”. Vol. V, Red

Botterweck G. Johannes och Helmer Ringgren. Översatt av David Green. Grand Rapids: Eerdmans, 1980, 93.

55 Ibid. 95.

S i d a 19 | 47 förståelse av roten ץֵפ ָח finns även i andra semitiska språk, exempelvis i ugaritiska språket där verbet ץֵפ ָח uttryckligen används i sammanhang med erotisk betoning. Som exempelvis när Guden Ba’al (som även omnämns i Gamla testamentet) njuter ”pleasure of Ba’al” eller behagas ”Ba’al is pleased”.⁵⁶ Även i andra gammaltestamentliga texter kan verbet ץֵפ ָח tolkas utifrån en erotisk betoning, exempelvis i Esters bok. Det är en kontext som handlar om kvinnoharem och där kvinnorna har sexuellt umgänge med den persiska kungen Xerxes (Est 2:14). Verbet används speciellt i sammanhang där det finns en sexuell längtan.⁵⁷ I

närkontexten till (Est 2:12) beskrivs det hur flickorna, genom skönhetsbehandlingar,

förbereder sig för sitt sexuella möte med kungen.⁵⁸ Denna erotiska skönhetsaspekt går också att applicera på David, som många gånger framställs som en ung och vacker karl av

författarna (1 Sam 16:12, 16:18, 16:22, 17:42). Ett annat exempel där verbet används är i 1 Mos 34:19. Verbet finns i en våldsam berättelse där Jakobs dotter Dina blir våldtagen av hövdingens son Shekem. Efter våldtäkten fattar han tycke för Dina och vill gifta sig med henne.⁵⁹ Berättelsen slutar med massmord. Även om det finns ett stort fördömande av Shekems våldtäkt i texten finns det ändå exegeter som vill lyfta fram att det finns en

emotionell aspekt i deras berättelse. Efter det sexuella övergreppet finns det en stor betoning på att han älskar henne och hans vilja att försöka ”göra rätt för sig”, visar också att han har djupa känslor för henne.⁶⁰ Men i slutändan, våldtäkt är ett oförlåtligt och skrämmande brott och Shekem fick döden dö.⁶¹ I Dinas och Shekems historia finns det en erotisk och emotionell aspekt och beroende på hur man läser deras berättelse kan också den framställas som en

”förbjuden” kärlekshistoria. En sådan framställning, där Dinas och Shekems berättelse förtydligas som en kärlekshistoria går också emot traditionella ideologiska förväntningar och möter motstånd, eftersom forskningen redan fyller i tomrummen i berättelsen med bestämd ideologi. Texten avslöjar inget substantiellt om arten av deras relation. Men genom att tolka den som en förbjuden kärlek, väcks intresset i relation till Davids och Jonatans homoerotiska kärlekshistoria, som har större forskningsstöd bakom sig. Utifrån Ackermans teori om att

56 G. André, “ץ ֵפ ָח”, TDOT, 92.

57 Ibid. 96.

58 Ackerman, When Heroes Love, 176.

59 G. André, “ץ ֵפ ָח”, TDOT, 95.

60 Caroline, Blyth, “Redeemed by his love?: the characterization of Shechem in Genesis 34,” Journal for the Study of the Old Testament, 2008, 9.

61 Ibid. 18.

S i d a 20 | 47 Jonatan frivilligt väljer att vara Davids fru, en antik förståelse av ett homosexuellt förhållande, går det att med verbets ץֵפ ָחerotiska innebörd att argumentera för att det förmodligen fanns erotiska anspelningar på Davids och Jonatans umgänge i berättelsen.⁶²

2.4 Jonatan räddar David

Hitintills i analysen har bibeltexter och meningar i Första Samuelsboken med homoerotiska spänningar lyfts fram. Analysen har särskilt lagt märke till Jonatan som den drivande i den emotionella uppvaktningen i männens kärleksberättelse, hans kärlek är livsviktig och bibeltextens författare har formulerat hans känslor på ett emotionellt sätt. David har varit återhållsam med sina känslor för Jonatan, men hans tystnad går att fylla i på olika sätt. I kommande bibeltexter inleds nu en dialog mellan männen, en dialog där det återigen finns många emotionella uttryck och vidare i analysen ska det nu undersökas om det finns några möjliga homoerotiska anspelningar.

