10. Diskussion
10.2 Metoddiskussion
Begränsningar med studien som uppmärksammat är urvalets omfattning och innehåll. Urvalet består av fyra kvinnliga föräldrar. Trots ett försök till en stor spridning i gruppen med
intervjupersoner som innehar olika förutsättningar så har urvalet inte gett ett önskat resultat i form av omfattning av respondenter. Aktuell studie kan därav endast påvisa vad mammor till dessa barn anser gällande deras situation. Detta är även någonting som påvisats i tidigare forskning som oftast lyfter fram hur mammorna påverkas av barnets ADHD diagnos. Det finns därav en stor kunskapslucka inom forskning gällande hur pappor ser på situationen, upplevt behov av stöd och sin livskvalitét.
På grund av studiens struktur så blir resultatet färgat av den tidigare forskningen på området. Syftet med studien är att lyfta fram föräldrarna och det krävs därav att tas i åtanke att studien endast förmedlar deras bild. Resultaten i studien är föräldrarnas bild av verkligheten vilket inte innebär att det inte finns en annan bild av fenomenet. I relation till befintligt
forskningsfält kan det antas behöva studeras vad familjer får för information kring sitt barns neuropsykiatriska funktionshinder, hur samverkan ser ut och hur personer som arbetar inom socialt arbete kan nå ut till drabbade familjer som är i behov av stöd för att fylla den
kunskapslucka som idag finns.
Vidare har studien använt sig av socialkonstruktionismen. Som ovan beskrivet bör även denna studie ses som en social konstruktion och tolkningen av livskvalitet bör ses utifrån den kontext som råder. Trots att jag gör tolkningar till livskvalitet och de tre begrepp som
används så är det just min tolkning. Jag har därav inte frågat föräldrarna hur de ser på sin livskvalitet utifrån dessa tre begrepp, jag vet således inte hur deras bild av verkligheten ser ut utan endast hur min tolkning av det är. Föräldrarna kan anse att livskvaliteten inte är
bristande i någon aspekt även om empirin genom mina tolkningar påtalar att den är det. Det som är god livskvalitet för en individ behöver inte vara det för en annan och vice versa. Olika verklighetsuppfattningar och olika syn på vad som är ett extra stöd för familjerna i
vardagslivet kan bero på de sociala konstruktioner en är uppväxt med. Det
socialkonstruktionistiska perspektivet kan förklara varför föräldrarna har fått olika
information från olika personer då sociala konstruktioner och synen på stödbehov kan skilja sig inom organisationer.
30 Referenslista
Alestalo, M. (2011). Allardt Erik. Biografiskt lexikon för Finland (3). Hämtad 2019-12-11 från http://www.blf.fi/artikel.php?id=7233
Allardt, E. (1976). Dimensions of Welfare in a Comparative Scandinavian Study. Acta
Sociologica, 19(3), 227-239. DOI 10.1177/000169937601900302
Andersson, S. (2014). Om positivism och hermeneutik. Lund: Studentlitteratur AB
Berger & Luckmann (1991). Social Construction of Reality: A Treatise in the Sociology of
Knowledge. London: Penguin Books Ltd
Bjärvall, K. (2018). Störningen: ADHD, pillren och det stressade samhället. Stockholm: Ordfront förlag
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder (B. Nilsson, övers., 2 upp.). Liber AB. (Originalutgåva publicerad 2008).
Burr, V. (2015). Social constructionism (3th ed.). New York: Routledge
Bölte, S., Schipper, E., Holtmann, M., Karande, S., Vries, P., Selb, M., & Tannock, R. (2014). Development of ICF Core Sets to standardize assessment of functioning and impairment in ADHD: the path ahead. European Child & Adolescent Psychiatry, 23(12), 1139-1148
Chang, Z., Quinn, P. D., O'Reilly, L., Sjölander, A., Hur, K., Gibbons, R., . . . D’Onofrio, B., M. (2019). Medication for Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder and Risk for Suicide Attempts. Biological Psychiatry (1969), 88(6), 452-458. DOI:
10.1016/j.biopsych.2019.12.003
Craig, F., Operto, F., De Giacomo, A., Margari, L., Frolli, A., Conson, M., . . . Margari, F. (2016). Parenting stress among parents of children with Neurodevelopmental Disorders.
