För att uppfylla vårt syfte och få svar på våra frågeställningar har vi i första hand valt att använda oss av den kvalitativa metoden. Syftet med vårt uppsatsarbete var att utvärdera huruvida projektet har nått upp till sina huvudmålsättningar, om projektet påverkat verksamhetens kvalitativa aspekter och på vilket sätt samt bidra med ökad kunskap och erfarenhet som vunnits genom projektet. Vår undersökning bygger på intervjuer med projektets personal och deltagarna i projektet. Det är vi själva som har genomfört intervjuer, antecknat och spelat in på band efter ett godkännande av intervjupersonerna. Direkt efter intervjuerna har vi sammanställt dem med hjälp av banden och våra anteckningar. Datainsamling har även skett genom delårsrapporter som har gjorts av projektansvariga. Dessutom har vi gjort bearbetning av relevant litteratur och tagit del av information från Internet. Vetenskapliga artiklar har också utgjort en väsentlig del av vårt uppsatsarbete.
6.1 Kvalitativ metod
Enligt Rosengren & Arvidsson (2002) men även Svensson & Starrin (1996) ska man i ett uppsatsarbete använda sig av en metod för att svara på sina frågeställningar och närma sig arbetets syfte. Metoden kan vara kvantitativ eller kvalitativ. Vilken av dessa man ska använda beror på syften och frågeställningar. För att närma oss vårt syfte och frågeställningar använde vi oss av den kvalitativa metoden som enligt Rosengren & Arvidsson (a a) kan ske antingen genom att
fråga (samtalsintervjuer och enkäter) eller genom att observera
(deltagandeobservationer). Enligt Rosengren och Arvidsson (a a) har varje metod sina för- och nackdelar. En nackdel att använda sig bara av intervjuer är att intervjupersoner kanske inte säger hela sanningen och då hade det varit bra att komplettera dessa intervjuer med deltagandeobservationer. Men även deltagandeobservation kan ha sina för- och nackdelar. En av fördelarna är att man genom deltagandeobservation får kunskap genom förstahandserfarenhet som kan förbättra forskarens förståelse och tolkning av fältet. Samtidigt kan det vara en nackdel då forskaren efter en viss tid i samma miljö börjar integrera sig och bli lik dem som han/hon studerar. Detta kallar Arvidsson för ”go native” som betyder att man blir för lik de personerna man observerar. Detta gör att man blir ifrågasatt, vilket i sin tur påverkar validiteten negativt (a a).
6.2 Intervjuer och intervjupersoner
Enligt Starrin och Renck (1996) skiljer man på två olika typer av forskningsintervjuer, nämligen kvantitativa och kvalitativa intervjuer. Vilken av dessa man ska använda sig av beror på målen, d.v.s. vilket/vilka mål med intervjun man har. Den kvalitativa syftar till att upptäcka det som händer medan kvantitativa intervjuer används som medel till något (forskningen) som redan på förhand är definierad. Även sättet att ställa frågor skiljer sig i de två olika typer av forskningsintervjuer. I den kvantitativa delen är frågan formulerad på förhand och räckvidden av möjliga svar redan är bestämd medan frågorna i den kvalitativa intervjun är betydligt mer komplicerade (a a). Vi har använt oss av den kvalitativa intervjumetoden eftersom vi ansåg att vi bara på det sättet kunde få en djupare förståelse och information om det som vi har undersökt. Vi har träffat elva informanter varav fyra av dem var projektansvariga medan sju var deltagarna i projektet. Tanken med våra intervjuer var att få en helhetsbild utifrån både deltagarna och projektansvariga. Genom intervjun får man enligt Kvale (1997) tillgång till att upptäcka olika företeelser eller egenskaper som man håller på att undersöka. Det viktiga menar han är att intervjuaren blir uppmärksam på alla informanters utryck som kan avslöja mycket mer än dennes ord och även läsa mellan raderna för att vara säker att man fick tillräckligt med information. Intervjuaren ska även tänka på att vara nyfiken och lyhörd för allt som sägs och inte sägs men samtidigt även undvika sina egna antaganden. Intervjuaren får inte glömma att vid varje intervju förkommer känsliga frågor som kan framkalla försvarsreaktioner både hos intervjuaren och informanten och ta hänsyn till det i själva intervjun men även i den kommande analysen (a a). Vi var medvetna om att våra informanter lider av posttraumatisk stressyndrom och därför har vi försökt komma de närmare så att de själva kunde känna en närhet och berätta för oss hur de upplevde sin tid i projektet.