Vidare i bibelberättelsen fortsätter David att bringa kungariket stora militäriska vinster och dessa framgångar upprör Saul (1 Sam 19:4–5).⁶³ Saul kommer att bryta sitt löfte om att inte ha ihjäl David och försöker återigen döda honom med sitt spjut, men igen lyckas David ducka undan och flyr därefter hem. Saul skickar några soldater efter David för att döda honom i natten, men hans hustru Mikal varnar honom och hon hjälper honom sedan att fly ut genom fönstret (1 Sam 19:11-12). David flyr till Samuel i Rama för att söka skydd och där söker Jonatan senare upp honom:

1 Sam 20:4 – Jonatan sade: ”Allt vad du vill skall jag göra för dig.”

1 Sam 20:8–9 – Gör detta för mig, din tjänare – du har ju slutit ett förbund med mig inför Herren. Om jag har förbrutit mig är det du som skall döda mig;

utlämna mig bara inte till din far. ”Aldrig i livet”, svarade Jonatan. ”Om jag

62 G. André, “ץ ֵפ ָח”, TDOT, 95.

63 Ackerman, When Heroes Love, 203.

S i d a 21 | 47 märker att min far har bestämt sig för att röja dig ur vägen, så talar jag

naturligtvis om det för dig.”

Till att börja med gör inte heller bibelkommentatorerna här några ansträngningar med att utreda huruvida det faktiskt kan handla om en samkönad kärlek i textomgivningen. Den ideologiska förutsättningen om att det enbart handlar om ett politiskt/kungligt spel gör sig fortfarande till känna i kommentatorernas sätt att föra fram sin argumentation. Jonatan är helt omedveten om hans fars dödliga planer mot David och reagerar kraftigt på nyheten om dessa när David berättar det för honom. I kommentarerna finns det dock en intresseväckande detalj, återigen betonas frivilligheten, likt den i Ackermans resonemang. Jonatan är lojal och redo att göra vad som helst för David. Ackerman betonar att Jonatan frivilligt intog rollen som Davids fru, Ackerman hävdar dessutom att Jonatan var en extraordinär fru som gjorde exakt det som den perfekta idealkvinnan förväntades att göra för sin man. Jonatan är passiv och underordnad och visar stor respekt och lojalitet mot David.⁶⁴ Jonatan lovar att röja sin fars planer för David så att han kan hjälpa honom ur hans dödsbringande situation. Varför är Jonatan lojal mot David? Jonatans lojalitet menar Klein, har en ytterst betydande funktion för att avsluta Sauls dynasti, och Jonatans lojalitet är med andra ord helt avgörande för att rädda Israels framtid.

Davids och Jonatans förbund med varandra är dessutom starkare än Jonatans familjeband med sin far Saul.⁶⁵ Av betydelse att framföra i analysen kring Jonatans lojalitet är, som Ackerman påpekat, att David i Första Samuelsboken introduceras som en obetydlig person, en av många, en yngling. David har från början ingen politisk makt och där är inget som antyder att detta är något som han eftersträvar. Men det uppdagas också andra viktiga aspekter, att David har en fin sångröst, kan spela harpa och att han ser bra ut (1 Sam 16:18).⁶⁶ Är det kärlekens drivkraft som spränger dessa gränser eller handlar det enbart om en lömsk manipulation, ett politiskt spel? Med ett queerperspektiv blir bibelkommentatorernas förhållningssätt till deras

berättelse ansträngt? Förutom ett spel om manipulation kan det istället vara en förälskelse som gör det värt att kämpa, som leder fram till att Jonatan säger: ”Aldrig i livet” låter jag något ont hända min man, ”Allt vad du vill skall jag göra för dig.” (1 Sam 20:4–9). Queerperspektivet

64 Ackerman, When Heroes Love, 228.

65 Klein, WBC - 1 Samuel, 344.

66 Ackerman, When Heroes Love, 200.

S i d a 22 | 47 gör det möjligt att istället se Jonatans lojalitet gentemot David som både konsiderabel, vacker och livsviktig.

Jonatan är starkt driven av sin kärlek för David, men är det en kärlek som innehåller sexuella antydningar? Även om det inte hittills i berättelsen går att se ifall David besvarat Jonatans kärleksförklaringar till honom, så finns det heller inte något som säger att han motsätter sig det. Det finns inget som anspelar på att Jonatans kärlek gentemot David skulle bemötas som motbjudande eller avskyvärt, snarare tvärtom eftersom deras berättelse fortlöper.⁶⁷ I Davids väg till makten finns det många konflikter och skarpa vändningar. Sauls konflikt med David tydliggörs i berättelsen genom svartsjuka och flertalet mordförsök, men i Davids väg till makten och i hans relation med Jonatan finns det ingen konflikt, ingen maktkamp, deras relation fortsätter att bygga på kärlek och tillit.