Psychiatry Research, 242, 121-129. DOI: 10.1016/j.psychres.2016.05.016
Ds 2008:23. FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.
Hämtad: https://www.regeringen.se/contentassets/0b52fa83450445aebbf88827ec3eecb8/fns- konvention-om-rattigheter-for-personer-med-funktionsnedsattning-ds-200823
Ejd, M. (13 Mars 2019). Allt vanligare ADHD - diagnos kritiseras i ny bok. Vårdfokus: tidning för vårdförbundet. https://www.vardfokus.se/webbnyheter/2019/mars/allt-vanligare- adhd-diagnos-kritiseras-i-ny-bok/
Foley, M. (2011). A comparison of family adversity and family dysfunction in families of children with attention deficit hyperactivity disorder (ADHD) and families of children
31 without ADHD. Journal for Specialists in Pediatric Nursing, 16(1), 39-49. DOI:
10.1111/j.1744-6155.2010.00269.x
Föräldrabalk (SFS 1949:381). Justitiedepartementet. https://www.riksdagen.se/sv/dokument- lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/foraldrabalk-1949381_sfs-1949-381
Gillberg, C. (2005). Ett barn i varje klass om ADHD och DAMP. Stockholm: Cura
Gilje, N. & Grimen, H. (2007). Samhällsvetenskapernas förutsättningar. (S. Andersson, övers.). Daidalos. (Originalutgåva publicerad 2007).
Grunewald, K., & Leczinsky, C. (2011). Handikapplagen LSS och annan närliggande
lagstiftning. Stockholm: Norstedts Juridik.
Hsieh, H-F. & Shannon, S. (2016). Three Approaches to Qualitative Content Analysis.
Qualitative health research, 15(9). s. 1277-1288 DOI: 10.1177/1049732305276687
Hermerén, G. (u.å.). Livskvalitet. I NE.se. Hämtad 2019-12-06 från https://www-ne- se.db.ub.oru.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/livskvalitet
Hälso- och sjukvårdslag (SFS 2017:30). Socialdepartementet.
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/halso-- och-sjukvardslag_sfs-2017-30
Johannessen, A., Tufte, P. A., och Christoffersen, L. (2019). Introduktion till
samhällsvetenskaplig metod. (B. Nilsson, övers.) Liber. (Originalutgåva publicerad 2006).
Kadesjö, B. (2005). Barn med koncentrationssvårigheter. Stockholm: Liber.
Karlsson, K. (2016). Rätten att leva som andra: en kvalitativ studie om LSS-handläggares
uppfattningar om LSS, med fokus på personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.
[Examensarbete, Högskolan i Gävle ]. DiVA. https://www.diva-
portal.org/smash/get/diva2:935487/FULLTEXT01.pdf
Kendall, J., Leo, M., Perrin, N., & Hatton, D. (2005). Modeling ADHD Child and Family Relationships. Western Journal of Nursing Research, 27(4), 500-518. DOI:
10.1177/0193945905275513
Kvist, A., Nielsen, H., & Simonsen, M. (2013). The importance of children's ADHD for parents' relationship stability and labor supply. Social Science & Medicine, 88, 30-38
32 Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (SFS 1993:387). Socialdepartementet. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-
1993387-om-stod-och-service-till-vissa_sfs-1993-387
Lundgren, L. & Sunesson, P-A. Nya sociallagarna: med kommentarer i lydelsen den 1
januari 2019 (32 uppl.). Stockholm: Norstedts Juridik
Maycraft Kall, W. (2014). Same law–same rights? Analyzing why Sweden's disability legislation failed to create equal rights in mental health. International Journal of Law and
Psychiatry, 37(6), 609-618. Doi: 10.1016/j.ijlp.2014.02.035
Neophytou, K. & Webber, R. (2005). Attention deficit hyperactivity disorder: the family and social context. Australian Social Work 58(3), s. 313-325. DOI: 10.1111/j.1447-
0748.2005.00223.x
