Avsnittet beskriver hur uppsatsen har gått till väga för att nå det åstadkomna resultatet. Målet är att läsaren ska kunna upprepa proceduren med samma resultat. Ett utarbetat metodavsnitt medför även en större trovärdighet för studien.
1.4.3 Tidigare forskning/Teori
Uppsatsen är av undersökande karaktär. Därav framgår ingen teori. Den tidigare forskningen är uppdelad i tre huvuddelar:
1. Bostadsmarknaden- Betydande statistikdel. Redogör de mer övergripande faktorerna på nationell nivå.
2. Startlånet- Behandlar utredningen om startlån till förstagångsköpare.
3. Ungdomar på bostadsmarknaden- Utvärderar ungdomars ställningstagande gentemot de två övriga delarna.
1.4.4 Empiri
Empirin är ämnad för att dra paralleller mellan den tidigare forskningen. I detta avsnitt sammanflätas de tre huvuddelarna för att ge läsaren en helhetsuppfattning om hur avsnitten tillsammans svarar på frågeställningen.
1.4.5 Slutsats och diskussion
Slutsats och diskussionsavsnittet ger utrymme för tolkningar av empiriska delen. Avsnittet låter sig influeras av personliga resonemang för att sedan besvara delsyftena. I detta avsnitt framgår även svaren på delsyftena. Avslutningsvis ges förslag på framtida studier.
2. Metod
2.1 Praktiskt tillvägagångssätt
Under skrivandet av denna uppsats har det varit av högsta vikt att hitta kvalitetssäkra källor. Eftersom uppsatsen bygger på jämförande statistik är det viktigt att inmatnings-datan är korrekt. När det
däremot kommer till samhällets syn på bostaden har det varit desto svårare att hitta anförtrodda källor.
Detta eftersom många tidigare studier inkluderat personliga åsikter eller på något annat sätt influerade slutsatser. Därför har denna studie valt att använda Finansdepartementet som utgångspunkt när det kommer till bedömningen av allmänhetens syn på bostaden.
Däremot hade det varit tvetydigt att inte inkludera åsikter i debatten om bostadsmarknaden. För att åstadkomma detta på ett effektivt sätt har därför synpunkter från politiker, privata aktörer och myndighetsutövare inkluderats. Det är ett kvalitativt sätt att redogöra för hur diverse perspektiv kan ställas gentemot den allmänna oberoende redogörelsen.
Nästintill alla källor är digitala och har hittats via Googles sökmotor. Vissa tidigare studier finns förvisso i tryckt exemplar men är lättare att tillhandahållas digitalt, vilket underlättat arbetet.
2.2 Kvalitativ eller kvantitativ metod
Inom vetenskapen skiljer man mellan kvalitativ och kvantitativ metod. Den sistnämnda är vanligast i akademiska forskningsstudier där datan är högst strukturerad. Med andra ord är den mätbar och går att kvantifiera. Kvalitativ studie är däremot mer effektiv vid djupgående marknadsundersökningar och förekommer vanligtvis i samhällsvetenskapliga sammanhang. (Svensson 2015, s.15)
Just denna uppsats tar avstampen i den kvantitativa metoden. Eftersom syftet med studien bygger till stor del på statistik jämförbara data är denna metod bäst lämpad. Däremot, använder sig studien av empiri från tidigare kvalitativa studier. Ett sådant exempel skulle vara ungdomars bostadspreferenser från Ungdomsbarometern.
Mot bakgrund av de ovannämnda kan alltså studien till stor del återupprepas med en kvalitativ infallsvinkel. Det hade varit möjligt att kombinera de två tillvägagångssätten för att tillsammans besvara delsyftena. Dock har denna studie inte valt att utföra kvalitativa undersökningar. Ett sådant förhållningssätt skulle kräva stora tidsmässiga samt ekonomiska resurser. Inom ramen för denna kandidatexamensuppsats hade därför reliabiliteten blivit låg på grund av ett för snävt urval.