2.5 Jonatan väljer Davids sida

Vidare i kapitel 20 söker Jonatan upp David efter att David fick fly för sitt liv då Sauls

soldater försökte döda honom i sitt hem. Jonatan är helt omedveten om sin fars planer och han lovar David att ta reda på vad som händer och ska luska ut sin fars planer på nymånadsfesten.

Jonatan vill rädda och skydda David samtidigt som han önskar att David, i framtiden, också skyddar honom och visar både honom och hans släkt barmhärtighet (1 Sam 20:12-14).

Den emotionella aspekten i männens historia tycks bara upptrappas och Davids och Jonatans kommande kärlekslöfte för varandra är verkligen något extraordinärt. Verbet ”att älska”,ב ַה ָא finns uttryckt 12 gånger i textomfånget 1 Sam 18:1 till 2 Sam 1:26.⁶⁸ I Davids

kärleksrelationer, två gånger mellan David och Mikal (1 Sam 18:20) och åtta gånger mellan David och Jonatan (18:1–3, 20:17 och 2 Sam 1:26).⁶⁹ Bibelkommentatorerna menar att ordet används i ett manipulativt spel, och de tycks undvika att undersöka den erotiska aspekten i deras berättelse. Därför kommer analysen fortsätta undersöka huruvida verbet har en erotisk

67 Angel, “When love and politics mix,” 47.

68 Specifikt uttryckt i 1 Sam 18:1–3, 18:16, 18:20 ,18:22, 18:28, 20:17 och 2 Sam 1:23.

69 Bergman, Haldar och Wallis, ”ב ַה ָא” i Theological Dictionary of the Old Testament,”ābh – bādhādh”.

Vol. I, Red Botterweck G. Johannes och Helmer Ringgren. Översatt av John T. Willis. Grand Rapids:

Eerdmans, 1972, 104.

S i d a 23 | 47 betydelse och söka svar på frågan om det går att skildra Davids och Jonatans berättelse på ett annat sätt? Vad vill egentligen de antika författarna säga med deras berättelse?

1 Sam 20:17 – Så bekräftade Jonatan åter sin kärlek till David med en ed, ty han älskade honom lika högt som sitt eget liv.

1 Sam 20:23 – Vad vi har lovat varandra, du och jag, det vakar Herren över för all framtid.

”Att älska” ב ַה ָא, som bland annat uttrycks i bibeltexterna ovan, är ett ord som används i männens berättelse för att föra det politiska spelet framåt menar Thompson. Den lojalitet som ges till uttryck i kontexten, handlar om en slags manipulation om den politiska makten.⁷⁰ Det förbund som sluts mellan Jonatan och David, är helt avgörande för att Sauls släkte inte utrotas till fullo. Förbundet ger Jonatan (samt hans avkommor) en chans att leva vidare efter att David erövrat kungamakten. I Gamla testamentet har ב ַה ָא en flertydig betydelse beroende på vilken kontext verbet används i. ב ַה ָא kan avse relationen mellan man och kvinna, såsom Isak och Rebecka (1 Mos 24:67), och det kan användas för att beskriva intimt umgänge (Hos 3:1).

Verbet kan avse kärleken mellan far och son (1 Mos 22:2), mellan svärmor och svärdotter (Rut 4:5), eller mellan män – Jonatan och David (1 Sam 18-1-3; 20:17; 2 Sam 1:26) för att nämna några exempel.⁷¹

Ordet är således flertydigt men en tolkning som går i linje med queerteorin och den ideologikritiska metoden är: ”love is the passionate desire to be intimately united with a person (in all of life´s relationships, not only inwardly, but also outwardly) with whom one feels himself united in his affections.”⁷² Skulle denna tolkning också kunna appliceras på Davids och Jonatans relation? I vissa bibeltexter, exempelvis i Est 2:17 beskrivs det att ”Han kom att älska Ester högre än någon annan kvinna, ja, hon vann hans ynnest och kärlek framför alla de andra flickorna, och han satte den kungliga kronan på hennes huvud och gjorde henne

70 Thompson, “The significance of the verb Love in the David-Jonathan Narratives in 1 Samuel,” 334.

71 Bergman, Haldar och Wallis, ”ב ַה ָא”, TDOT 104.

72 Ibid. 103.

S i d a 24 | 47 till drottning i Vashtis ställe.” I berättelsen om Ester betonas tydligt den erotiska aspekten av ordet då den beskriver en sexuell kärlek.⁷³