Olsson, J. & Karlsson, W. Att leva med ADHD: en litteraturöversikt. [Examensarbete, Högskolan i Borås ]. DiVA. https://www.diva-
portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A840566&dswid=-5119
Prop. 1992:93:159 om stöd och service till vissa funktionshindrade. Hämtad:
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/om-stod-och-service-till- vissa-funktionshindrade_GG03159
Prop. 2019/20:92 Personlig assistans för samtliga hjälpmoment som avser andning och
måltider i form av sondmatning. Hämtad: https://www.regeringen.se/rattsliga- dokument/proposition/2020/03/prop.-20192092/
Socialstyrelsen (2017). Insatser och stöd till personer med funktionsnedsättning
Lägesrapport 2017 (2017-2-10). Från:
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2017- 2-10.pdf
Socialstyrelsen (2015). Kartläggning och analys av vissa insatser enligt LSS: Delredovisning
av regeringsuppdrag. Hämtad 2020-11-10 från
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2015- 3-7.pdf
Socialstyrelsen (2014). Stöd till barn och unga med funktionsnedsättning: Handbok för
rättstillämpning vid handläggning och utförande av LSS-insatser ( 2014-1-23). Från
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint- dokument/artikelkatalog/handbocker/2014-1-23.pdf
33 Socialtjänstlagen (SFS 2001:453). Socialdepartementet.
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-
forfattningssamling/socialtjanstlag-2001453_sfs-2001-453
Socialstyrelsens allmänna råd om ekonomiskt bistånd (SOSFS 2013:1). https://www.socialstyrelsen.se/regler-och-riktlinjer/foreskrifter-och-allmanna-
rad/konsoliderade-foreskrifter/20131-om-ekonomiskt-bistand/
SOU 2015:56 Får vi det bättre? Om mått på livskvalitet. Hämtad:
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2015/06/sou- 201556/
SOU: 2018:88. Översyn av insatser enligt LSS och assistansersättningen. Hämtad
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2019/01/sou- 201888/
Theule, J., Wiener, J., Tannock, R. & Jenkins, J. M. (2013). Parenting stress in families of children with ADHD: a meta-analysis. Journal of Emotional and Behavioral Disorders,
21(1), 3–17. https://doi.org/10.1177/1063426610387433
Vetenskapsrådet (2017). God forskningsed. Hämtad 2020-10-23 från:
https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1555332112063/God- forskningssed_VR_2017.pdf
WHO (2002). Towards a Common Language for Functioning, Disability and Health: ICF Hämtad: 2020-09-28 från:
BILAGA 1
Meningsenhet Kodning Kategori
“Jag måste tagit fram kläder annars vet han ej var han har grejerna, förberett frukost för han, förbereda ”matlåda” för han har med macka samt frukt till skolan samt se till att de ej blir konflikt, för minsta lilla syskonen rör honom eller säger någonting så blir det konflikter. “
Problem i vardagen Vardagslivet
“Jag varken skrattar eller gråter om man säger så. Varken skrattar eller gråter i... Så är det väl. Jag njuter, jag njuter kan jag göra men liksom... Jag saknar den här naiva tiden och asgarven”
Psykisk hälsa hos förälder
”Att ha”
“Det var inte så att jag åker hem och sätter mig hos någon och fikar, det har inte fungerat. Jag har fått lägga undan det. Jag
prioriterar... Det är många vänner som försvunnit kan jag säga, de har blivit sura för att jag inte kan vara med längre. Men jag måste prioritera barnen”
Prioritering och förlust av vänner
”Att älska”
“det slutade med att vi inte hade någon kontakt med varken hans föräldrar eller mina föräldrar för de orkade inte... De stötte liksom bort sitt barnbarn.”