6.3 Validitet och reliabilitet
Enligt Svensson (1996) har begreppen validitet och reliabilitet relativt bestämda innebörder som dock inte gäller inom den kvalitativa metoden. Reliabilitet och
validitet är centralla begrepp i anslutningen till kvaliteten i datainsamlingsförfarande, analys av data, osv. Han menar att validitet är överordnad i förhållande till reliabilitet, vilket innebär att, om validiteten är god, är också reliabiliteten det. Däremot om reliabiliteten är god är det inte garanterat att validiteten är också det (a a).
Enligt Rosengren & Arvidsson (2002) finns det flera olika definitioner om validitet och reliabilitet. En av definitionerna är att ”validitet är frånvaron av systematiska mätfel” (a a s 196). Reliabilitet definieras som ”tillförlitligheten i mätningen” eller ”frånvaron av slumpmässiga mätfel” (a a s 198).
Till skillnad från kvantitativ forskning måste validitet och reliabilitet värderas på ett delvis annorlunda sätt. Här, d.v.s. inom den kvalitativa forskningen kan man inte studera reliabilitet enskilt och på samma sätt som man kan göra i kvantitativa studier eftersom reliabilitet och validitet är beroende av varandra. I den kvalitativa forskningen handlar reliabilitet och validitet om att kunna beskriva att man har samlat in och bearbetat data på ett systematiskt sätt som naturligtvis kan påverka resultaten (Svensson och Starrin, 1996). Även objektivitet tas upp av Rosengren och Arvidsson (2002) som en viktig del i forskningsprocessen. De menar att objektivitet refererar till vad som kan hända under arbetet med t.ex. frågeställning, hypotesbildning, begreppsbildning och analys. Vidare menar de att objektivitet sammanhänger med systematisk inverkan medan reliabilitet sammanhänger med slumpmässig inverkan, vilket innebär att man snarare kan sammanföra objektivitet med validitet än med reliabilitet. Därför menar de att man skulle undvika termen objektivitet och istället använda sig av intersubjektivitet som innebär överensstämmelse mellan de resultat de olika individerna kommer till i sina undersökningar. De menar att det är självklart att man alltid strävar efter hög reliabilitet och validitet som ibland gör att man riskerar att offra relevansen. Det innebär att man samlar in data som med säkerhet är valida och reliabla men kanske inte så särskilt relevanta för den ursprungliga teoribildningen eller frågeställningen. Problemet är enligt författarna generellt och man måste lära sig att hitta en rimlig balanspunkt (a a).
Däremot begreppet representativitet betyder att det resultat vi kommer fram till genom vår undersökning verkligen gäller för hela gruppen vi studerar trots faktumet att i vår studie deltar bara en liten del av den totala populationen vi forskar kring. Men för att vi ska tillfredsställa representativitet måste stickprovet dras på ett adekvat sätt så att vi med stor säkerhet kan generalisera resultaten från stickproven, d.v.s. att den slutgiltiga produkten gäller för hela vår grupp som vi forskar om. Rosengren & Arvidsson (a a) poängterar samtidigt att det inte räcker att bara dra ett slumpmässigt stickprov för att vi ska få ett allmängiltigt resultat. Vi måste också se till så att de flesta i stickprovet verkligen svarar på enkäten, intervjuas eller på annat sätt deltar i undersökningen.
För att vi ska uppnå en god validitet och reliabilitet anser vi att vi måste ta till oss alla de från litteraturen relevanta delar för vår undersökning och samtidigt kunna jämföra vårt empiriska material med tidigare forskningsteorier. För att uppnå en god validitet var det för oss viktigt att ge respondenterna möjlighet att ta del av det empiriska materialet. Tanken med det här var att ge våra intervjupersoner möjlighet att lämna synpunkter på materialet för att vårt empiriska underlag ska bli så korrekt som möjligt. På det sättet minskar också risken för forskaren att missuppfatta det som har sagts. En nackdel när man lämnar ut det empiriska
materialet är den att forskaren riskerar att informanten kan ta tillbaka delar av materialet, vilket i sin tur kan påverka resultatet ganska mycket, men vår bedömning är att detta inte var fallet när det gäller våra informanter. Ett annat sätt för forskaren att undvika misstolkningar är att redan under intervjuns gång ställa följdfrågor typ: ”Har jag förstått dig rätt att du menar att…?” På så sätt kan man få en direkt bekräftelse från intervjupersonen om att man resonerar på ett visst sätt. Detta krav tycker vi att vi har uppfyllt, speciellt när vi har intervjuat projektdeltagarna som hade vissa svårigheter med det svenska språket. En god validitet kan även uppnås genom att man får så många informanter som möjligt från samma yrkesgrupp, vilket kan ge möjlighet att jämföra dem med varandra. Något som också kan influera reliabilitet i undersökningen är hur forskaren ställer frågorna samt vilken plats eller vilket rum man väljer för samtal. När man intervjuar informanter ska frågorna formuleras på ett sätt så att de blir enkla, objektiva och lättbegripliga. För att minimera riskerna för reliabiliteten att påverkas negativt ska forskaren se till att samtalet äger rum på en för informanten neutral och ostörd plats, vilket vi har gjort vid våra intervjutillfällen (Egna kommentarer).