Via en queeranalys av verbet ב ַה ָא, går det mycket väl att tolka textsammanhanget ovanför om David och Jonatan, likt en berättelse som ger signaler om en erotisk spänning mellan de två männen. I likhet med berättelsen om Ester där ordet används i en erotisk kontext och utifrån ett queerperspektiv blir det inte heller problematiskt att föreställa sig David och Jonatan i en liknande situation, en situation som kan handla om sex och kärlek. Fram tills nu har analysen kunnat peka på en upptrappad emotionell spänning mellan David och Jonatan. De

känslouttryck som finns i bibeltexterna kommer från Jonatan. Det finns ingen antydan om att David motsätter sig Jonatans kärleksförklaringar och med queerteoretiskt perspektiv går det mycket väl att fylla i bibelberättelsen med en erotisk innebörd. Hebreiska verb med amorösa övertoner (”fäst vid” ץֵפ ָח och ”att älska” ב ַה ָא), används i flera textpassager och kan signalera om att de antika författarna här ämnar berätta om en relation som sträcker sig förbi en vanlig vänskapsrelation. Männens relation med varandra är viktig och deras tillit för varandra räddar David ur flera livsfarliga situationer. Under en hetsig period sluter de fördelaktiga förbund med varandra. Analysen har noterat bibelkommentatorernas exegetiska bidrag och lagt märke till att tomrummen i berättelsen många gånger fylls med en ideologisk tanke bekräftande ett politiskt spel. Erotiska inslag finns lite här och där men frågan är om männens känslor för varandra kommer att intensifieras ytterligare eller kommer känslorna snarare avsvalna?

2.6 En förolämpning med erotisk antydan

Vidare i analysen vill jag lyfta fram de texter i berättelsen om David och Jonatan som har en tydlig homoerotisk prägel. Uppsatsens ingång, om den högljudda och intensiva kyssen mellan männen kommer nu i detta avsnitt att undersökas via en queerteoretisk förståelse. Den

erotiska spänningen verkar också nu nå sin klimax. Syftet med uppsatsen handlar bland annat om att undersöka erotiska spänningar och lägga märke till framträdande ideologi bakom, i och framför texten. Har Davids och Jonatans kärlek för varandra tonats ner för att det har

applicerats heteronormativa förväntningar på dem? Hitintills verkar inte de antika författarna

73 Bergman, Haldar och Wallis, ”ב ַה ָא”, TDOT 104.

S i d a 25 | 47 till Davids och Jonatans historia ha några problem med att beskriva deras ”kärleksfulla”

berättelse.

Jonatan har hitintills uttryckt både att han är fäst vid ץֵפ ָחDavid och att han älskar ב ַה ָא honom.

Dessutom har Jonatan räddat David från livsfara, ändå vill den exegetiska diskussionen alltid landa i en slutsats om vänskap. Kommer David och Jonatan fortfarande beskrivas som vänner när dom kysser varandra, eller går det att se dem som älskare? Queeranalysen kommer

fortsätta att notera hur kommentatorerna väljer att tolka kommande bibelställen, samt markera framträdande ideologiska idéer.

Jonatan försöker nu luska ut om Saul fortfarande har en önskan om att ha ihjäl David, vilket han har. Saul svänger till i sitt humör och försöker nu ha ihjäl Jonatan då han förargas över att han har umgåtts med David.

1 Sam 20:30 – ”Då blev Saul rasande och for ut mot Jonatan: ”Din horunge!

Var det inte det jag visste, att du hänger ihop med den där Jishajs son och drar skam över både dig själv och din slinka till mor.”

McCarter lyfter fram i sin analys att Sauls förolämpning, enbart är riktad mot Jonatan och inte mot hans mor. Anklagelsen, enligt McCarter, syftar till att Saul kom på Jonatan att konspirera med David mot honom. Fortfarande en betoning på det politiska spelet.⁷⁴ Men det finns också andra betydande aspekter i bibeltexten som blir viktiga att lyfta fram i analysen. Först och främst blir det viktigt att betona hur Jonatan i grundtexten aktivt väljer att ”hänga ihop” ־י ִּֽ כ