2.3 Induktiv eller deduktiv
Studien utgår vidare från en induktiv infallsvinkel på den kvantitativa datan. Med andra ord en datainsamling för att därefter konstatera slutsatser. Det induktiva vägvalet speglas även i att uppsatsen är av undersökande karaktär och inte bottnar i någon teori. Ett annat namn för denna typ av studie är meta-analys, alltså en studie av tidigare studier. Motsatta tillvägagångssättet skulle vara deduktiv metod. Detta perspektiv utgår från en noggrant vald hypotesprövning för att sedan arbeta med en teori.
Deduktiv metod är effektivt vid exempelvis breda intervjuundersökningar. (Svensson 2015, s.7)
2.4 Reliabilitet och validitet
Utifrån den ovan redogjorda informationen i metodavsnittet ska studiens reliabilitet och validitet bedömas. Motivet till att utgå från adekvata källor är att uppnå en hög reliabilitet. Alltså ska studien kunna återupprepas där framtida skribenter uppnår samma slutsats. (Specialpedagogiska institutionen, 2016)
Först med en hög reliabilitet kan därefter en god validitet uppnås. Den tydligaste bedömningen av validitet skulle vara att jämföra delsyftena (avsnitt 1.2) med slutsatsen (avsnitt 5). Läsaren bör ställa sig frågan om delsyftena har besvarats i uppsatsen, om det är fallet har studien uppnått en hög validitet. (Hedin, 2013)
För att nå hög reliabilitet och validitet har denna uppsats delats in i tre avsnitt. Uppdelningen ger studien en god struktur som läsaren lätt kan följa. I det långa loppet blir därför även slutsatsen välskriven och besvarar syftet.
2.4.1 Boverket
Boverket är en statlig myndighet som tillhör Finansdepartementet. Myndigheten ansvarar för
samhällsplanering, byggande och boende. Organisationen har som huvudsyfte att främja ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet. Dessa områden är brett utspridda i diverse delar av samhället. Därför är det inte ovanligt att Boverket samarbetar med andra enheter som exempelvis kommuner. (Boverket, 2021)
Sedan 2012 är Statens Bostadskreditnämnd även en del av Boverket. Bostadskreditnämnden ansvarade under sin existens för statliga kreditgarantier och bostadspolitiska frågor (Boverket 2011, s.13).
Myndigheterna sammanflätas då man ansåg att samordningsfördelarna var så pass påtagliga att arbetet kunde effektiviseras. (Ibid, s.35)
2.4.2 Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi
Expertgruppen i studier för offentlig ekonomi är en självständig myndighet under Finansdepartementet. Organisationen består av ledarmöten med diverse kunskap inom samhällsvetenskapliga discipliner. Syftet med organisationen är att bidra med underlag för samhällsekonomiska och finansiella beslut. Detta sker genom bidragande av studier som rör
samhällsdebatten. Alla publikationer är kvalitetsgranskade innan de ges ut för att säkerställa arbetets politiska oberoende. Styrelsemedlemmarna bär högt ansvar och kan således vara kontaktpersoner för utgivna skrifter. (ESO)
2.4.3 SCB
Statistiska centralbyrån (SCB) är en statlig myndighet som även tillhör Finansdepartementet.
Myndighetens syfte är att tillhandahålla statistik över diverse områden. Organisationen är väletablerad och vedertagen i debatt och forskning. SCB tillhandahåller även statistiska undersökningar på bevåg av Regering och övriga myndigheter. (SCB)
2.4.4 Utredning om startlån
Statens offentliga utredning 2022:12 (SOU 2022:12) är ett remissförslag gällande startlån för förstagångsköpare. Remisser är ett effektivt tillvägagångssätt för Regeringen att tillkalla berörda myndigheter och andra intressenter att ålägga sin åsikt på en fråga. (Regeringskansliet, 2021).
I SOU 2022:12 har Regeringen tillkallat en särskild utredare för att utvärdera om startlånet underlättar för förstagångsköpare att ta sig in på bostadsmarknaden. Verkställande direktören är Eva Nordström som den 4 april 2022 tillsammans med bostadsministern Johan Danielsson offentliggjorde förslaget i en pressträff. (Regeringskansliet 2022).