6.4 Tillvägagångssätt och urval
Som tidigare nämnts valde vi samtalsintervjuer som primär undersökningsform. Det finns dock olika tillvägagångssätt för att välja ut intervjupersoner. Redan från början var vi medvetna att en avgörande del av undersökningsarbetet är just urvalet av intervjupersoner. Det är oerhört viktigt att rätt personer vals ut annars är risken att undersökningen blir oanvändbar. Vår ambition var att finna personer som är mest informationsrika och som kan ge oss substansfyllda och väsentliga svar, vilket i sin tur kan bidra till ett spännande och innehållsrikt material för våra frågeställningar. Vi strävade efter att våra respondenter ska besitta goda kunskaper i det ämnet som studeras, antingen genom sitt yrke, erfarenhet eller genom utbildning. En del av våra intervjupersoner valde vi därför medvetet, d.v.s. strategiskt. Detta gäller i första hand nyckelpersoner för projektets genomförande, d.v.s. de projektansvariga. Resterande del av våra intervjupersoner ville vi välja ut genom ett slumpmässigt stickprov men tyvärr så fick vi inte göra det p.g.a. gällande Sekretesslagen. Det var istället projektansvariga på både Malmö stads Arbetscentrum och Arbetsförmedlingen Nya Invandrare i Malmö som valde ut våra intervjupersoner och förmedlade kontakter med dem. Samtliga intervjupersoner som vi samtalat med har deltagit i projektet ”Entré” och fick behålla kvar sin OSA anställning efter projekttidens slut. Alla av våra intervjupersoner lider av posttraumatiskt stressyndrom och har en pågående medicinsk behandlig.
Eftersom alla våra kontakter kring uppsatsarbete skede via verksamhetschefer av valda verksamheter var vi en aning osäkra på om vi skulle få möjligheten att välja ut våra respondenter själva eller inte. Vi ansåg att det var en stor fördel om man själv hade möjligheten att styra urvalet av intervjupersonerna. I annat fall kan det finnas en risk att man väljer ut de informanter som är positiva till sitt arbete och som kanske saknar förmåga till självständig och kritisk bedömning. Det är just urvalet av intervjupersonerna som vi ansåg vara en av de viktigaste aspekter för undersökningsarbetet. Att någon annan än vi som forskar skulle välja ut informanterna åt oss upplevde vi som en stor nackdel då detta kan ha påverkat utfallet i hela vår studie. Som vi nämnt tidigare fick vi inte välja våra intervjupersoner själva p.g.a. sekretessen och det hoppas vi inte påverkade utfallet av vår undersökning.