רֵ֤ ֵח ֹב med David, en markering som berättar att han frivilligt ville vara tillsammans med

honom. Och att ”Din horunge!” תוּ ּ֑ד ְר ַמ ַה i texten också kan tolkas som ett rebelliskt och skamfullt beteende.⁷⁵ Knust håller med McCarter om att det finns en politisk aspekt, men hon argumenterar också för att konspirationen som Saul upptäckte, istället syftar till kunskapen om sin sons intima umgänge med David. Detta speciellt, menar Knust, med hänvisning till Jonatans ”skam” ך ְת ְש ָָ֨ב ְל och hans ”mors nakenhet” ך ִּֽ מ א תַ֥ ַו ְר ע i grundtexten. I bibeltexten får orden en erotisk överton och Knust menar att skammen i sammanhanget kan tolkas både politiskt och sexuellt, åtminstone från Sauls perspektiv. Knust argumenterar för att detta skamfulla påhopp som Saul gör mot Jonatan mycket väl kan peka på en homoerotisk relation

74 McCarter, 1 Samuel, 344.

75 Ackerman, When Heroes Love, 187-188.

S i d a 26 | 47 mellan David och Jonatan.⁷⁶ Long menar att “Sex was first and foremost about power. Sexual penetration was not so much about love or pleasure, but about the assertion of superiority.”⁷⁷ Stor del av Longs påstående kan appliceras på Davids och Jonatans historia, men Ackerman och speciellt Knust skulle vilja dra deras erotiska dimension till något underbart. Knust säger:” According to the story, David enjoyed sexual satisfaction and intimate love with both his dear friend Jonathan and his wives.”⁷⁸ Vidare i detta spår lyfter Ackerman fram vikten av att förstå synen på samkönat sex i den antika världen. Ackerman menar att, författarna utan att ta hänsyn till att det ansågs vara förbjudet att ha analpenetrationssex mellan två män, med hänvisning till övergreppshistorierna och den judiska lagen (1 Mos 19:1–11; Dom 19-22-26;3 Mos 18:22, 20:13), ändå väljer att lyfta fram erotiken mellan David och Jonatan som

någonting fantastiskt (2 Sam 1:26).⁷⁹ Ackerman förtydligar detta på ett bra sätt:

the ancient Israelites certainly knew that it was possible to place a man in the sexuality receptive position through an act of male-male anal intercourse. Because, however, receptive partners were more typically female, all receptivity – whether receptivity as a part of male-female vaginal intercourse or receptivity in male-male anal intercourse – was defined in terms of the feminine. Thus, in the ancient Israelite imagination, to be the passive partner in a male-male sexual relation was to be feminized or rendered womanlike.⁸⁰

Sett i detta perspektiv vill Jonatan frivilligt inta en passiv roll, en kvinnans roll, för att på ett sådant sätt bli ovärdig att ta över kungamakten efter Saul.⁸¹ Via en queeranalys går det nu att lägga märke till en annan framträdande antik ideologi, en bakomliggande ideologi som säger annat kring samkönat sex under antiken och som berättelsen om David och Jonatan är ett fönster in i. Den bibliska författaren beskriver deras relation med erotiskt laddade ord och scener utan att försöka förneka att det rör sig om en erotisk relation. I berättelsen om israeliternas främste konung finns det en antik ideologisk uppfattning, i texten, som får stå

76 Knust, Unprotected texts, 42.

77 Guest, Deryn, Robert E. Gross, Mona West, och Thomas Bohache. The Queer Bible Commentary.

London: SCM Press, 2006, 34.

78 Knust, Unprotected texts, 42.

79 Ackerman, When Heroes Love, 226.

80 Ibid. 193.

81 Ibid. 223.

S i d a 27 | 47 kvar oemotsagd. Det finns alltså en ideologi som både accepterar och upphöjer Davids och Jonatans kärlek för varandra i Samuelsböckerna.⁸²

2.6.1 Synen på penetrationssex mellan män i antiken

Våldtäktsberättelserna i 1 Mos 19:1–11 och Dom 19-22-26 implicerar analpenetration, men de handlar om att tvinga en man att inta en passiv roll. Med andra ord så pressas och tvingas mannen ner på samma nivå som en kvinna, alla rättigheter försvinner, han kränks, penetreras och förlorar all sin makt. I berättelsen om Jonatan och David ville Jonatan ge över sin makt till David frivilligt. Värt att understryka menar Ackerman är att det dessutom var Jonatan som tog det första steget i kärleksrelationen (1 Sam 18:1), detta i jämförelse med de brutala man - man våldtäckshistorierna.⁸³ I samtalet om våldtäkt är det viktigt att betona att det inte finns någon homosexualitet (eller någon annan slags sexualitet för den delen) i berättelserna i 1 Mos 19:1–11 eller Dom 19-22-26. Våldtäkt är inte en frivillig sexuell handling utan det är ett fruktansvärt övergrepp. Ett övergrepp med förnedrande inslag och som inte är frivilligt.