Prioritering och förlust av
familjemedlemmar
”Att älska”
“Jo de kan ju förmodligen hjälpa med någonting om vi söker hjälp ex. föräldrastöd men det är inte det vi behöver. Utan det är avlastning för att vi ska kunna fungera både för oss för att fungera som föräldrar och avlastning för att få tid för de
Synen på stöd som finns, behövs, ges.
“friska barnen””
“Vi lever kanske inte som man ska göra i samhället... Att mamma och pappa ska gå och jobba, för det funkar ju inte för oss... “
Känsla av att vara annorlunda. Inte göra som normen.
”Att vara”
“Jag tror... Jag ska inte säga att jag vet... Jag tror nog att vi hade hållit ihop som familj om vi hade fått den typen av stöd. Faktiskt. Det hade varit lättare att få avlastning eller kanske hjälp hemma, stöttning på ett helt annat sätt med X så att vi hade kunnat få vara föräldrar, vuxna själva någon gång och hitta på något och bara, bara få vara vi en stund.”
Hur skulle en insats eller stöd kunna påverkat situationen?
Samhällsstödet
”Pojken som är 12 har svårt att förstå varför han ska göra vissa saker, krävs mycket stöttande... Han gick på läxhjälp men han frågar ej efter hjälp utan sitter och filosoferar sen går han hem och spelar för det är mycket roligare för han förstår ju inte varför han ska lära sig saker som inte är intressanta ... så jag får ju sitta bredvid honom hela tiden och pusha på honom vad han ska göra.”
Svårigheter och utmaningar i vardagen
BILAGA 2 Intervjuguide Intervjuguide:
Berätta lite om studien
Har du några frågor innan vi påbörjar intervjun?
Familjesituation
Kan du berätta om dig och din familj?
• Ålder, kön, familjesammansättning
• Om barnet/barnen? - ålder, kön
Beskriv en vanlig dag i er familj
Vad skulle du säga är den främsta utmaningen i vardagen med att ha ett barn med speciella behov?
Hur påverkas familjelivet av barnets speciella behov?
Barnet/Barnens vardag
Vad gör barnet om dagarna? Skola och eventuell fritids efter? Hur ser barnens fritidsintressen ut?
Påverkas eventuella syskons fritidsintressen av ert barn med speciella behov? Hur tror du att eventuellt syskon påverkas av att ha ett syskon med större behov?
Föräldraskapet och er vardag
Har du och eventuell partner någon sysselsättning och i så fall vilken?
Hur fungerar det att kombinera din/er sysselsättning med barnets funktionsnedsättning? Arbetar både du och din partner på heltid? Om nej, varför?
Hur ser din och din partners fritidsintressen ut? Kan ni ägna tid åt detta? Hur ser din och din partners umgängeskrets ut?
Hur ofta kan ni ta er tid till att umgås med vänner?
Har ni någon anhörig som ställer upp som barnvakt om ni behöver egen tid? Eller hur löser ni det?
Allmänna frågor om hälsa
Hur skulle du beskriva din fysiska hälsa?
Har du eller din partner några fysiska åkommor som försvårar vardagen? Hur skulle du beskriva ditt psykiska hälsotillstånd?
Känner du att du har det psykiska stödet du behöver i vardagen? Exempelvis av din partner, av släkt, av vänner
Vad har facebook gruppen för betydelse för dig? Deltar ni i andra stödgrupper?
Diagnostiseringen
När började ni misstänka att barnet har en diagnos? Vad såg ni för tecken/symtom?
Har ni tidigare erfarenheter av diagnosen ADHD? Från misstanke till diagnos - hur gick det till?
Genom vilken instans utreddes barnet? Exempelvis BUP Hur kändes det när ert barn fick sin diagnos?
Vad fick ni för stöd då?
Tog ni kontakt med socialtjänsten efter diagnostiseringen eller hade ni kontakt sedan innan? Begärde ni stöd genom SoL eller LSS när barnet fick sin diagnos?
Vad fick ni för information av handläggaren gällande SoL och LSS? Vilket stöd kände ni er i mest behov av oavsett lag?
Behov i familjen
Vilka behov upplever du att ditt barn och familjen har? Vilket stöd får ni idag?