I första skedet tog vi kontakt med respektive verksamhetschefer för att få ett skriftligt tillstånd att genomföra vår undersökning. Därefter har vi gjort ett besök på både Arbetsförmedlingen Nya Invandrare och Malmö stads Arbetscentrum med anledning av att få en bättre insikt i den verksamhet de organisationerna bedriver samt träffa projektansvariga för att diskutera vårt arbete och planera framtida undersökningsprocessen. Efter att första mötet med projektansvariga ägt rum har vi gjort ett urval av de nyckelpersoner som vi ansåg var relevanta för vår studie. Därefter vände vi oss till informanterna med förfrågan att delta i vår undersökning. Dessa var en arbetspsykolog och en arbetsförmedlare från Arbetsförmedlingen Nya Invandrare samt en arbetsledare och en projektansvarig från Malmö stads Arbetscentrum. Ovannämnda personer har även hjälpt oss att komma i kontakt med projektdeltagarna som också var en viktig grupp för intervjuer. Eftersom det inte var många deltagare som har passerat projektet fick vi tag i sju personer som vi skulle intervjua och redan vid förfrågan om deltagande i vår undersökning hade vi för avsikt att informera våra intervjupersoner om vårt syfte, mål och tillvägagångssätt med studien som vi tänkte genomföra. Samtidigt har vi informerat intervjupersonerna om de forskningsetiska principerna. Vi har också informerat om att undersökningen är frivillig och att intervjupersonerna har rätt att när som helst avbryta sin medverkan utan att detta medför negativa följder för dem och att vi som forskare har tystnadsplikt beträffande alla sekretessbelagda uppgifter, vilket innebär att det inte finns risk att någon utomstående kommer åt dem. Dessutom har deltagarna informerats om att de insamlade uppgifterna inte kommer att användas för annat bruk än för det vetenskapliga.
Efter att informanten erhållit fullständig information om undersökningen genom bl.a. ”Informationsbilaga” och de etiska principerna som gäller vid deltagande i studier bad vi var och en av respondenterna att skriva på ett ”Samtyckesbilaga”, d.v.s. ett standard formulär som gäller vid Malmö högskola där man genom sin underskrift ger ett skriftligt samtycke att frivilligt delta i undersökningen. Först efter att vi försäkrat oss att informanten tagit del av den väsentliga informationen som berör vår studie har vi börjat med vår intervju. Alla våra intervjuer utom en fick vi lov att spela in på band, vilket underlättade vårt arbete då vi inte behövde anteckna och kunde därmed koncentrera oss helt på våra samtal med informanterna. I det enda fallet då informanten inte ville att vi skulle spela in intervjun respekterade vi dennes önskemål och skrev ner svaren istället.
6.5 Etiska överväganden
Vi som forskare avsåg att fullfölja de forskningsetiska kraven såsom informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet men även behandling av personuppgifter och hoppades därmed att några större risker och komplikationer för deltagarna inte fanns. De forskningsetiska principerna har till syfte att ge normer för förhållandet mellan forskare och respondent för att en god avvägning kan ske mellan forskningskravet och individskyddskravet vid en konflikt. Principerna är avsedda att vägleda den enskilde forskaren vid planeringen av projekt. Ett annat syfte är att ge underlag för forskarens egna reflektioner och insikter i sitt ansvarstagande (Forskningsetiska principer, 1991).
När det gäller informationskravet så har respondenterna informerats ordentligt om intervjuerna och dess syfte och att det var frivilligt att delta. Vid denna studies undersökning gav vi en muntlig information till respondenterna varpå eventuella
frågor kunde besvaras. Informationen gavs även till verksamhetscheferna till respektive verksamhet innan intervjuerna påbörjades.
När det gäller samtyckeskravet hade respondenterna rätt att själva bestämma om de ville delta och därför skulle samtycke inhämtas. Vid denna studies undersökning gavs också upplysningar om att respondenterna när som helst kunde avbryta undersökningen och inte behövde fullfölja den. Verksamhetscheferna gav sitt samtycke om att delta i en intervju och gav oss ett godkännande inför användandet av sina svar på intervjufrågorna. Hänsyn har också tagits till konfidentialitetskravet där respondenterna gavs största möjliga konfidentialitet, vilket innebär att deras anonymitet i största mån har bevarats. Respondenterna behandlades anonymt och vid redovisningen av framkomna svar har vi inte angivit informanternas uppgifter som namn, arbetsorganisation de tillhör eller det land de kommer ifrån.
Vi har även tagit hänsyn till att vissa av de personer vi intervjuat har svårigheter i det svenska språket. För dem som t.ex. hade bosniska, kroatiska och serbiska som sitt modersmål har vi översatt frågeformuläret till deras respektive modersmål i syfte att hjälpa de förstå frågorna bättre. De fick samtidigt möjlighet att prata på sina egna språk vid intervjutillfällen eftersom vi två som genomför denna studie också har bosniska som modersmål. I övriga fall skedde intervjuerna på svenska. Vid ett intervjutillfälle var vi tvungna att anlita en tolk eftersom personen som vi intervjuade hade stora svårigheter med det svenska språket. Vi har också tänkt på att vara tydliga med våra frågor och har vid behov upprepat vissa saker flera gånger för att vara säkra att intervjupersonerna har förstått frågorna väl.