Övergreppet orsakar dessutom offret stora skador, både fysiskt och psykiskt. I Domarboken 19:22-26, är våldtäkten så pass aggressiv och fientlig att offret dör som resultat av handlingen.

Att bli våldtagen som man, att ofrivilligt bli analt penetrerad är något avskyvärt, precis i linje med den judiska lagen som säger ”du får inte ligga med en annan man som man ligger med en kvinna; det är något avskyvärt” (3 Mos 18:22). Kanske är detta något som Saul fruktar ska ske honom ute på krigsfältet i slutet av hans berättelse. Från att vara en mäktig kung till att förlora all sin makt och ”omvandlas” till en passiv kvinna och förnedras genom våldtäkt. I 1 Sam 31:4–5 säger kung Saul:

Då sade han till sin väpnare: ”Drag ditt svärd och stöt ner mig, så att inte de där oomskurna hedningarna förgriper sig på mig.” Men väpnaren var lamslagen av skräck och vågade inte. Då drog Saul sitt svärd och kastade sig på det, och när väpnaren såg att han var död kastade sig också han på sitt svärd och dog med honom.

Det finns antika källor som berättar att sexuellt våld mot män som en förnedringsmetod, var ett vanligt förekommande fenomen under krigssituationer. Bland annat förekom våldtäkter

82 Ackerman, When Heroes Love, 236.

83 Ibid. 224-225.

S i d a 28 | 47 mot män i antika Grekland, Persien och Egypten.⁸⁴ Saul är allvarligt skadad och önskar att hans soldat snabbt avslutar hans liv, ett liknande utgångsläge har även den kananeiska kungen Avimelek i Domarboken 9:52-54 där det står:

När han kom intill tornporten för att sticka den i brand kastade en kvinna en kvarnsten rakt ner i huvudet på honom, så att skallen krossades. Han ropade genast på sin väpnare:

”Drag ditt svärd och ge mig dödsstöten. Ingen skall kunna säga att det var en kvinna som dödade mig.” Och väpnaren stack ihjäl honom.

Förnedringen som kung Avimelek lyckades undkomma var förnedringen att som kung bli dödad av en kvinna. I Sauls kontext rädds han för att de oomskurna hedningarna ska förgripa sig på honom. McCarter betonar också att det finns en stark förnedringsaspekt på Sauls

självmord ”Saul is afraid of being tortured before he dies”.⁸⁵ Klein fortsätter i samma spår och menar att Saul väljer att begå självmord ”to deprive the Philistines of the chance to kill him and or the chance to ridicule or torture him”. Ytterligare en viktig aspekt i pågående

argumentation är hur Klein jämför Sauls situation med den fruktansvärda våldtäkten i Domarboken, där liknade förnedringsaspekt finns ”Torture is possibly suggested by the way the men of Gibeah ”made sport” of the Levite´s concubine by raping her all night long (Judg 19:25).”⁸⁶ Utifrån dessa premisser är en möjlig tolkning att Saul i texten uttrycker en rädsla för att bli våldtagen av sin fiende, rädslan handlar om att som kung bli tvingad att inta en kvinnas passiva roll vid en penetrations akt. Om en man intar en kvinnas passiva roll vid en sexuell akt försvinner hans rättigheter och makt, denna aspekt poängterar Ackerman att Jonatan frivilligt gör för David i deras relation.⁸⁷ Men att som kung tvingas in i samma situation och dessutom avsluta sitt liv på ett sådant sätt är förmodligen den mest ultimata förnedringen av dem alla, en förnedring så fruktansvärd att det är bättre att begå självmord enligt Saul.

Om så nu de antika författarna här vill skildra en situation som handlar om ett påtvingat sexuellt förgripande, en handling som är så avskyvärd att det är bättre att begå självmord, så blir det en intressant aspekt i den erotiska analysen kring anal-penetration. I Samuelsböckerna

84 Sandesh Sivakumaran, “Sexual Violence Against Men in Armed Conflicts,” The European Journal of International Law Vol. 18 no2. EJIL, 263.

85 McCarter, 1 Samuel, 443.

86 Klein, WBC - 1 Samuel, 288.

87 Ackerman, When Heroes Love, 225.